Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

”Misstagen blev min lyckträff”

2019-03-13 18:00

Björn Wahlroos om penningtvätt, varför 35-åringar med välsmort munläder väljs till politiska ledare och hur hans största misstag banade väg för framgången.

Penningtvättsskandalerna fortsätter att skaka bankerna. De senaste avslöjandena gäller Nordea, där finländska Yle för ett par veckor sedan berättade att minst 7 miljarder svenska kronor har slussats från misstänkta källor via den finländska storbanken. Pengarna kommer ursprungligen från Ryssland och har sedan gått via banker i Baltikum. Minst 26 av de inblandade företagen kan kopplas till den välkända Magnitskij-affären. Nordeas aktiekurs föll med över 5 procent, men har därefter återhämtat sig något.

Det var inte första gången Nordea anklagades för att ha släppt fram kunder med tvivelaktiga bagage.

År 2015 granskades banken av svenska Finansinspektionen. Det ledde till en varning till följd av ”stora brister i sitt arbete med att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism”. Därtill tvingades banken betala 50 miljoner kronor i straffavgift.

Svenska Dagbladet avslöjade i förra veckan att Nordea kritiserats för bristande riskanalys i penningtvättsfrågor både 2017 och 2018.

I oktober förra året var det finansmannen Bill Browder och hans bolag Hermitage Capital Management som anmälde Nordea för misstänkt penningtvätt. De ansåg att bolag med kopplingar till Magnitskij-härvan gjort transaktioner på 175 miljoner dollar med 365 olika Nordea-konton i Sverige, Danmark, Norge och Finland. Affärerna anmäldes till myndigheter i de fyra länderna. Svenska Ekobrottsmyndigheten beslöt i december att inte inleda någon förundersökning, men enligt Bill Browder har Hermitage Capital fortfarande kontakter med åklagare i Danmark och Finland.

Bill Browders anklagelser är inget Björn Wahlroos är särskilt intresserad av att prata om.

– Nordea har kategoriskt nekat till anklagelserna. Även svenska myndigheter säger att det är struntprat, säger han.

Affärsvärldens finländska systertidning Talousalämä träffade Björn Wahlroos i sitt hem i Nice ett par veckor innan Yle kom med de senaste avslöjandena. Björn Wahlroos avböjer att i efterhand kommentera dem, men i anslutning till programmet var Nordeas koncernchef Casper von Koskull på plats i Yles studio.

Han sa då att det som framkommit för honom inte var nytt.

–Tidigare underskattade vi hur komplicerat det här är. Vi var naiva, men läget i dag är mycket annorlunda, sa han till Yle och tillade att Nordea följer misstänkta transaktioner och rapporterar dem direkt vidare om man finner något misstänkt. Enligt von Koskull kan misstänkta personer eller företag inte bli kunder hos Nordea i dag.

– Under de senaste åren har vi ökat på våra resurser. Personalen har stärkts, allt för att förhindra penningtvätt.

– Men aldrig är man ju klar. Brottslingar är alltid steget före.

Nordea har gjort mycket för att strama åt i bankens regelsystem. Om åtgärderna varit effektiva är för tidigt att säga, men investeringarna i nya regelsystem syns i resultaträkningen.

Björn Wahlroos säger att Nordeas största ägare Sampo, där Björn Wahlroos är styrelseordförande, har varit missnöjd med Nordeas resultat. Men samtidigt har bankens problem inte kommit som någon överraskning. Nordea har lagt 730 miljoner euro på att uppfylla compliance, det vill säga stärka regelövervakningen. Därtill har banken investerat 1,2 miljarder euro på sitt nya datasystem.

Björn Wahlroos tar inte ställning till vad banken borde göra nu för att förbättra sitt resultatskick. Han tänker inte bakbinda Torbjörn Magnussons händer.

Utöver penningtvättsskriverierna och det försämrade resultatet är det Björn Wahlroos avhopp som styrelseordförande i Nordea som har väckt intresse. Ny ordförande blir försäkringsbolaget Ifs vd Torbjörn Magnusson. Han blir även Sampos nästa koncernchef, när Kari Stadigh går i pension i slutet av året.

Wahlroos säger att Nordeas största ägare Sampo sedan länge haft en kontinuitetsplan för att kunna genomföra personändringar i företagen.

– Investerarna har redan i fem års tid frågat oss vad som händer. Det är naturligtvis befogat, för Sampo är ett bolag som ovanligt starkt personifieras av oss och inte blir varken jag eller Kuki [Kari Stadigh] heller yngre med åren.

För fem år sedan avtalade Wahlroos och Stadigh om att de fortsätter som tidigare i ytterligare tre år. När den tiden gick ut gjordes ett utkast om att personskiften borde offentliggöras under 2019.

– I fjol konstaterade vi att eftersom Nordeas utmaningar växer, måste vi sannolikt göra ett generationsskifte fortare i Nordea än i Sampo. Därför överlät Kuki sin plats i Nordeas styrelse till Torbjörn i fjol.

Tanken var att Magnusson skulle hinna lära känna Nordea innan han utnämndes till ordförande antingen i år eller nästa år. Arrangemanget har alltså mognat fram under en tid.

Atmosfären kring Nordea blev laddad under slutet av året när aktivistinvesteraren Christer Gardells investmentbolag Cevian Capital köpte 2,3 procent i Nordea. Budskapet från Gardell var att Nordea borde få bättre fason på sin lönsamhet.

Även Sampos ledning uttryckte sitt missnöje med Nordeas resultat i fjol. Hurudan är relationen mellan Wahlroos och Gardell?

– Jag har känt Christer i åtminstone 25 år. Först jobbade vi hårt i Sampo och sedan i Nordea för att få Christer och Cevian att investera, säger Wahlroos.

Initiativet till Nordea-investeringen kom från Gardell, som kontaktade Stadigh för cirka ett år sedan. Wahlroos och Stadigh gladde sig mycket åt Gardells intresse för Nordea.

– Inom ramen för värdepappersmarknadslagen och delgivningsförordningen har vi på olika sätt försökt försäkra oss om att Cevian har nödvändig information för att kunna investera. Vi har uppmuntrat Nordeas ledning att prata med dem.

Ni är alltså nöjda med situationen?

– Vi skulle vara ännu nöjdare om Cevian skulle köpa litet mer av Nordea.

Den senaste tiden har Wahlroos överfört sitt ägande i Sampo till sina barn Nina och Thomas. Kommer de småningom att bli aktiva ägare i bolaget?

– Jag borde inte svara i deras ställe, men jag betvivlar det starkt. Generationsskiftet i familjen innebär att vi under min sons ledning har blivit något mer aktiva och internationella investerare.

Den förnyade ägarstrukturen ger ramarna för hur man tänker förvalta familjens förmögenhet under nästa generation. Wahlroos har såväl skänkt som sålt sina aktier i Sampo till sina barn. Den senaste affären gjordes i tisdags.

– Båda mina barn bor i England och det blir deras uppgift att sköta om allt detta på ett så klokt sätt som möjligt.

Fel om brexit

– Jag måste medge att där hade jag ordentligt fel! säger Wahlroos om Storbritanniens utträde ur EU. Ännu dagen efter Brexit-omröstningen underskattade han följderna i tidningen Helsingin Sanomat.

– Jag sa att man säkert snabbt når fram till ett avtal utgående från Norge-modellen. Det var inte rätt analys. Jag kunde aldrig tro att det skulle bli en sådan soppa av det här.

Även om deadlinen för Brexit-förhandlingarna hotfullt närmar sig, tror Wahlroos att förnuftet segrar. Det borde finnas en majoritet på 317 ledamöter i Storbritanniens parlament som kan godkänna utträdesavtalet om bara EU ändrar frasen om gränsen till Irland så att det uppstår en större säkerhet om att gränsen förblir öppen.

– För mig är det obegripligt att EU inte kan göra detta. Ett Brexit-avtal värt miljarder, inte kan det ju falla på att man borde sätta taggtråd längs gränsen mot Irland. Det är vansinnigt.

Wahlroos säger att världen är överraskande flexibel. Livet går vidare även om Storbritannien går ur EU, och till och med om det blir så att utträdet sker utan avtal.

– Men det hoppas jag då verkligen inte.

Björn Wahlroos själv bor en del av året i södra Frankrike, ett av få områden som han menar att det går bra för i Frankrike. Det finns ingen föråldrad industri i området och det är sällsynt att de anställda är fackligt organiserade.

Den senaste tiden har det demonstrerats på olika håll i landet. Rörelsen Gula västarna har bland annat motsatt sig president Emmanuel Macrons bränsleskatt. Den charm som den populära Macron utstrålade i början, verkar senast nu ha gått upp i rök.

Wahlroos är inte ett dugg förvånad. Han anser att det är en del av en större förändring av den politiska kulturen i Europa.

– Har du tänkt på vilka som varit de mest centrala politikerna i Finland de senaste tio åren? Vad har Jyrki Katainen, Alexander Stubb, Carl Haglund, Li Andersson, Sanna Marin och Ville Niinistö gemensamt? frågar Wahlroos.

Positiv inställning till EU, gissar journalisten.

– Har du inte lagt märke till vad det är? De är alla mycket télégénique, filmatiska. Vi finländare om några borde förstå, att folket inte längre verkar välja erfarna statsmän. Överallt i Europa väljs 35-åriga män och kvinnor med välsmort munläder till politiska ledare, säger Wahlroos.

– Det här är inget värdemässigt ställningstagande. Jag fördömer det inte. Det är ett naturligt fenomen i en tid när sociala medier och kommunikation i realtid har blivit så viktigt, tillägger han.

Folkets missnöje uppstår när de karismatiska unga ledarna får tuffa strukturella problem framför sig att lösa. Missnöjet har ändå inte tagit sig i uttryck i rörelser som Gula västarna någon annanstans i Europa.

– I det här landet har man en väldigt lång Dans la rue-kultur, där saker och ting avgörs på gatan. Det är en skiva som hakat upp sig sedan år 1789 och det är till stor skada för Frankrike självt. Gula västarna är bara den senaste iterationen i det historiska kretsloppet.

Många misstag

Den före detta professorn i nationalekonomi, Wahlroos, har haft en exceptionellt fin karriär inom finländskt näringsliv, och den fortsätter alltjämt. Han har blivit rik på Sampo och fört ordet i de största finska börsbolagen. På frågan om vilka hans största misstag varit under sin karriär tystnar han för en stund.

– De är många. Jag måste börja långt bak i tiden.

Det första misstaget berodde på att Wahlroos aldrig hade upplevt en lågkonjunktur när han inledde sin finanskarriär på 1980-talet. Han förstod inte hur dramatiska åren 1991 och 1992 skulle bli. I Föreningsbanken personifierades kasinoekonomin kraftigt i Wahlroos som ”hade en dålig inställning till media”.

– Å andra sidan blev det min största lyckträff. När mina kolleger ville bli av med mig, grundade jag Mandatum.

Nästa misstag gjorde Wahlroos när han kom till Sampo. I bolaget hade man under en tid förberett en stor mängd expansiva investeringar.

– Jag torpederade största delen av dem, men det var en som jag inte sänkte. Vi lade ett köpeanbud på det norska försäkringsbolaget Storebrand år 2001, och det var ett uppenbart misstag. Vi förstod det ganska snabbt och drog tillbaka vårt anbud.

Det tredje misstaget skedde under tiden efter försäljningen av Sampo Bank. Sampo fick drygt 4 miljarder euro för försäljningen som man investerade i Nordea. Enligt Wahlroos har Nordea varit en ”helt okej” men ingen utmärkt investering.

– Om vi då hade beslutat oss för att bli som [Warren Buffetts investmentbolag] Berkshire Hathaway och köpt aktier till höger och vänster, till exempel Kone, Wärtsilä och internationella aktier, skulle vi ha kunnat tjäna mycket mer pengar.

För Sampo var det dock en strategisk lösning att förbli ett holding-bolag som ägde banker och försäkringsbolag.

– Skomakaren bör förbli vid sin läst. Jag är inte helt säker på att vår regering hade godkänt att vi skulle ha blivit en kasinomaskin. Det skulle nog ha varit mycket lönsamt.

Björn Wahlroos lämnar sin plats i vår till Nordeas styrelseordförande Torbjörn Magnusson. Han säger att ordförandeskapet för banken nästan höll på att bli ett heltidsjobb. Det var det tyngsta av alla hans ordförandeskap.

– Därför är det rätt och logiskt att det sköts av en person som har ett heltidsjobb.

När uppdraget för Nordea upphör, frigörs något mera tid för Wahlroos. Han säger dock att listan över ogjorda saker är lång, speciellt under våren.

– Jag är fortfarande ordförande i två mycket stora bolag.

– Om ett par veckor reser jag till Uruguay för att titta på en åker där det är tänkt att världens största cellulosafabrik ska byggas. Så jag downshiftar alltså inte ännu.

Wahlroos passerade sin avtalsbaserade pensionsålder för sju år sedan. Något dagsarbete har han inte haft på tio år.

Björn Wahlroos

Ålder: 66 år.

Jobb: Styrelseordförande för Sampo och UPM-Kymmene, avgående ordförande för Nordea.

Karriär: Koncernchef för Sampo och dess föregångare 2001–2009, vd för investeringsbanken Mandatum och ordförande för direktionen 1992–2000, direktionsmedlem för Föreningsbanken i Finland 1985–1992, professor i nationalekonomi vid svenska Handelshögskolan och vid två amerikanska universitet 1979–1985.

Familj: Hustrun Saara och de vuxna barnen Nina och Thomas.

Hobbyer: Läsning, jakt.

Sara Hoho

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom