Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Östros: Jag har kvar mina värderingar

2013-01-04 14:39

Bankföreningens vd Thomas Östros berömmer Anders Borg och är fortfarande kritisk till bonusar. Samtidigt varnar han för att regleringsivern hotar tillväxten.

Förre näringsministern, toppsossen och finansministerkandidaten Thomas Östros har skaffat nya poppiga glasögon, men är sig i övrigt lik. Fysiskt i alla fall. Mycket vatten har flutit under bron sedan han senast träffade Affärsvärlden. Då var det sommaren 2010, valrörelse och han var Mona Sahlins finansministerkandidat.

Sen avgick Sahlin. In kom den kortlivade s-ledaren Håkan Juholt, som dock hann sparka Thomas Östros ur partiets mäktiga verkställande utskott och från posten som ekonomisk-politisk talesman. Östros tackade i SVT:s Agenda genom att demonstrativt avstå från att svara på en rak fråga om han stöttade partiledaren.

Håkan Juholt avgick i januari i år. En svart period för partiet gick mot sitt slut och inte bara partiledaren såg att tiden var ute. Två veckor senare lämnade även Thomas Östros politiken.

– Jag känner att partiet är i trygga händer. Stefan Löfven är min typ av socialdemokrat – trygg, kunnig och erfaren, sade han då till DN om nye partiledaren.

Att nationalekonomen Östros snart skulle få ett nytt jobb var det få som tvekade om, ibland kontroversiell men aldrig anklagad för att vara okunnig eller inkompetent. Men att det skulle bli som vd för Bankföreningen var en ögonbrynshöjare. Företrädaren Kerstin af Jochnick hade lämnat i slutet av förra året för att sitta i Riksbankens direktion.

Visserligen ansågs Thomas Östros befinna sig på socialdemokratins högerkant och hörde väl inte till bankväsendets främsta kritiker. Men inte motsatsen heller. Likt många toppolitiker har Östros då och då svingat mot storbankerna.

Så sent som i mars 2011 skrev Thomas Östros på Dagens Industris debattsida att ”det behövs stramare tyglar för bankerna”.  Han efterlyste högre kravkapitaltäckning, en åtgärd som minskar bankernas sårbarhet, men är mycket kostsam.  Han krävde också ”ett regelverk som biter mot oskäliga bonusar”.

När Thomas Östros, son till en bergsprängare i Malmberget, träffar Affärsvärlden har han suttit på vd-stolen i vad som möjligen skulle kunna betecknas som den svenska kapitalismens högkvarter i tre månader.

– Jag lär mig och utvecklas. Det har jag alltid gjort, också som politiker. Men mina värderingar har jag kvar.

Apropå den ovan nämnda debattartikeln i DI, så tycks högerregeringen ha lyssnat, om inte på Östros, så på andra. Kapitaltäckningskraven på svenska banker stärks snabbare och i högre utsträckning än i övriga Europa. Också i rollen som bankernas främsta företrädare, ser Thomas Östros detta som något bra för Sverige. Möjligtvis med en eller två nya reservationer.

– Det hade varit fördelaktigt om det var samma krav i hela Europa, särskilt nu när vi ska integreras genom bankunionen. Men nu har regeringen fått igenom sitt undantag och hög kapitaltäckning är i grunden något bra.

Inte heller när det gäller ”oskäliga bonusar” har han bytt åsikt, hävdar Thomas Östros. Som näringsminister åren 2004 till 2006 höll han nere de rörliga ersättningarna i de statligt kontrollerade bolagen, utan att han tyckte sig se någon negativ effekt på resultaten. Till dessa bolag hör helägda SBAB (numera bank, då ett bolåneinstitut) och delägda Nordea. Båda är medlemmar i Bankföreningen. Men precis som med kapitaltäckningen har kanske åsikten nyanserats en aning.

– Jag är inte så imponerad av analyser som visar att bonussystem har stor effekt på hur ledningar och andra agerar. Men det är ägarens privilegium. Numera är jag inte längre representant för någon ägare. Jag har inte bytt ståndpunkt, men har inte längre något inflytande i sådana frågor.

Thomas Östros ifrågasätter också om politiker verkligen vill bestämma vilka ersättningssystem privatägda banker ska ha.

– Om politikerna går in och reglerar i detalj, då får de ju också ansvar för utfallet. Det tror jag många skulle tveka över.

Bankföreningen ligger i NK-huset i Stockholm, ovanför själva varuhuset, i samma kvarter som Nordeas ledning huserar. Från sitt kontor kan Östros också blicka ut mot SEB:s och Handelsbankens huvudkontor i Kungsträdgården samt ana taket av Swedbanks på Brunkebergstorg. Föreningens roll är att representera denna mäktiga industri gentemot lagstiftare och reglerare: regering, riksdag, Finansinspektionen och Riksbanken. Och sedan Lehman-kraschen hösten 2008 har det inte saknats frågor att hantera. Den globala finansbranschen fick agera syndabock när konjunkturen föll och staterna fick rädda döende banker. Motreaktionen blev en regleringsvåg av sällan skådat slag.

Thomas Östros varnar nu för att regleringsglädjen riskerar att göra det svårare för små och mellanstora företag att finansiera sig, inte bara i Europa utan även i Sverige. Idag är vi inte där, säger han. Men det kan bli så. Även med en tynande börs kan stora koncerner med direkt tillgång till finansmarknaden finansiera sig mycket attraktivt genom att ge ut obligationer. Mindre och mellanstora är långt mer beroende av banklån.

– Alla inser att tiden före finanskrisen inte var någon bra tid. Men nu drabbar regelverket dem som det inte avser.

Thomas Östros ser ”bra balans i regleringsvågen”, den viktigaste frågan för Bankföreningen just nu.

– Det är som på 1980-talet, fast tvärt om. Då avreglerades det i hisnande takt, nu regleras det. Inget av det är särskilt bra. Det går väldigt fort och då riskerar det att gå fel. 

Ett av de senaste förslagen är signerat Finlands centralbankschef Erkki Liikanen för EU-kommissionens räkning. Han vill sära tradingbanker från traditionell bankverksamhet. Bakgrunden är givetvis de talrika och förödande tradingskandalerna, även om det finns fler skäl.  Den svenska bankföreningen motsatte sig detta i sitt remissvar. En av de banker som i så fall riskerar att delas upp är Nordea, i varje fall med de nu föreslagna gränserna. 

Thomas Östros tycker definitionerna av tradingverksamhet i förslaget känns ”ad hociga” och tror att det finns politiska påtryckningar bakom. Det är inte bankmodellen som leder till kriser, säger han. I Spanien gick sparbanker omkull på grund av en bobubbla, i USA var det investmentbanker som fick problem, i Danmark småbanker. Tradingverksamheter är långtifrån bara av ondo, utan ofta samhällsnyttiga. Som exempel tar han bland annat andrahandsmarknaden för statsobligationer och market making-handel i säkerställda obligationer.

– Finns det risker i egenhandeln, är det bättre att peka ut dessa specifikt. Det är inte trading utan tillgångsbubblor som är huvudorsaken till finanskriser.

Samtidigt är Thomas Östros väl medveten om hur svårt det är att stävja tillgångsbubblor. Han satt själv i regeringen när Baltikums ekonomi höll på att koka över. Det fanns tydliga tecken på obalanser, men det beskrevs som en fantastisk utveckling. 

– Alla rycks med. Bara de med totalansvaret kan kyla ned, alltså riksbank och regering.

Det var samtidigt under hans år som näringsminister som helstatliga SBAB våren 2005 gjorde den berömda manövern att fimpa topplånet och ge bottenlån upp till 95 procent av bostadens värde, vilket eldade på bostadspriserna i Sverige. Thomas Östros svarar kort när han påminns om saken.

– Det var ingen överhettningssituation.  

På sätt och vis har han rätt. Bostadspriserna har inte imploderat utan har fortsatt att stiga i sju år. I dag handlar debatten inte om att det är för billigt att låna – utan för dyrt. Bankerna anklagas i stället för att profitera på kunderna genom skyhöga marginaler. Bankerna (och Bankföreningen) har i sin tur misslyckats med den svåra pedagogiska uppgiften att förklara att bolånemarginalen delvis äts upp av nya krav på långivarna.

Samtidigt finns ett motsatsförhållande mellan kraven på billigare bostadslån och kraven på att dämpa bostadssektorn för att förhindra en smäll. Där hänvisar Thomas Östros åter till reglerare och lagstiftare, men säger att han gärna är med och diskuterar saken. Bankföreningen har också mycket handfast bidragit till att minska topplånen, genom att rekommendera amorteringskrav för bostadslån ned till 75 procent. I praktiken är det en regel, eftersom bankerna mycket sällan bryter mot branschföreningens rekommendationer.

Han anser samtidigt att det är den av regeringen Reinfeldt sänkta fastighetsskatten och slopade förmögenhetsskatten, som tillsammans med dagens ”generösa avdragsregler” har lett till ökade bostadspriser.

– Det har säkert större roll i bostadsprisernas utveckling än något annat, tillsammans med att vi har fått väldigt låga räntor till följd av den amerikanska och europeiska krisen.

Östros tror att oron för bostadspriserna egentligen handlar om en oro för den totala skuldsättningsgraden i ekonomin. Och där anser Bankföreningen att det är upp till Finansinspektionen och Riksbanken att mota Olle vid grind. Men det betyder såklart inte att Thomas Östros saknar åsikter i frågan. Han tycker att Sverige behöver gå tillbaka till en amorteringskultur. Från att låna och konsumera i förväg till att spara ihop till konsumtionen. Bolagen har redan en helt ny syn på skulder, men hushållen har en bra bit kvar.

Under valrörelsen sommaren och hösten 2010 var Östros Socialdemokraternas finansministerkandidat och gick därmed i direkt klinch med moderaten Anders Borg. Som chef för Bankföreningen ger han beröm till sin forna kontrahent.

– Jag tycker generellt att Anders Borg sköter sig väldigt väl som finansminister. Sedan har jag synpunkter som ligger långt bortom Bankföreningen, som jag inte kommer att marknadsföra, säger han och skrattar.

Det förre statsrådet tycker att det är bra att politiker kan gå till näringslivet och konstaterar att det inte är så få längre, som myten kanske säger. Partikamraterna Jens Henriksson (chef för Stockholmsbörsen), Pär Nuder (rådgivare till EQT) och Björn Rosengren (lobbyist åt Stenbecksfären) är bara några exempel.

– Det kan vara början på en förändring. Jag skulle också gärna se att folk från näringslivet går till politiken. Det tror jag skulle vitalisera politiken.  Det finns mycket och goda relationer. Men det är olika kulturer, yrkeskunskaper och traditioner. Då behövs det individer som är beredda att överbrygga detta.

Men för honom själv är en comeback i politiken utesluten, om vi ska lita på hans ord. I dag har han lämnat alla förtroendeuppdrag i Socialdemokraterna, de enda band som återstår är partiboken och ett stort nätverk.

– Jag hade den otroliga förmånen att få jobba i toppolitiken under lång tid, väldigt lång tid, men jag går inte och suktar efter det. Jag hade roligt varje dag men kände mig väldigt mogen att göra något annat.

Björn Thomas Östros

Född: I Malmberget 1965.

Namnet: Föddes som Thomas Waaranperä. Föräldrarna bytte det tornedalsfinska efternamnet när familjen flyttade till Västerås.

Parti: Socialdemokraterna.

Bor: I Uppsala.

Utbildning: Filosofie licentiat i nationalekonomi vid Uppsala universitet.

”Gillar” på Facebook: IF Metall.

Familj: Hustru och tre barn.

Om insättningsgarantin: ”Det är viktigt att se avgiften för insättningsgarantin så att den blir riskvägd. Det skulle vara nyttigt att göra en sådan övning. ”

Politisk karriär: 1995–1996: Politiskt sakkunnig vid Finans­departementet. 1996–1998: Skatte- och bitr. finansminister. 1998–2004: Utbildningsminister. 2004–2006: Näringsminister. 2008–2011: Socialdemokraternas ekonomisk-politiske talesperson. 2012: Lämnade riksdagen.

Erik Wahlin

Agnetha Jönsson

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom