Lönegåtan

År 2016 – drygt åtta år efter den globala finanskrisens turbulens och efter ett segdraget ekonomiskt tillfrisknande – marscherade Sverige in i en högkonjunktur. Men för den återvändande vandraren såg gården en smula annorlunda ut. Denna högkonjunktur har inte bara karaktäriserats av en ovanlig och omdiskuterad minusränta. Den har också medfört en blygsam löneutveckling trots en stark arbetsmarknad. Arbetsförmedlingens rapport Arbetsmarknadsutsikterna våren 2018 visar att rekryteringsproblemen inom näringslivet ligger på rekordnivåer. I en intervju­undersökning svarade 37 procent av de privata arbetsgivarna att de har upplevt brist på arbetskraft i samband med rekrytering, vilket är den högsta siffran som myndigheten har uppmätt sedan 2005. Detta borde innebära en fördelaktig situation för löntagarna. En konjunkturuppgång leder vanligen till stigande löneökningstakt (med viss eftersläpning), eftersom resurserna på arbetsmarknaden sinar och företag måste hosta upp mer pengar för att behålla eller rekrytera personal. Under den nuvarande högkonjunkturen har dock löneutvecklingen varit oväntat modest, enligt bland annat Konjunkturinstitutet.

De senaste centralt avtalade löneökningarna mellan arbetsmarknadens parter träffades på låga nivåer, och även den så kallade löneglidningen – det vill säga löneutvecklingen utöver de centrala avtalen – har varit måttlig. Under den senaste konjunkturuppgången före finanskrisen steg löneökningstakten i näringslivet med som mest drygt 4 procent i årstakt. Under nuvarande högkonjunktur har motsvarande siffra legat under 2,5 procent fram till slutet på 2017. Företeelsen gäller inte bara Sverige. Lönetillväxten har varit svag även i andra EU-länder och i USA, vilket har fått ekonomer globalt att lägga pannorna i djupa veck. Tunga instanser som Internationella valutafonden, IMF, och Europeiska centralbanken, ECB, har i olika rapporter diskuterat frågan. Och nyligen släppte Konjunkturinstitutet den årliga Lönebildningsrapporten, där myndigheten lägger fram några möjliga förklaringar till den hämmade löneutvecklingstakten i Sverige och internationellt.