Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!
Vad trevligt att du vill logga in. Vi ser att du inte har ett aktivt konto. Var vänlig kontakta kundtjänst: 0770-457 102

Lyxfällan

2018-02-14 18:00

Miljardären Mohammed al-Amoudi, med stora tillgångar i Sverige, har suttit i husarrest i Saudiarabien i över 100 dagar. Enligt familjen pågår inga diskussioner om ekonomiska transaktioner för att få honom släppt.

Hotellet Ritz Carlton i Riyadh – beläget i de diplomatiska kvarteren i den saudiarabiska huvudstaden – är inte någon blygsam skapelse. Med närmare 500 majestätiskt inredda rum, 52 tunnland anlagd trädgård och ett glittrande ”genlemanna-spa” är det överdådiga hotellet en internationell mötesplats för högt uppsatta personligheter, från affärsmän till kungligheter. I slutet på oktober anordnades konferensen ”Davos i öknen”, en motsvarighet till det årliga ekonomitoppmötet i den schweiziska staden, på det femstjärniga hotellet. Eventet lockade drygt 3 500 globala beslutsfattare inom politik och näringsliv till det konservativa kungadömet, tillika ­världens ­ledande oljeexportör. Bland gästerna syntes Internationella valutafondens direktör Christine Lagarde och den amerikanska kapitalförvaltaren Blackrocks vd Larry Fick.

Nyckelpersonen bakom arrangemanget var den 32-årige kronprinsen Mohammed bin Salman, i folkmun kallad ”MbS”. Han väntas snart ta över kungatronen efter sin 82-årige pappa Salman bin Abdul Aziz, ­efter att i en maktstrid – som har kallats för en ”palatsrevolution” – ha tagit över titeln och de politiska befogenheterna från sin äldre kusin Mohammed bin Nayef. Kronprinsen har skapat internationella rubriker för sin reformiver. Han har tidigare lanserat den långsiktiga planen ”Vision 2030” med syftet att göra ekonomin mindre beroende av olja, ställa om till förnybara energi­källor och åstadkomma sociala förändringar i kungadömet vars lagar baseras på islamisk rätt. Det sistnämnda innebär att kvinnor snart ska få köra bil, besöka sport­arenor och åka utomlands utan manlig förmyndare samt att det 35-åriga biografförbudet ska upphävas.

Mohammed bin Salman har dock också väckt uppmärksamhet för sin oberäknelighet och vilja att ta i med hårdhandskarna. Lördagen den 4 november förra året – bara någon dryg vecka efter den prestigefyllda ekonomikonferensen – förvandlades Ritz i Riyadh på några timmar från ett fem­stjärnigt hotell till världens lyxigaste fängelse. På kronprinsens order genomfördes då en antikorruptionskampanj där 300 till 400 högt uppsatta personer, från prinsar till inflytelserika affärsmän, greps och sattes i kollektiv husarrest på hotellet. Det tömdes i samma ögonblick på gäster, upphörde med att ta emot bokningar och stängde av tele­fonerna.

I internationella medier spreds bilder som visade hur de förmögna och mäktiga personerna, anklagade för korruption, härbärgerades på enkla madrasser på golvet i vräkiga hotellsalar. Motiven till den uppseendeväckande räden är inte uppenbara. I olika medier förekommer åtminstone två förklaringar. Det hårdföra tilltaget kan ­betraktas som en åtgärd mot den stora korruptionen inom kungadömet, som enligt saudiska myndigheter uppges ha kostat landet runt 100 miljarder dollar de senaste årtiondena. Men räden kan också betraktas som ett sätt för kronprinsen att befästa sin maktposition och manövrera bort eventuella aspiranter till tronen.

Tisdagen den 30 januari – tre månader efter att de korruptionsmisstänkta personerna placerades i husarrest på hotellet – gick landets justitieminister Sheikh Saud Al-Mojeb ut med att 56 av sammanlagt 381 anhållna fortfarande fanns kvar i förvar, ­varav vissa fall väntas gå till rättegångar. Resten hade släppts, antingen för att de hade funnits oskyldiga eller för att de hade uppnått ­ekonomiska uppgörelser med myndig­heterna.

Enligt justitieministern hade staten ­efter räden fått in 107 miljarder dollar i olika former av tillgångar såsom aktier, fastig­heter och kontanter, rapporterade Reuters. Det är en gigantisk summa som utgör ett välkommet tillskott till landets ­finanser som tyngs av låga oljepriser och ett budgetunderskott, skrev nyhetsbyrån. En av dem som har släppts efter att ha uppnått en ­finansiell förlikning genom en okänd summa pengar är den saudiarabiska prinsen, mång­miljardären och affärsmannen Alwaleed bin Talal, vars investmentbolag Kingdom Holding Company äger aktieposter i exempelvis Twitter och Citigroup. En annan av de släppta är landsmannen och mediemiljardären Waleed bin Ibrahim, ägare till tv-bolaget MBC Group. Även prinsen ­Miteb bin Abdullah, en tidigare konkurrent till ­Mohammed bin Salman om kunga­tronen, har frigivits efter en miljarddollar­upp­görelse.

Mycket tyder dock på att den saudisk-etiopiske affärsmannen tillika mångmiljard­investeraren i Sverige, Mohammed al-Amoudi, alltjämt sitter anhållen efter att han frihetsberövades i samband med kronprinsens korruptionskampanj i början på november.

Mohammed al-Amoudi, som enligt ­affärstidningen Forbes är god för uppskattningsvis elva miljarder dollar, är född i Etiopien med en etiopisk mor och en jemenitisk far, som hade goda kontakter med den saudiska kungafamiljen. På 1960-talet flyttade den då 16-årige Mohammed al-Amoudi till Saudiarabien, där han sedan byggde sin initiala förmögenhet inom oljeindustrin. Vid sidan av sin affärsverksamhet i Saudiarabien och Etiopien är han även den störste utländske investeraren i Sverige. Han äger bland ­annat oljebolaget Preem, som han köpte 1994, ett av Sveriges tongivande export­företag. Under 2016 uppgick omsättningen till 56 miljarder kronor, varav två tredje­delar härstammade från utlandsförsäljning. Därtill äger han oljeprospekteringsbolaget Svenska Petroleum Exploration och deläger bygg- och fastighetsföretaget Midroc Europe. ­Totalt sysselsätter han runt 15 000 personer i Sverige.

Trots sin inflytelserika ställning är han ­relativt okänd för svensk allmänhet, eftersom han håller låg profil och ger få intervjuer. År 2007, när Mohammed al-Amoudi för andra gången tilldelades Nordstjärne­orden av kung Carl Gustaf, sa han i alla fall i ett ­officiellt uttalande att det är ett ”privilegium” att vara verksam inom svenskt ­näringsliv.

Att den framgångsrike och tillbakadragne affärsmannen nu har råkat i klorna på den saudiske kronprinsen tycks uppenbart, men varför han har anhållits är svårare att svara på. Niclas Brantingson, press­talesman på Preem, säger till Affärsvärlden att oljebolaget har kontakt med Mohammed al-Amoudis familj. Han känner dock inte till några anklagelser ”riktade direkt” mot affärsmannen och har ingen information om hur länge processen väntas fortgå eller om Mohammed al-Amoudi – likt andra anhållna – kommer att acceptera en finansiell uppgörelse. Familjen har uppgett att det inte har förts några diskussioner om belopp eller transaktioner.

– Enligt familjen uppges han må bra utifrån omständigheterna, säger han.

Han är styrelseordförande och ägare i Preem. Hur påverkas er verksamhet av att inte kunna ha kontakt med en sådan för ­organisationen central person?

– Det är såklart en annorlunda situation, samtidigt som det finns styrelserutiner för att hantera detta. Vi är ett självständigt bolag med en kompetent vd och företags­ledning. Verksamheten fortsätter som ­vanligt utifrån de mandat som styrelsen har gett vd.

Efter att Mohammed al-Amoudi hade ­anhållits av den saudiske kronprinsen uppges även den etiopiska regeringen ha vidtagit legala åtgärder mot affärsmannen, enligt en artikel i Svenska Dagbladet som bygger på rapporter från nyhets- och analys­före­taget Africa Intelligence. Den etiopiska ­regeringen ska i december ha lagt fram krav på återbetalning av lån på ­motsvarande 700 miljoner kronor riktade mot några av ­Mohammed al-Amoudis ­bolag i landet. ­Niclas Brantingson på Preem har dock ingen information om eventuella åtgärder i Etiopien. Inte heller Emma Bork, presschef på Midroc Europe, har några upp­gifter om ­varför Mohammed al-Amoudi har anhållits i Saudiarabien. Att han sammankopplas med korruptionsanklagelserna som har ­riktats generellt mot de gripna i den saudiska staden känns ”obegripligt”, menar hon.

– Vi känner honom som en bra och hederlig affärsman och har svårt att förstå varför han befinner sig i den här situationen, säger Emma Bork.

Att ha en storägare frånvarande under så lång tid kan inte vara optimalt?

– Nej, det är klart. Men han har inte någon operativ del i vår verksamhet. Den påverkas inte överhuvudtaget utan fort­sätter som vanligt. Vi är mer påverkade emotionellt.

Abdulhadi Khalaf, universitetslektor i ­sociologi vid Lunds universitet och Mellan­östernexpert, säger att pressen ökar på Mohammed al-Amoudi i takt med att fler personer blir frigivna efter finansiella uppgörelser. Hans stalltips är att affärsmannen kommer att betala en lösensumma.

– Risken att flyttas till ett vanligt fängelse ökar pressen ytterligare på honom. Jag har ingen egen erfarenhet från saudiska fängelser, men däremot från andra fängelser i området. De är inte särskilt bekväma, säger ­Abdulhadi Khalaf.

Den stora frågan är nu om Mohammed ­al-Amoudi kommer att underkasta sig kungadömets eventuella krav, eller om ärendet fortsätter i domstol. En annan fråga är om de anhållna personerna kan eller bör betraktas som skyldiga till korruptions­anklagelserna ifall de accepterar finansiella uppgörelser. Det är inte givet. När prins ­Alwaleed bin Talal släpptes på fri fot efter en ekonomisk uppgörelse, vars detaljer inte är offentliggjorda, hade han enligt saudiska myndigheter erkänt odefinierade ”över­trädelser”, rapporterade Reuters. Eftersom anklagelserna och straffen hemlighålls är det svårt för utomstående att säkert veta om de är skyldiga till korruption. Klart är i varje fall att Mohammed al-Amoudi – och resten av de ofrivilliga gästerna – hädanefter kommer att betrakta Ritz Carlton i Riyadh med andra ögon.

MbS ska ­reformera ­oljenationen

Mohammed bin Salman, född 1985, utsågs i somras till kronprins och tronarvinge efter sin pappa tillika den sittande saudiska kungen Salman bin Abdul Aziz. I samma veva avsattes den tidigare kronprinsen Mohammed bin Nayef, som är kusin med Mohammed bin Salman. MbS, som han ­kallas, har en juridikexamen från King Saud University och är också kungadömets förvarsminister. Han har lanserat planen Vision 2030 för att modernisera landet. Bland annat vill han göra ekonomin mindre oljeberoende och investera i för­nybar energi. Startade i höstas en korruptionskampanj med Ritz Carlton i Riyadh som skådeplats för att befästa sin makt.

Tomas Nilsson

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom