Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Rekordåret

2011-12-13 21:00

Skandalomsusade Carema har haft sitt värsta år pr-mässigt. Men ekonomiskt ser det desto bättre ut. Vårdjätten redovisar sitt bästa år hittills. Och ägaren Triton köper gärna fler vårdbolag.

Den 15 november i år samlade riskkapitalbolaget Tritons grundare, Londonsvensken Peder Pråhl, några av sina närmaste medarbetare och delägare till ett krismöte per telefon. Den mediala bevakningen av Triton och portföljbolaget Carema Care hade dagarna före eskalerat till orkanstyrka. Sveriges största privata vårdbolag med över 10?000 anställda hade i allmänhetens ögon blivit synonymt med vanvårdsbolaget.

I en krönika i Dagens Industri den dagen hade Peder Pråhl och 60 andra partner i Triton utpekats som giriga, cyniska och hjärtlösa. Budskapet som hängde som ett mörkt moln över mötet var tydligt: Triton förstör för hela riskkapitalbranschen genom att ducka för sitt ägaransvar. Att de privatägda vårdbolagen använde fiffiga upplägg för att slippa bolagsskatt var känt sedan tidigare, men plötsligt var alla emot dem: politiker, kunder och till och med konkurrenter.

Agendan för mötet denna novembertisdag var därför kort och innehöll egentligen bara en punkt: Hur skulle bolaget kunna gjuta olja på vågorna och begränsa skadeverkningarna. Tritonerna hade fram till dess fått utstå hård kritik för att de inte trädde fram och gav ägarens bild av de missförhållanden som avslöjats på bland annat äldreboendet Koppargården. Nu följde de därför det ganska självklara rådet från den i början av november inhyrda pr-firman Brunswick och bestämde att Sveriges mest hemlighetsfulla riskkapitalister skulle öppna informationsdörrarna. Inte på vid gavel, men i vart fall på glänt.

– Det hade varit diskussion en längre tid om den saken, egentligen sedan vi köpte Ambea/Carema i februari 2010, säger Magnus Lindquist, delägare i Tritons nordiska ledningsföretag och styrelse­ledamot i Ambea Holding, som efter krismötet utsågs till talesperson för Triton i Norden.

– Men helt krasst. Trigger event är den mediestorm som inträffade kring Koppargården.

I efterklokhetens självklara ljus konstaterar han att bolaget helt hade missbedömt allmänintresset för Triton. Carema Care är en av riskkapitalbolagets första investeringar där privatpersoner är slutkunder. Och det är definitivt den största i kategorin. Det har ökat behovet av att göra Triton och dess delägare tillgängliga för allmänheten. I en av de första artiklarna om bolaget i svensk press, i Affärsvärlden 2007, karaktäriserades grundarna som ”Sveriges hemligaste riskkapitalister” då de svarade enstavigt på några få frågor och sedan mer eller mindre lade på luren.

Då var tystnaden kanske inte ett så stort problem. För de 25 andra bolagen i Tritons tre fonder har i huvudsak andra företag som kunder, som ståltillverkaren Ovako och transportbolaget Frigo­scandia eller elinstallatören Bravida.

– Vi har tidigare valt att endast vara väldigt öppna mot dem vi jobbar direkt med. Mot ledningarna i portföljbolag, investerare – kort sagt dem i vår marknad, säger Lindquist.

– Man kan säga att när vi investerade i Ambea/Carema underskattade vi behovet av att vara mer publika också från ägarsidan. Det har vi nu lärt oss, efter vad som har skett under de senaste veckorna.

En vecka efter telefonmötet gav Triton och medägaren i Ambea/Carema, det amerikanska riskkapitalbolaget KKR, en intervju i Svenska Dagbladet där de gjorde en pudel av nästan japanska dimensioner. Det var bara tårarna som fattades när bolagets nyutnämnda talesman bad om ursäkt.

Men beslutet den där novemberdagen, att göra Triton mer öppet och bland annat skapa en hemsida värd namnet, fattades inte i första hand av hänsyn till vårdtagarna eller deras anhöriga, utan mer med tanke på investerarna. Flera av det hundratal institutioner, försäkringsbolag och fonder som hade placerat pengar i Tritons fonder hade närmat sig riskkapitalisterna och undrat vad som stod på. Samma morgon som Tritontopparna höll sitt krismöte hade Dagens Nyheter rapporterat om reaktionerna från investerarna Länsförsäkringar och Skandia. Skandias informationschef Annie Sebelius var hård i omdömet:

”Det är uppenbart att väsentliga bitar inte fungerat och vi fortsätter diskussionen med dem”, sade hon och berättade att Skandia i praktiken kunde komma att överge Triton.

”Vi kan också nämna att hur Triton hanterar den här situationen kommer att vara en av utvärderingsparametrarna när de ska söka kapital till sin nästa fond”, fortsatte hon.

– När vi såg att flera investerare fick träda fram i medierna och argumentera för sin investering i Tritons fond för att vi missbedömt allmänintresset insåg vi att vi behövde göra något, säger Magnus Lindquist.

Sedan början av december har bolaget tre talespersoner. Förutom Lindquist även Mark Weston, partner i London och ir-ansvarig, som talar för det brittiska bolaget och i Tyskland har Martin Huth ansvaret. De svenska grundarna, vid sidan av Pråhl också dennes barndomsvän Björn Nilsson samt den tidigare McKinsey-konsulten Jan Åkesson, håller sig precis som tidigare i kulisserna.

Tritons nymornade öppenhet känns måhända främmande för bolagets partner, men den är inte speciellt imponerande för en extern bedömare och begränsar sig till det allra mest elementära. Exempelvis berättar bolaget att investerare generellt förväntar sig en avkastning på 25–30 procent (per år) från den typ av investeringar som Triton erbjuder och att bolagets mål är att ligga högre än så. Men något svar på frågan om hur hög Tritons avkastning har varit lämnas inte.

– Det talar vi inte om, men våra investerare har hittills kommit tillbaka, säger Magnus Lindquist.

Inte heller Dagens Industris uträkning att Tritons managementbolag har tjänat 2,5 miljarder kronor under drygt tio år får något svar.

– Det kommenterar jag inte. Vi har samma typ av ersättningssystem som konkurrenterna har.

Men den som tror att Triton är på defensiven och överväger att dra sig ur marknaden för privat vård får tänka om. Tvärtom kan bolaget tänka sig att förvärva fler vårdföretag:

– Consumer/health är en av våra tre prioriterade sektorer och vi bedömer varje investering utifrån dess förutsättningar, säger Magnus Lindquist.

Ni stänger inte dörren?

– Korrekt, men fokus nu är att utveckla Ambea/Carema.

Och Tritons intresse för vårdsektorn är inte svårt att förstå. Den är nämligen lukrativ. I skuggan av Caremaskandalen har bolagets moderbolag Ambea Holding AB lämnat in årsredovisningen för det senaste räkenskapsåret, från maj 2010 till april 2011. Bolaget redovisar en rekordstor vinst i rörelsen på 414 miljoner kronor. Omsättningen uppgår till 8,2 miljarder kronor.

Hur rimmar den rörelsevinsten med uppgiften i ett uttalande från Ambealedningen per 30 november att ”alla tillgängliga kontanter” har återinvesteras i rörelsen sedan Triton tog över i april 2010?

– Sedan vi tog över bolaget har vi inte haft en krona i utdelning, säger Lindquist.

Men kan man verkligen hävda att ”all available cash” har återinvesterats när bolaget gör en rörelsevinst på över 400 miljoner kronor?

– Jag anser det.

Samtidigt lånar företaget väldiga summor, de numer riksbekanta koncern­interna lånen som berättigar till stora skatteavdrag. Dessa lån kostar 12 procent i ränta och uppgick den sista april till 4,6 miljarder kronor. På grund av lånen har Ambea Holding negativt eget kapital, normalt ett varningstecken för den som bedömer företag. Underskottet har ökat med 263 miljoner kronor till minus 446 miljoner kronor under det senaste året.

Frågor om det vettiga i att undvika skatt i ett bolag som lever på skattemedel avfärdar Magnus Lindquist med argumentet att om en bokföringsmetod inte uttryckligen är förbjuden så har bolaget inte bara rätt utan en skyldighet mot fondandelsägarna, i förlängningen bland annat svenska pensionärer, att använda den.

– I princip alla andra pe-bolag liksom andra större koncerner som ägs av utländska bolag gör samma sak. Vi följer de skatteregler, lagar och förordningar som finns i varje land.

Av årsredovisningen framgår att bolaget gör en vinst på 416 miljoner kronor , men ändå körs Ambea/Carema med negativt eget kapital på 446 miljoner kronor. Varför är det fördelaktigt?

– Vi följer de regler och förordningar som finns och vi tycker att det är bra att snabbt få ett tydligt system på plats med bred acceptans, något som regeringen har aviserat.

Samtidigt ser bolaget över möjligheterna att avskaffa de koncerninterna lånen i Caremagruppen genom att omvandla dem till nya aktier. Branschkollegan Altor aviserade nyligen att sådana överväganden görs i den apotekskedja som bolaget driver:

– Vi tittar på det, vi också, säger Magnus Lindquist.

Triton

Fonder: Triton I Fund (590 miljoner euro) och Triton 1A (60 miljoner euro), startades 1999. Triton II Fund (1,1 miljarder euro), startades 2006. Triton III Fund (2,4 miljarder euro), startades 2009.

Kapital under förvaltning: Ca 40 miljarder kronor (650 miljoner euro , 1,1 mdr euro samt 2,4 mdr euro)

Partners: Cirka 60.

Anställda: Cirka 160.

Investerar i: Norden, Tyskland, Schweiz och Österrike inom konsument/hälsa, service samt industri.

Portföljbolag: 26.

Exits: 14 .

Anställda i portföljbolag: 55 000 (varav 12?000 i Ambea/Carema).

Omsättning i porföljbolag: Cirka 12 miljarder euro (105 miljarder kronor).

Partners

Peder Pråhl, grundare och partner sedan 1997, London

Björn Nilsson, grundare och partner sedan 1997

Lars Frankfelt, partner sedan 2001, CFO

Lars Jonsson, partner sedan 2010. Chefsjurist

Magnus Lindquist, partner sedan 2008, talesperson och chef Norden, medlem i Ambeastyrelsen

Thomas Tarnowski, Ambeastyrelsen (dansk medborgare)

Jan Åkesson, partner.

Mark Weston, partner sedan 2009. London och IR-ansvarig, talesperson

Martin Huth, partner sedan 2003. Frankfurt, talesperson

Calle Froste

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom