Hej, tack för din order! Din betalning är nu genomförd och ditt konto verifieras, var god och invänta e-mail med aktiveringslänk för att kunna använda ditt konto.
Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Litade på trotjänaren

2016-03-08 21:00
Foto: Jörgen Appelgren, Charles Hammarsten/IBL

Finansfamiljen Ax:son Johnson förlorade en kvarts miljard i nöjesindustrin. Snart avgörs en märklig historia i Svea hovrätt.

Jag har ingen kännedom om detta! Ta reda på vad det handlar om och underrätta mig omgående.”

Så står det i ett mejl som utgör bevismaterial i en rättsprocess som enligt planerna ska upp till huvudförhandling i Svea hovrätt under fyra dagar i slutet av mars.

Avsändare är Göran Ennerfelt, Antonia Ax:son Johnsons make och vd för ägarbolaget Axel Johnson Holding AB, navet i en av Sveriges tyngsta företagsgrupper. Enligt tidsstämpeln skickades mejlet från Ennerfelts Ipad kl 04.19 på morgonen, torsdagen den 24 januari för tre år sedan.

Sammantaget hade 700 miljoner kronor av ­familjen Ax:son Johnsons pengar lånats ut på oklara grunder. Fortfarande saknas en kvarts miljard, eller 248 miljoner närmare bestämt.

Bakgrunden är en historia som skulle uppfylla också kräsna läsares förväntningar på intrigen i en finansiell thriller.

***

Runt halv sju på kvällen den 23 januari 2013 slog Peter Brandt larm. Som ny vd i bolaget Alto Cumulus hade han gått igenom räkenskaperna och upptäckt brister.

Tre bolag i familjen Ax:son Johnsons vidsträckta imperium – Alto Cumulus SA i Luxemburg, svenska Excubitor samt Torsåker Fastighets AB – hade under år 2012 lånat ut sammanlagt 219 miljoner kronor. Pengarna hade gått till Cantus Invest, ett bolag i musikbranschen som kontrollerades av musikproducenten och tv-kändisen Anders Bagge.

Och som firmatecknare i Cantus Invest, mottagaren av pengarna, fanns ett oväntat namn; Peter Brandts företrädare på vd-posten i Alto Cumulus och därtill finansfamiljens trotjänare ­sedan mer än 30 år, Thomas Malmborg.

”Ingen i styrelsen i Alto Cumulus har känt till lånen [...] Det finns inga låneavtal/­lånevillkor. [...] Cantus Invest har de senaste åren endast redovisat förluster och dåligt kassaflöde”, skrev Peter Brandt till sin chef Göran Ennerfelt.

Thomas Malmborg, den gamle trotjänaren, blev i samma veva invald som styrelsesuppleant i Cantus Invest, bolaget dit han själv hade skickat över 200 miljoner kronor av Ax:son Johnsons pengar.

Kort sagt: alla lampor blinkade illrött.

***

Så snart Axel Johnson-gruppens internutredning var klar polisanmäldes vad som föreföll vara en karusell av lån som gått till illa kapitaliserade bolag i musikbranschen.

Ekobrottsmyndigheten kopplades in och den 7 maj 2013 begärdes Thomas Malmborg häktad. Han förblev inlåst i två veckor.

I november 2014 gick Stockholms tingsrätt på finansfamiljens linje. Malmborg fälldes och dömdes mot sitt nekande för grov trolöshet mot huvudman till fyra års fängelse. Rätten ansåg enkelt uttryckt att han hade gått utanför sitt mandat.

Men enligt domstolen hade Malmborg ingen egen vinning på de många dåliga ­lånen. Och därmed friades han på de åtalspunkter som handlade om bedrägeri.

Domen överklagades av både försvaret och åklagaren. Nu i slutet av mars ska fallet upp i nästa instans, Svea hovrätt. Enligt Thomas Malmborgs advokat, den välkände ekobrottsförsvararen Hans Strandberg, riskerar förhandlingarna att bli uppskjutna ­eftersom hans klient är sjuk.

Strandberg säger att hans klient inte har lämnat några ytterligare kommentarer kring affärerna med Axel Johnson-gruppen.

Enligt Strandberg har Malmborg inga avsikter att försöka undvika förhandlingarna i hovrätten:

– Absolut inte. Det var ju Malmborg som överklagade. Förhoppningen är att behandlingen ska hjälpa och att domstolen kan planera för nya förhandlingar om ett halvår.

***

Mycket är de oense om. Men Thomas Malmborg är överens med Göran Ennerfelt på en punkt. Malmborg var familjen Ax:son Johnson nära förtrogen. Han hade under årens lopp fått omfattande fullmakter och i praktiken fungerat som Göran Ennerfelts förlängda arm i en rad praktiska frågor.

I polisförhören berättar Thomas Malmborg hur han alltid arbetat hårt. Efter studier på Påhlmans handelsinstitut i Stockholm började han på Axel Johnson Handels redovisningsavdelning. Under 1980- och 1990-talen gjorde han sig ett namn internt genom att konstruera smarta kostnads- och skatteffektiva upplägg för koncernens fastigheter.

Vid årsskiftet 2012/2013 gick han i pension. Det var bara veckor innan Göran Ennerfelt skickade det mejl som citerades i inledningen. Malmborg var då 68 år gammal och styrelseledamot i minst sju av finans­familjens bolag.

Uppdragen varierade – enligt nyhetssajten Realtid kunde det ena dagen handla om att köpa en häst för miljonbelopp till Antonia Ax:son Johnsons stall och dagen därpå om att genom­föra förändringar i utländska bolagsstrukturer med miljardtillgångar.

Ingen hade något att anmärka på Malmborg eller dennes värv förrän han slutade och det stora hålet i familjens skattkista upptäcktes av efterträdaren.

Pengarna hade under en femårsperiod ­lånats ut från olika Johnson-bolag. Vid sidan av olika musikprojekt tillsammans med Anders Bagge hade en del av lånen även gått till Coordinator Invest, ett bolag som ägdes av Thomas Malmborg. Dess­utom hade en mindre del av pengarna använts för att återbetala skulder, något som kammaråklagaren vid ekobrottsmyndigheten Ingela Ohlén har kallat för ”rullande förskingring”.

***

Lånen från Johnson-bolagen till Cantus Invest gick bland annat till att finansiera verksamheten i det då First North-noterade bolaget Forestlight, där Anders Bagge var storägare.

– Det var något som Anders ville gå in i. Det började med att Anders skrev musik till en film som blev en stor flopp, säger Malmborg i polisförhören.

Filmen i fråga heter Tomtar & Troll: Den hemliga kammaren. Peter Stormare, Sven Wollter, Lill Lindfors, Dogge Doggelito, Hans Alfredson och till och med Roger Moore deltog med sina röster i den dator­animerade filmen som i förhandssnacket jämfördes med internationella succéer som Toy Story och Shrek.

Recensenterna var inte nådiga efter premiären i mars 2009: ”De senaste tio åren har jag sett ungefär tvåtusen filmer. Tomtar & troll är bland de tio sämsta. Den får mig faktiskt att vilja ta tillbaka en del andra dåliga betyg. Referensramarna har förskjutits”, skrev kritikern Erik Helmerson för nyhetsbyrån TT Spektra. Dagens Nyheter satte betyget noll och beskrev upplevelsen som ”animerat barnplågeri”.

Totalt 4 614 svenskar löste biljett.

Till detta filmbolag flödade alltså kapital från Axel Johnson-koncernen. Nettoöver­föringarna från Axel Johnson-gruppen till Forestlight och dess dotterbolag Noble Entertainment ska under åren 2008–2012 ha varit 112 miljoner kronor, enligt förundersökningen.

Men Thomas Malmborg tycks inte ha varit så optimistisk till att investeringen skulle ge ett överskott, att döma av polisförhören:

– Har det gått mycket pengar till Forestlight, frågar förhörsledaren.

– Ja. Men han (Anders Bagge, reds anm) vågar inte säga hur mycket.

– Vart har pengarna gått?

– Antingen har pengarna gått till Anders Bagges bygge eller så har de gått till något av Anders Bagges bolag. Han har studioverksamhet, bland annat.

– Hur har återbetalningsförmågan varit?

– Den har varit rätt dålig.

”Forestlight Studio AB synes ha varit beroende av pengar som Cantus Invest AB har lånat av Axel Johnson-gruppen för att kunna fortsätta sin verksamhet”, skriver utredarna på ekobrottsmyndigheten. I februari 2013, när pengaflödet hade upptäckts och stoppats, var Forestlight mycket riktigt konkursmässigt.

Här bör understrykas att det inte finns några misstankar om oegentligheter mot Anders Bagge.

– Anders är själv inte på något sätt misstänkt för att ha deltagit i något olagligt. ­Sedan transaktionerna uppdagades har vi haft en bra dialog, har Axel Johnsons talesperson Julia Rimmerfeldt sagt till Realtid.

***

Forestlight har en udda historia och det är inte säkert att det hade hamnat särskilt högt upp på familjen Ax:son Johnsons lista över attraktiva investeringar, om de hade haft ögonen på det. Bolaget hette från början White Shark och drog i gång verksamheten år 2004. Företaget flyttade från småbolagslistan Aktietorget till den något tyngre handelsplatsen First North i augusti 2009.

Månaden efter, i september, häktades bolagets grundare och vd misstänkt för medhjälp till mord eller mord. Han förklarade sig omedelbart oskyldig och förundersökningen lades senare ner. I november 2011 beslutade justitiekanslern att den tidigare vd:n hade rätt till ersättning från staten om 287 000 kronor för att ha suttit häktad under tre månader.

Men för White Shark blev häktningen en katastrof. Mannen var inte bara vd. Han var företaget. Grundare, storägare, kreativt geni och idéspruta. White Shark-aktien föll som en sten när handeln öppnade efter att häktningen blivit känd.

De kommande veckorna sålde den ­fängslade vd:n huvuddelen av sina aktier, både över börsen och till andra i ledningen. En av köparna var styrelseledamoten ­Anders Bagge, som fortfarande trodde på White Shark.

White Shark repade sig aldrig. Rörelseförlusterna i Forestlight, som bolaget snart bytte namn till, under åren 2012–2013 uppgick till 75 miljoner kronor. Och nettoöverföringarna från Axel Johnson-gruppen alltså till 112 miljoner kronor åren 2008-2012.

***

Thomas Malmborg har under rättsprocessen hävdat att han inte har missbrukat sin förtroendeställning och därmed inte har gjort sig skyldig till trolöshet mot huvudman.

Försvarets linje är att familjen Ax:son Johnson avsiktligt har investerat i musikbranschen. Enligt Malmborg har han redan från början haft Göran Ennerfelts uppdrag att genomföra och fullfölja affärstransaktionerna. Enligt överklagandeskriften till hovrätten fick Malmborg inledningsvis direkta uppdrag att hantera affärerna, men har senare skött arbetet ”som han uppfattat sitt uppdrag”.

– Min klient menar att familjen Axel Johnson gick in i musik- och filmbranschen med öppna ögon. Det var en nisch som familjen ville expandera inom, säger Hans Strandberg.

I tingsrätten uppgav Malmborg att Göran Ennerfelt vid ett tillfälle kommenterade de räddningsaktioner och strukturgrepp som Axel Johnson-gruppen medverkade till i musikbolagen med orden ”du får hålla i detta”. Malmborg uppfattade uttalandet som att han självständigt skulle sköta investeringen. Därmed har han inte överskridit sin behörighet eller befogenhet utan menar att han i praktiken har fått fritt spelrum.

”Samtliga transaktioner har skett med normal öppenhet/…/de har redovisats löp­ande i affärsdokument i bolagsgruppen och de har också redovisats i den löpande bokföringen och i årsredovisningen”, uppger han.

***

Göran Ennerfelt avböjer att bli intervjuad av Affärsvärlden, men skriver i ett mejl:

”Det som har hänt är för mig obegripligt. Att en nära förtrogen medarbetare med 36 års tjänst skulle agera så är en tragedi. Det finns inga vinnare i detta, bara förlorare. När hovrättens dom faller är saken utagerad för vår del.”

Uttalandet kan tolkas som att Axel Johnson-gruppen inte planerar att rikta skadeståndskrav mot Malmborg, vilket i så fall skulle betyda en förskjutning i förhållningssättet. ­Tidigare har Johnson-gruppen lämnat frågan om skadestånd öppen.

Affärsvärlden har även ställt frågor till ­Anders Bagge om orsakerna till pengarullningen i musikbolagen. Han svarar inte direkt på frågorna men lämnar några allmänt hållna kommentarer i ett mejl. Bagge skriver att det bara finns förlorare i denna historia och att han ”var helt ovetande om allt som skedde” samt att han befann sig i ”chock under väldigt lång period” efter det att pengarullningen uppdagades.

Han kommenterar sitt förhållande till ­familjen Axel Johnson, till vilken han har donerat framtida intäkter på sin musik, med orden:

”Min relation till familjen Axel Johnson är mycket god och där finns ingen konflikt” och tillägger att han nu hoppas att ”allt detta får ett slut här under våren så att jag kan få tid och arbetsro att fortsätta arbeta med mitt musikskapande både i Sverige och internationellt”.

***

Har en trotjänare sedan 30 år överträtt sina befogenheter och olovligen haft bort en kvarts miljard kronor för en av Sveriges mest respekterade och rikaste familjer? Eller har familjen bara haft dålig kontroll på verksamheten? Svea hovrätt har nu det delikata uppdraget att besvara den frågan.

Calle Froste

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom