Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Lång eller kort i Telia?

2019-11-12 12:26

Telia-aktien har underpresterat i många år. Men nu byter bolaget ledningsgarnityr och köpet av Bonnier Broadcasting har godkänts av EU-kommissionen. Nu spekulerar analytikerna om vilken affär som kommer att trigga ett rejält kurslyft.

Delstatliga Telia meddelar att köpet av Bonnier Broadcasting, där bland annat TV4 och C-More ingår, har godkänts av EU-kommissionen.

Köpet av Bonnier Broadcasting har rört om i den politiska grytan och ställt till det för den sittande regeringen rejält: Staten är redan huvudägare i den stiftelse som äger public service-bolagen. Och varken regeringen eller oppositionen tycker det är lämpligt att staten dessutom nu blir största ägare i TV4 – SVT:s enda, seriösa konkurrent på nyhetsfronten och inom den granskande journalistiken.

Problemet för regeringen är att den vill behålla ägandet i Telia. Näringsminister Ibrahim Baylan (S) sade i mars till Bloomberg News att en försäljning vore en ekonomiskt dålig affär som dessutom skulle riskera nationens säkerhet.

Intressekonflikten har eldat på spekulationerna om att regeringen har försökt stoppa affären. I måndags upprepade Jan Scherman, vd för TV4-Gruppen mellan 2001 och 2011, att hans källor säger att den svenska regeringen bedrivit aktivt lobbyarbete i Bryssel – emot Telias köp av Bonnier Broadcasting

Men trots regeringens missnöje och eventuella försök att stoppa förvärvet, har alltså affären godkänts.

Det här ger moderaterna, som länge velat sälja ut statens Telia-aktier, vatten på sin kvarn. Samma dag som affären publicerades skrev moderatledaren Ulf Kristersson på sin Facebooksida: ”Går affären igenom kan och ska staten inte förbli ägare till Telia.”

Nu tror flera bedömare att Bonnier Broadcasting kan bli droppen som får bägaren att rinna över.

”Jag tror affären kommer tvinga fram en försäljning, och jag tycker det borde kunna inträffa i närtid, säger Stefan Gauffin, analytiker på DNB.

I förlängning kommer statens sorti att gynna aktien, menar han. Men i ett kortare perspektiv kan försäljningen leda till ett säljtryck. 

”Min tro att staten kommer att sälja är ett av skälen till att jag har sälj på aktien – kortsiktigt är det 38 procent av aktierna som ska ut, och när det händer kan man köpa till rabatt. 

Men den affären kan lika gärna få aktien att studsa upp, menar en analytiker som vill vara anonym.

”Om staten säljer skulle det kunna fungera år motsatt håll – att en ”governance discount” på 5 till 10 procent plötsligt försvinner.”

Stefan Wård, analytiker på Pareto Securities, tror inte det kommer att saknas köpare.

”Jag tror det skulle finnas ett stort intresse av att plocka upp aktien – särskilt på nuvarande nivåer. Institutionella investerare skulle vara intresserade, men även operatörer som är tillräckligt stora och som har tillräckligt starka balansräkningar. En som det talats om i det här sammanhanget är Deutsche Telekom.

Även riksdagens inställning talar för att en affär kommer allt närmare. Sedan Sverigedemokraterna svängt i frågan finns det en majoritet i riksdagen som anser att staten bör sälja, och i april i år fick regeringen i uppgift att se över möjligheterna att på sikt avyttra aktierna.

Sara Khatemi, pressekreterare hos näringsminister Ibrahim Baylan, meddelar att Försvarsmakten för närvarande genomför en fördjupad analys av riskerna med en försäljning.

”Efter det att analysen har redovisats får ställning tas till det fortsatta arbetet. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan”, skriver hon i ett mejl.

Men att Försvarsmakten är negativ till en försäljning är redan väl känt. I juni 2008 redovisades en fördjupad analys för dåvarande Reinfeldt-ledda regeringen som de facto ska ha stoppat en planerad utförsäljning av Telia-innehavet. I mars i år skrev Försvarsmakten i ett nytt yttrande att ”ett eventuellt avyttrande av svenska statens ägarandel, helt eller delvis, kan... få allvarliga konsekvenser för verksamheter som är betydande för Sveriges säkerhet.”

Att Sveriges säkerhet kan äventyras stoppar dock inte oppositionen med Ulf Kristersson i spetsen, att kräva en försäljning. Men de vill se en uppdelning av Telia som innebär att infrastruktur som är viktig för exempelvis militären flyttas ut till ett bolag som staten fortsättningsvis kontrollerar.

Vilken infrastruktur vi talar om här är lite oklart. Men enligt ett yttrande från försvarsutskottet i våras handlar de samhällsviktiga funktionerna bland annat om SGSI – ett intranät, skiljt från internet, för säker och krypterad kommunikation mellan myndigheter i Sverige och i Europa. Telia är också inblandat i radiokommunikationssystemet för effektiv ledning, Rakel, med 72 000 abonnenter med ansvar inom allmän ordning, säkerhet, energi, hälsa och försvar.

En modell som diskuteras av analytiker som Affärsvärlden talat med är att staten säljer aktierna i det som skulle kunna kallas Telia operator och köper upp aktier i ett bolag som skulle kunna kallas Telia Infrastructure – eventuellt tillsammans med en pensionsfond som Alecta eller AMF.

En annan affär som det spekuleras om och som kan ligga nära i tiden, är en försäljning av delar av Telias passiva infrastruktur – en affär som påminner om den som Vodafone offentliggjorde i somras. Då meddelade den brittiska telekomjätten att man planerar skilja sitt nätverk av mobilmaster från resten av företaget inför en eventuell avknoppning på börsen. Beskedet fick kursen att rusa 15 procent och aktien har sedan dess fortsatt uppåt.

”Det är en belastning på balansräkningen och ur ett finansiellt perspektiv skulle det vara väldigt ’snyggt’ att sälja detta till pensionsfonder eller private equity-fonder med fokus på infrastruktur”, säger en bedömare.

Vad en sådan affär skulle kunna vara värd är osäkert, men det kan röra sig om drygt 30 miljarder totalt sett om samtliga Telias marknader inbegrips.

En försäljning av existerande, passiv infrastruktur skulle passa mycket bra i tiden. Telia och bolagets konkurrenter har nämligen stora investeringar i ny infrastruktur framför sig när 5G ska rullas ut. Utbyggnaden kommer bland annat att kräva en kraftig förtätning av nätet. Det spekuleras i hur många nya basstationer som kommer att behövas. Ericsson – som är en part i målet – säger att det kommer att behövas fem gånger så många som idag.

Möjligen kommer Telia att dela de investeringarna med finansiella partners – ungefär som bolaget nu gör i Finland. För en vecka sedan meddelade operatören att man kommer att rulla ut öppen fiber i grannlandet tillsammans med CapMan Infra - infrastrukturinvesteringsdelen av det nordiska kapitalförvaltningsbolaget CapMan. Telia kommer att ha en 40-procentig ägarandel i det nya bolaget vilket kommer att ta över Telia Finlands existerande verksamhet för fiberutbyggnad riktad mot hushåll.

Ansvaret för 5G-utrullningen kommer teleoperatörens nya ledning få. Under andra kvartalet nästa år tillträder nya vd:n Allison Kirkby – Tele 2:s tillika TDC:s tidigare vd. Även tillträdande ordförande, Lars-Johan Jarnheimer, har varit vd i Tele 2 och tillsammans kommer de att lyfta aktien, spår Stefan Wård.

”Jag har köprekommendation. Nu får man in ett nytt management och Allison Kirkby har ett starkt track record –hon lyckades väldigt väl på Tele2. Jag tror hon vet vad som behövs för att få igång kassaflödestillväxten och tillsammans med en ny styrelseordförande – som har en liknande bakgrund som Kirkby – kan de verkligen bli en positiv faktor. Det är värt att ta rygg på dem.

Vad blir deras fokus? 

”När Telia sålde Eurasia-tillgångarna blev bolaget en nordisk spelare som inte vetat hur man ska växa. Och i Norden kommer försäljningstillväxten att vara fortsatt begränsad vilket innebär att mycket handlar om att adressera kostnadsbasen. På det området har Telia lyckats betydligt sämre än Tele2. 

En orsak är statens ägande, anser Wård. 

”Jag tror att staten försvårar effektiviseringar. Det är svårare att göra stora personalneddragningar i Sverige med den är ägarbilden. Det blir semistatligt och det är inte bra.

Så hur ska Allison Kirkby och Lars-Johan Jarnheimer kunna agera i en ”semistatlig” miljö?

”Båda har naturligtvis haft en dialog med storägaren och försäkrat sig om ett visst mandat, ett visst manöverutrymme, för att kunna jobba med effektiviseringar. Varken Kirkby eller Jarnheimer har varit tvingade att ta jobbet”, säger Stefan Wård.

Frågan som Allison Kirkby fick när det stod klart att hon tar över rodret på Telia, var hur hon såg på köpet av Bonnier Broadcasting. Kirkby har nämligen varit skeptisk till teleoperatörer som köper tv-kanaler och innehåll. Så sent som i maj i år sa hon till DI att hon inte tror på att ”addera innehåll på det sätt som Telia gör”.

Sedan dess har hon uppenbarligen ändrat åsikt och under en presskonferens för några veckor sedan förklarade hon: ”jag är lika entusiastisk inför affären som teamet på Telia.”

Det är inte bara hon som ändrat åsikt om förvärvet av Bonnier Broadcasting. Vissa analytiker, som tidigare var negativa, har svängt. Och Stefan Billing, analytiker på Kepler Cheuvreux, tillhör den skara som tror att det finns en logik i affären. 

”Det är Tele2 som är största TV-distributören. För Tele2 har köpt Com Hem. Telia, som är marknadsledare på telekom i Sverige, har å sin sida en ’onormalt’ låg marknadsandel vad gäller TV-distribution. Det är nog där man ser en potential; Genom att skaffa eget innehåll, och inte bara vara distributör, har de möjlighet att skapa paket som är billigare och mer nischade – ett instegspaket”, säger han.

Enligt uppgifter till Affärsvärlden har även flera huvudägare – ”några stora pensionsfonder” – satt sig in i köpet av Bonnier Broadcasting och bestämt sig för att det är positivt. Men bara Swedbank Robur fonder väljer att svara på Affärsvärldens direkta fråga.

”Telias styrelse och ledning har lagt fast en strategi för hur man ska omorientera bolaget. Styrelsen har en strategi att skapa värden på den infrastruktur som är bolagets bas. Avvecklingen av Euroasia har tagit längre tid än väntat men steg två i strategin har just inletts. Köpet av Bonnier Broadcasting är en del av den strategin. Vi har i dagsläget ingen anledning att ifrågasätta denna strategi”, skriver Marianne Nilsson, chef gör ägarstyrning hos Swedbank Robur fonder.

Annelie Östlund

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom