Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Myglarnas marknad

2012-01-31 21:00

Byggsektorn är landets mest korrumperade bransch. Myglet kostar skattebetare, husköpare och andra kunder enorma summor årligen. Arbetet med att rensa upp går framåt, men långsamt och med ständiga bakslag.

På byggjätten Skanskas kontor i mellersta Småland satt ett gäng kollegor för ett par år sedan och filade på ett anbud. Skanska var inblandade i ett riktigt prestigeprojekt. Flera fastigheter höll på att byggas centralt i en närliggande stad och kontraktet var värt omkring 100 miljoner kronor. Ett stort kontrakt för ett mindre regionkontor. Mitt i arbetet insåg byggherren att kommunen behövde vidta åtgärder i fastighetsgränsen, ett tilläggsuppdrag på cirka fem miljoner kronor. Kommunen begärde pris från Skanska, som efter intensivt räknande kom fram till ett belopp som skulle ge Skanska en rimlig förtjänst. Anbudet presenterades för den privata byggherren och då hände något oväntat.

– Plötsligt säger byggherren, lägg på en miljon till mig, berättar Mats Svensson.

Mellan 1970 och 2009 arbetade Mats Svensson på bygg- och fastighetsföretaget Skanska, många år som så kallad produktionschef, där han var ansvarig på plats för ett helt bygge. Han är sedan ett par åt tillbaka pensionerad och upprörd över att det ibland förekom konstigheter i projekten.

– Jag vet inte säkert, men jag tror att byggherren medvetet förhalade projektet, för att kommunen skulle hamna i tidsnöd. Min chef lämnade ett med en lagom stor vinst och då uppger byggherren att han vill ha en miljon i fickan, en höjning med 20 procent. Och så gav min chef honom det. Kommunen tyckte att anbudet var i dyraste laget, men tiden var knapp och Skanska hade uppdraget. Det var inte läge att söka andra anbudsgivare. Alla tyckte det var en ”win-win”. I slutändan var det ju skattebetalarna som fick betala, men det visste de förstås inte, berättar Svensson.

Mats Svensson var själv inte delaktig i anbudsgivningen, men hade budgetansvar och deltog i ekonomiska avstämningsmöten. Intäktssidan stod utanför Svenssons kontroll, men han hade full koll på kostnadssidan. Enligt Svensson dröjde det inte länge innan mutan till byggherren blev ett internt problem i Skanska.

– Det var ett helvete att dribbla bort den där miljonen, säger han.

– Vi hade den med oss i vår redovisning. Intäkten fanns ju inte, den hade gått till beställaren. Alla visste att om det uppdagades på högre nivå så skulle det bli problem.

Den ansvarige chefen lämnade Skanska bara några månader efter att han levererat mutan. Problemet med att trolla bort miljonen låg därför på hans efterträdare.

– Jag var med på flera möten som gällde den ekonomiska redovisningen, men jag vet inte hur de löste det till slut. Jobbet var ju på omkring 100 miljoner kronor, så en miljon kan man smussla ut, säger Mats Svensson.

För en utomstående kan det tyckas självklart att efterträdaren i det läget framförde till sina chefer, högre upp i hierarkin, vad som hade hänt. Men så gör man inte i byggbranschen, berättar Mats Svensson.

– I vår verklighet blir den som skvallrar utfrusen inom företaget. Han blir sidsteppad. Jag känner till ett fall på ett bygge i närheten där en kille blev väldigt illa åtgången efter att ha skvallrat.

– Det är lite allmänt så i branschen att man ska vara lite smart. Man ska tjäna pengar åt företaget och lyckas man med det då klassas man som smart, även om man rör sig i lite gråa zoner.

Han beskriver en värld präglad av starka ideal om lojalitet, där man håller ihop, inom arbetslaget, inom företaget, inom branschen.

Ulf Hornegård på Skatteverket menar att det också är en värld grundad på en machokultur där mutor och bestickning en gång tillhörde vardagen. Nu röjer byggbranschen upp och det har skett stora förbättringar de senaste 15 åren.

– Många företag kämpar hårt för att få bort svartjobb, mygel och korruption, säger Ulf Hornegård.

Men vägen mot målet är krokig och kantas av misslyckanden.

byggbranschen värst

De senaste två åren har flera stora korruptionsskandaler briserat inom den svenska byggbranschen. I Göteborg hade ett antal tjänstemän i kommunen låtit sig mutas av en byggmästare, vilket avslöjades av SVT:s Uppdrag: granskning. I Norrköping uppdagades i samma veva att ett byggbolag hade överfakturerat för en skolrenovering. Extrapengarna gick till en sommarstuga åt en tjänsteman i kommunen. Så har vi fallet med en fastighetschef i kriminalvården som misstänks ha tagit emot 4 miljoner kronor för byggarbeten på anstalter. Mest aktuellt just nu är kanske den nya nationalarenan i Solna där sex personer, däribland Fabeges ordförande Erik Paulsson, står åtalade för mutor respektive bestickning.

Så hur är det? Ökar korruptionen inom byggbranschen? Forskningen är begränsad och det är svårt att få fram tillförlitlig statistik, av naturliga skäl.

– I de flesta brottsfall finns ett tydligt brottsoffer och då är sannolikheten för att brottet anmäls större. En muta är en överenskommelse mellan givare och tagare där ingen går ut på Stora torget och berättar vad de gjort. Därför är det svårt att upptäcka, säger Gunnar Stetler, överåklagare på Riksenheten mot korruption.

Meningarna om hur stort korruptionsproblemet i Sverige är går isär. I Transparency Internationals årliga rankning har Sverige halkat ned till en delad fjärdeplats på listan över världens minst korrupta länder, från en delad förstaplats 2008. Undersökningen avser hela samhället – inte bara byggbranschen – och tas ibland till intäkt för att korruptionen i Sverige har ökat. Claes Sandgren, professor i civilrätt vid Stockholms universitet, hävdar däremot – bland annat i en artikel på DN Debatt – att varken färska studier eller brottsstatistik talar för att det är sant.

I tidskriften Ekonomisk Debatt hävdar å andra sidan forskarna Gissur Ó Erlingsson och Jonas Linde att korruption alltid har funnits i Sverige och att mycket tyder på att den ökat. De hänvisar bland annat till undersökningar av befolkningens uppfattning om politiker och tjänstemän i några länder. I Sverige har förtroendet minskat och nu tror 89 procent att politiker missbrukar sin position för egen vinning. Ytterligare faktorer som pekar mot att korruptionen ökat är att ”frestelsestrukturen” har blivit mer gynnsam när allt mer offentlig verksamhet upphandlas och läggs ut på entreprenad

– Det finns ett problem med att vissa entreprenader som det allmänna köper inte upphandlas alls och att kontrakten ges direkt till olika företag. Detta är ett brott mot upphandlingsreglerna, men gör också att risken för korruption ökar, säger Anne Vadasz-Nilsson, ansvarig för lagtillämpning på Konkurrensverket.

Tittar man specifikt på byggbranschen så pekar statistiken på att problemen med korruption har minskat kraftigt jämfört med för två decennier sedan. Samtidigt är den ändå större i byggindustrin än på de flesta andra områden. Delvis beror det på att branschen ofta arbetar för den offentliga sektorn. Enligt tidningen Dagens Samhälle köper stat, kommun och landsting och de offentligägda bolagen varje år varor och tjänster från näringslivet för 820 miljarder kronor. Två av de privata branscher som omsätter mest pengar på offentlig verksamhet är bygg, 90 miljarder, och fastigheter, 35 miljarder. Tillsammans 125 miljarder kronor. Bara av den anledningen hamnar byggbranschen i riskzonen.

Enligt Global Economic Crime Survey, från november 2011, som görs av revisionsbyrån Price Waterhouse Coopers, PWC, är korruption den näst vanligaste formen av ekonomisk brottslighet inom byggbranschen.

– Av de företag som drabbades av ekonomisk brottslighet under 2010 så rörde 35 procent av brotten inom byggbranschen korruption. Det är en högre andel än genomsnittet, som låg på 24 procent. Undersökningen är internationell, men vi ser inget som tyder på att trenden skulle vara annorlunda för svenska byggföretag, säger Ulf Sandlund, ansvarig för Forensic Services på PWC.

Han berättar samtidigt att hans svenska team för närvarande utreder fem sex fall av korruption relaterade till byggbranschen.

PWC:s undersökning visar också att bygg och anläggning internationellt är den näst mest korrumperade branschen efter gruv- och energibranschen. Andra undersökningar, däribland Transparency Internationals, pekar också på att samhällsbyggnadssektorn, globalt sett, är mer drabbad av mutor och korruption än andra branscher.

Ulf Sandlund tillägger att utomlands är byggbranschen också värst drabbad av andra brott som ligger nära korruption, såsom brott mot konkurrenslagstiftningen, i form av exempelvis karteller. I Sverige är dock antalet uppklarade fall för litet för att man ska kunna dra några slutsatser om hur olika branscher ligger till där.

Och även professor Claes Sandgren, som alltså inte tror att korruptionen i Sverige har ökat, påpekar i sin debatt­artikel att just byggsektorn bör se om sitt hus.

Uppfattningen delas möjligen av branschens anställda. Tidningen Byggvärlden gjorde förra året en undersökning av mutbrott i byggsektorn. Av de 1?200 anställda i branschen som svarade (svarsfrekvensen var 8,4 procent) uppgav nästan 40 procent att de hade stött på mutor i sitt arbete. 20 procent uppgav att de hade blivit erbjudna någon form av muta från någon som ville vinna förmåner.

– Jag har aldrig blivit erbjuden en regelrätt muta, men det är klart att jag har blivit ombedd att köpa ut då och då. Och då är det beställaren som frågar, säger Mats Svensson, tidigare Skanska.

Att ”köpa ut” innebär att köpa byggmaterial till självkostnadspris. Mats Svensson väljer att inte kalla det en regelrätt muta, men kanske skulle en domstol se annorlunda på saken om det exempelvis handlade om en kommunaltjänsteman som fick köpa varor några tusenlappar billigare enbart därför att han eller hon är beställare i ett stort kommunalt projekt.

Statsåklagare Nils-Eric Schultz, som bland annat ledde muthärvan i Göteborg, berättade i Uppdrag: granskning, hur det gick till när en inblandad på Peab greps. I mannens lägenhet fanns då personer som gjorde golvarbeten.

– De förklarade att kostnaderna för det jobbet skulle faktureras en skola. För dem var det inga konstigheter. Så jag tror att fifflet är av betydligt större omfattning än vad vi har trott, sade han till tv-programmet.

Han menar att Göteborgshärvan och liknande fall inte får analyseras som unika och isolerade händelser.

– Så här är det överallt. Jag skulle hitta sådana här saker i vilken kommun som helst i landet, har han sagt till Expressen.

utbrett svartarbete

Det finns flera orsaker till att byggsektorn är särskilt utsatt för korruption, förutom symbiosen med den offentliga sektorn.

– Det som är typiskt för byggbranschen är att de leveranser som man tillhandahåller till sina beställare är tekniskt komplexa. Om du köper en bil så ser du vad det är du införskaffar. Men om du köper en väg eller en byggnad som uppförs under flera års tid, så har du ingen aning om hur många spikar det behövs. Det är många paramet­rar som påverkar prisbilden, och det gör att det är lätt att gömma saker i böckerna, säger Ulf Hornegård på Skatteverket.

En annan vanligt återkommande förklaring är att projektformen leder till att det etableras en speciell form av sociala relationer och nätverk i branschen.

– Det uppstår lätt en kompismentalitet, där det blir svårt att dra gränser, säger Ulf Hornegård.

Enligt Brottsförebyggande rådet, BRÅ, hänger korruption och mutor delvis ihop med svartarbete. Dels har bestickaren, den som mutar, mer pengar att tillgå för mutor eftersom vinsten är högre än för den som har vit arbetskraft. Dels har den som använder svart arbetskraft också ett etablerat system för att dölja uttag ur bolaget. Ytterligare ett skäl är att den som använder svart arbetskraft genom mutan också får en hållhake på mottagaren vilket minskar riskerna med att använda svart arbetskraft.

Det är, som vanligt, svårt att fastställa hur stor den svarta ekonomin är, men enligt Ulf Hornegård på Skatteverket rör det sig om betydande belopp.

– Vi uppskattar att vi jagar cirka 150 miljarder kronor årligen i svarta inkoms­ter totalt sett. Det är svårt att säga hur stor andel som byggbranschen står för, men eftersom branschen omsätter 350 miljarder kronor så blir det en uppenbart stor andel. Skulle 5 procent av jobben utföras svart, så rör det sig om 18 miljarder kronor. Bara det är större än hela städbranschen, säger han.

Flera av de större, börsnoterade bolagen, som Skanska, NCC och Peab, menar att de huvudsakliga problemen med svartarbete finns hos underleverantörerna. Dessa i sin tur klagar på att storbolagens oligopol skapar en omöjlig situation för dem. Nästan alla företag i byggbranschen är mycket små, med färre än 50 anställda. I en annan av BRÅ:s rapporter, Organiserat svartarbete i byggbranschen, beklagar sig flera representanter för de mindre företagen över att de drabbas av jättarnas agerande. Storföretagen uppges utnyttja sin starka ställning och pressar de små genom att spela ut dem mot varandra. De pressar priserna på ett sätt som omöjliggör för underentreprenörer att hålla sig till helt vit verksamhet, uppger exempelvis ”Harald”, som är kriminell entreprenör, för BRÅ.

Svartarbete och gråzonsmentalitet innebär också att det i utkanten av sektorn förekommer våld, hot och pengatvätt, inte sällan av den organiserade brottsligheten och mc-gäng.

– Vårt byggföretag anlitade en byggnadsställningsfirma som gjorde ett mindre jobb och vi förväntade oss en faktura på 50?000 kronor. I stället var den på två miljoner. Vi förstod direkt att det handlade om att tvätta pengar, så vi gick till polisen, säger en av Affärsvärldens källor.

Ulf Hornegård tror att de stora bolagen vet att det finns de som arbetar svart.

– Jag tror att storbolagen känner till det, mer eller mindre. De förstår att det finns bolag som använder svart arbetskraft i deras kedjor. Men de har nog svårt att peka på exakt var det förekommer, säger Ulf Hornegård.

De mindre nogräknade företagen finns, som sagt, ofta längre ner i näringskedjan. Staten kanske anlitar ett väletablerat byggbolag för att exempelvis bygga Norra länken. Det bolaget anlitar i sin tur en underleverantör som fortfarande är seriös. Men plötsligt uppstår en flaskhals, något måste snabbt bli klart och då tar underleverantören in Putte som kommer med tolv gubbar och då blir det svarta pengar.

Ett annat närliggande område till korruptionen är uteblivna offentliga upphandlingar och karteller, något som Konkurrensverket vakar över. Generaldirektören Dan Sjöblom höll i september förra året ett anförande då fyra ärenden låg hos olika förvaltningsdomstolar och väntade på beslut. Tre gällde byggbranschen.

Vad gäller karteller så är den stora asfaltkartellen mellan NCC, Skanska, Peab och Vägverket produktion som upp­dagades i början på 2000-talet den mest uppmärksammade. Men det finns flera exempel på olagliga samarbeten. Så sent som i december förra året accepterade exempelvis två mindre entreprenad­företag avgiftsföreläggande efter att de gjort sig skyldiga till ett otillåtet samarbete när de lämnade in anbud vid en upphandling av bygg- och anläggningstransporter i Uppsala.

– Man ska inte dra hela byggbranschen över en kam, men offentlig upphandling i kombination med att det är få företag och att innovationstrycket inte är jättestarkt gör att det är lättare att hålla ihop en kartell, säger Anne Vadasz–Nilsson på Konkurrensverket.

dyrt för samhället

Mutor inom byggbranschen kan se ut på många olika sätt. I vissa fall handlar det om ersättning som har tydlig koppling till byggande, som att byggbolaget renoverar en sommarstuga åt beställaren eller ”skänker” byggmaterial till en ny veranda. I andra fall rör det sig om rena pengar, resor, restaurangbesök eller annat. Enligt BRÅ varierar värdet på mutorna kraftigt. Det kan röra sig om allt från en flaska whisky eller att erbjudas att få köra Porsche för en dag, till fall där byggherren får 10?000 kronor i månaden extra att stoppa i fickan. I fallet som Mats Svensson berättade om i inledningen handlade det alltså om en kontant muta på en miljon kronor. Enligt BRÅ har Skatteverket haft flera utredningar gällande jobb på villor och sommarstugor, men Mats Svensson tror ändå att mycket av det har försvunnit från branschen.

– Jag hade en kollega som byggde ett hus i en grannkommun. Då sa en chef på det kommunala bostadsbolaget till vår chef att han ville ha byggmaterial skeppat till Stockholms skärgård. Det var säkert 30 år sedan, det skulle aldrig fun­gera i dag.

Ulf Sandlund på PWC ser också vissa trender i mutbrotten.

– Vi ser mindre av sådana här fula mutor där man skickar pengar till skatteparadis och använder andra avancerade upplägg. Det kan vi se ibland när vi gör utredningar, men det som är vanligast i Sverige är så kallad vardagskorruption, det vill säga utgifter i gråzonen: golf­tävlingar, konferenser, middagar, ibland upprepade aktiviteter.

Fulare tilltag förekommer dock alltjämt.

– Det är på väg bort, men det finns de som håller på. De är inte dummare än att de hittar nya sätt att dölja det på. Ett typiskt sätt är att salta fakturor. De kan innehålla poster som inte ingår i bygget, säger Ulf Hornegård.

Ytterligare en relevant fråga är förstås om korruptionen verkligen betyder något rent ekonomiskt. Fallet i inledningen var säkert inte typiskt, men där var ”korruptionsavgiften” 1 procent av den totala byggkostnaden. Om vi leker med tanken att det vore branschnorm så skulle det innebära att korruptionen kostar 3,5 miljarder kronor årligen. En stor summa, visserligen, men bara 350 kronor per svensk och kanske inte värt att lägga alltför mycket möda på att jaga.

Men då bortser man från de mycket större och dolda kostnaderna, nämligen de effektivitetsförluster som korruptionen ger upphov till. Det kan ju vara så att någon annan och billigare budgivare hade vunnit upphandlingen, om det inte hade varit för mutan. Säg att det företaget hade varit villigt att bygga för 95 miljoner kronor i stället för 100 miljoner. Om mutan är 1 miljon så blir beställarens förlust fem gånger så stor som själva mutan.

Dessutom är byggbranschen ökänd för att sin låga produktivitet. Den har i det närmaste stått still i flera decennier samtidigt som andra branscher uppvisar enorma höjningar. En del av den usla utvecklingen kan sannolikt tillskrivas korruptionen och det omfattande svartarbetet. Dessa faktorer reducerar innovationstrycket, snedvrider konkurrensen och belönar fusk snarare än långsiktigt arbete för att förbättra processer och material. Ett företag med delvis svart arbetskraft lägger knappast några större resurser på forskning och utveckling.

Om man till kostnaden för de direkta mutorna lägger effektivitetsförluster, svart arbetskraft, uteblivna produktivitetshöjningar och snedvriden konkurrens, så är det lätt att föreställa sig att myglet i byggsektorn kostar samhället tiotals miljarder kronor årligen.

bransch i förändring

Ingen som Affärsvärlden har talat med kan peka på någon snabb lösning på problemen i branschen.

– Jag har levt i den här verkligheten, så jag vet hur det går till. Det har blivit mycket bättre. Det finns en hederskod och när mutor förekommer så är det på mellanchefsnivå. På toppen finns ingen acceptans för mutor. Men även de höga cheferna har en gång varit mellanchefer, säger Mats Svensson.

När Mats Svensson ombeds sätta ett etiskt betyg på branschen, på en skala ett till tio blir svaret:

– En sexa, kanske. Eller knappt godkänt. Men branschen är på väg åt rätt håll. Hade du frågat mig för 20 år sedan hade betyget blivit mycket lägre.

Att inställningen från branschen är en annan nu än förr bekräftas av många av dess företrädare. Arbetsgivarorganisationer, fackföreningar och många byggföretag driver frågorna om en mer etisk byggbransch hårt.

– Vi har absolut nolltolerans mot såväl mutor som svartarbete, säger Anders Danielsson, vd för Skanska Sverige.

– Runt år 2000 tog vi fram tydliga värderingar i vår så kallade uppförandekod och vi utbildar anställda i etik och moral. Vi har inrättat ett etiskt råd, som numera även finns på koncernnivå. Där kan anställda anmäla fall där de misstänker övertramp, men de kan också ställa frågor kring vad som gäller. Sedan januari 2010 har vi också inrättat ”heta linjen” där man anonymt kan ringa in och ställa frågor eller göra anmälningar.

Ett tecken på att det går åt rätt håll är, enligt Danielsson, är att såväl det etiska rådet som den heta linjen får allt fler anmälningar och frågor.

Ytterligare åtgärder i kampen mot korruptionen är införandet av effektiva affärssystem och kravet på att två personer ska attestera en faktura.

Men även om mycket arbete har gjorts och görs så efterlyser branschens företrädare att politiker och myndigheter agerar. Jens Hoffmann, vd för det medelstora byggbolaget Dipart, vill exempelvis att byggbolag ska rapportera sociala avgifter på individnivå och inte i klump som nu.

– Som det ser ut i dag kan ett företag har tio vita anställda och 40 svarta, sen kör de två vita och åtta svarta till varje byggarbetsplats. När man kommer ut för att kontrollera finns där tio gubbar och vi har uppgift om att sociala avgifter har betalats för tio. Då ser det rent ur. Vad vi inte kan se är om det är ytterligare 40 man spridda på andra projekt runtom i stan, säger Jens Hoffmann.

Ytterligare ett önskemål är att Skatteverket ska få göra oannonserade platsbesök. Det är enda sättet att fastställa om oanmälda personer förekommer på arbetsplatsen. Skatteverkets chef Ingemar Hansson säger i en intervju på Diparts hemsida att myndigheterna drar sig för att pådyvla företagen ytterligare administrativa bördor.

Men Jens Hoffman tror ändå att det skulle vara värt besväret.

– Den största börda vi har det är att konkurrera med bolag som fakturerar 350 kronor och betalar sina gubbar 100 kronor svart, säger Hoffmann.

– Jag vet inte riktigt vad de väntar på. Branschens företrädare vill rensa ut all skit, men för att det verkligen ska bli gjort krävs att politikerna drar sitt strå till stacken.

Från regeringshåll finns också fokus på korruptionen. Sommaren 2011 gav regeringen Statskontoret i uppdrag att sammanställa den forskning som finns på området. Rapporten ska vara klar i juni 2012. Den lagstiftning som finns kring mutor och korruption har kritiserats för att vara snårig och otydlig, men det ska bli ändring på det nu. Förra veckan lade justitieminister Betrice Ask fram ett nytt förslag för att förenkla regelsystemet och förtydliga vilka gränser som gäller. Dessutom innehåller betänkandet ett förslag till riktlinjer för en svensk kod om gåvor, belöningar och andra förmåner i näringslivet. Utifrån den ska näringslivet sedan självt utforma en kod.

– I Sverige har vi ganska goda erfarenheter av etiska regler och självreglering och det är viktigt för att få ett finmaskigare nät och fånga in de företeelser som finns, sade justitieminister Beatrice Ask till SVT i samband med att lagförslaget lämnades över till lagrådet.

Frågan är förstås om det räcker för att en gång för alla få ordning på landets sannolikt mest korrumperade bransch.

Knappt hälften har etiska regler

"67 procent av bolagen genomför inga som helst riskanalyser när det gäller korruption och oegentligheter. Ändå lyfter företagen fram informationsläckage, kartellbildning, mutor, tveksamma förmåner och uppgjorda kontrakt som aktuella risker.”

PWC Entreprenadbarometern

7 av 10 genomför inga riskanalyser kring korruption/oegentligheter.

2 av 10 ser inga korruptionsrisker i sin egen verksamhet.

Knappt hälften av de tillfrågade har klara etiska regler och policys runt korruption och oegentligheter.

En mindre del av de tillfrågade har verksamhet i Storbritannien – dock känner inget av dessa företag till den nya antikorruptionslagstiftningen som träder i kraft under 2011.

Entreprenadbarometern baseras på telefonintervjuer med 100 finanschefer (CFO) på företag inom entreprenadbranschen med en omsättning på mer än 100 miljoner kronor eller 100 anställda.

Lotta Dinkelspiel

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom