Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Slutet för en råvaruekonomi

2015-10-06 21:00

Hur det än går med schweiziska Glencore. Vilka som än står som ägare till de norska industrierna om tio–tjugo år. Vad än oljepriset står i då. Så vet vi följande: råvaruutvinning med kopplingar till lågskatteländer med svag insyn är inte framtiden för Norge.

Råvarujätten Glencores grundare Marc Rich kom förmodligen aldrig till Mo i Rana, den lilla nordnorska staden med underskön omgivning och ett anskrämligt centrum. Sannolikt besökte han inte heller Oljefondets kontor i Oslo. Hade han levt så hade han nog ändå inte varit välkommen på något av ställena. USA hade däremot välkomnat honom – för att ställa honom inför rätta.

Norge brottas med oljeprisfallet. Men grannlandet slipper inte heller undan effekterna av kraschen för övriga råvaror. Marc Richs skapelse Glencore, en gigant inom råvaruhandel och gruvor, står nu på ruinens brant. Oljefonden, förvaltaren av den norska oljeförmögenheten, är bland de största ägarna av det högbelånade bolaget. Fonden försökte förgäves stoppa fusionen mellan Glencore och Xstrata för ett par år sedan, och när alla stjärnor nu står fel svider därför kursraset extra mycket. Det gör inte saken bättre att fonden också är storägare i Volkswagen. Sparkade koncernchefen Martin Winterkorn lär inte heller bli hedersgäst hos Oljefonden. Men kanske USA välkomnar honom - inför rätta?

Och nog är oron stor i Mo i Rana, där Glencore driver manganlegeringstillverkning. Ska Glencore överleva? Allt är nu inte Glencores fel. Den förra ägaren till verket var den brasilianska gruvjätten Vale, som också befinner sig i råvarupressen. Vale må klara sig bättre för tillfället än Glencore, men krisen har många ansikten. Till exempel smältverket Kubal i Sundsvall, som inte längre har Glencore som ägare, utan oligarkstyrda Rusal. Kanske finns samma oro också i Kristiansand i sydligaste Norge där Glencore driver Xstratas gamla nickelverk?

Det är dystra tider i Norge, men den fallande norska valutan torde ge lindring för exportindustrin. Borta är den Skandinaviska myntunionen mellan Sverige, Norge och Danmark, som sakta dog ut för ett sekel sedan. Borta är guldmyntfot och Bretton Woods.

Den så omfattande gränshandeln mellan Sverige och Norge, som i bohuslänska Strömstad, har tidigare gynnats av den starka norska kronan. Men även efter de senaste årens valutaras lever handeln kvar. Det är en gammal tradition, inte alltid laglig – och inte många av smugglarna ställdes inför rätta. Arbitragehandeln har alltid varit stor mellan Bohuslän och Norge.

Många vuxna med sommarminnen från Västkusten erinrar sig barndomens båtturer till lilla Skjaerhalden för storköp av socker, eller till det större Halden vid gränstrakterna mellan Bohuslän och Östfold vid Svinesund. Kanske kommer de tiderna tillbaka om den norska valutan fortsätter sitt tåg nedåt.

Tyvärr räcker inte valutadopning långt för industrier som råkar befinna sig i fel bransch. Fråga Norske Skog med sitt pappers- och massabruk just i Halden, den 500 år gamla utskeppningshamnen för norska trävaror. Ingen valuta i världen hjälper en anrik industri om kunderna finns i tidningsbranschen. Förlusterna avspeglar mediebranschens tillstånd, och kassa­flödet räcker knappt till räntorna. Då handlar det om kamp för överlevnad, och kanske om nya ägare till bruken. Men även i Halden finns annan livskraftig industri – som har sina med- och motgångar.

Hur det än går med schweiziska Glencore. Vilka som än står som ägare till de norska industrierna om tio–tjugo år. Vad än oljepriset står i då. Så vet vi följande: råvaruutvinning med kopplingar till lågskatteländer med svag insyn är inte framtiden för Norge. Nu ändras förutsättningarna. Vilket land har i längden mått sämre av att bli mer beroende av förädlande industri – hjälpt av en egen valuta – än av att lita på omstridda naturresurser?

Tack och hej

Det har länge sagts att det inte finns något alternativ till att placera pengarna på börsen, när räntorna är noll eller lägre. Saudi­arabien, som förutom missade oljeintäkter har ett jemenitiskt krig att finansiera, håller inte med. Saudi har plockat ut en bra bit över 50 miljarder dollar från snopna fondförvaltare på ett halvår. Och uttagstakten ökar.

Anders Anders

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom