Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!
Vad trevligt att du vill logga in. Vi ser att du inte har ett aktivt konto. Var vänlig kontakta kundtjänst: 08-617 80 00

Snart är det allvar

2018-03-14 18:00

Börsintroduktionen har börjat knackigt. Men Spotify kan vara värt betydligt mer än många vågar tro.

Den började inte så bra, Spotifys omtalade börsdebut. Inte ens en vecka efter att företaget lämnat in sitt prospekt inför en notering på New York-börsen avslöjades det att Telia försökt dumpa hela sitt innehav – utan att hitta någon köpare.

Telekomföretaget hade enligt uppgifter till DI Digital velat ha 2,1 miljarder kronor för sina aktier. Det var en summa som hade värderat Spotify till lite under 180 miljarder kronor.

Men ingen nappade.

Telias fumlande såg nu ut att sätta ett tak för värderingen. Och som om inte det vore nog malde affärspress i både Sverige och USA på om det gamla vanliga: Spotify satt i knäet på skivbolagen och förlusterna bara ökade. Nya siffror presenterades om att intäkterna per abonnemang uppvisade en nedåtgående trend.

Värst var kanske Wall Street Journals dom: Spotify kommer inte att bli musikens motsvarighet till Netflix.

Intressant nog är Spotify på en och samma gång hyllat och nedskrivet: få företag har blivit så ihjälkramade av politiker som den svenska musiktjänsten – men samtidigt har svenska medier gång på gång påpekat hur olönsamt Spotify är.

Egentligen har kritiken varit densamma hela tiden: en alltför hög andel av intäkterna går till royalties och licensavgifter, främst till de tre stora skivbolagen – Universal, Sony och Warner – som närmast skulle kunna ­beskrivas som en musikkartell.

Det är en ögonblicksbild av företaget som onekligen stämmer. Men frågan är om det inte är för snävt att bedöma Spotify utifrån relationen till detta oligopol.

Det räcker med att blicka tillbaka några decennier i musikhistorien för att se att de konstnärliga ramar som format musiken varit intimt sammanbundna med distributionen. Singlar, album, dubbelalbum, EP:s – allt har egentligen skapats utifrån de tekniska möjligheter som fanns under vinyl­eran, cd-eran och så vidare.

Hur musiken – och maktförhållandena i musikindustrin – förändras under streamingeran återstår att se. För även om svenskar levt med Spotify i tio år är det först på senare år som den tagit fart på allvar i världen.

Fram till alldeles nyligen fanns det två konkurrerande utvecklingslinjer: ”the ownership model”, där Apples Itunes var den största aktören, och ”the access model”, där Spotify länge varit störst.

Så sent som år 2010 – när var och varannan svensk hade skaffat ett Spotifykonto – var den globala nedladdningsmarknaden för musik fortfarande tio gånger större än för strömmande musik, och enligt statistik från musikorganisationen Ifpi var det först år 2015 som försäljningskurvorna möttes.

När Apple det året tog steget till ”the ­access model” genom att lansera Apple ­Music (som för enkelhetens skull kan ­beskrivas som en kopia av Spotify) beskrevs det som ett stort hot för Spotify.

Det hade lika gärna kunnat beskrivas som att Spotifys modell hade segrat.

Det har alltså inte ens gått tre år sedan streamingmodellen blev ohotad standard i musikindustrin. Så för att bedöma Spotifys framtidsutsikter bör man nog vänta några år till.

Om några veckor utkommer en ny bok om Spotify, Den svenska enhörningen, som är skriven av Rasmus Fleischer och Pelle Snickars. Den är till stor del en kritisk granskning av företaget, men i boken finns också mycket intressant för potentiella ­investerare i företaget.

Bland annat skriver författarna att de stora skivbolagen på sistone har börjat styra musikproduktionen med sikte mot specifika spellistor på Spotify, och att förhandlingarna mellan Spotify och de största skivbolagen nu har ”börjat innefatta överenskommelser om att exponera skiv­bolagens spellistor”.

Detaljerna i förhandlingarna är självklart svåra att få fram. Men om man blickar framåt ser man tveklöst ett förändrat styrkeförhållande mellan Spotify och rättighets­innehavarna.

De som tror mest på Spotify – aktieägarna – håller gärna fram just den utvecklingen. När man talar med de investerare i Sverige som köpt in sig i företaget via den grå marknaden säger de att Spotify – för att vara ett internetföretag – länge värderats lågt i förhållande till hur många användare man har, och att förhandlingsläget förbättras för varje dag, för varje ny användare.

Det var inte så länge sedan som en kritisk artist målades ut som förödande mot Spotify. Investerare noterar med tillförsikt att det inte är så längre.

Har Spotify blivit viktigare för artisterna än tvärtom?

Det lär bli stökigt när Spotify noteras. ­Företagets långsiktiga utsikter är en helt ­annan sak. Det är inte omöjligt att det svenska företaget utvecklas till ett nytt Netflix. Det är heller inte omöjligt att det utvecklas till ett nytt Zipcar.

För den som inte minns sågs Zipcar en gång som ett lika revolutionerande företag som Spotify. Affärsidén gick ut på att sälja medlemskap i en enorm bilpool.

För människor som bara behövde en bil ibland blev Zipcar en succé. Hundratusentals medlemmar delade på tiotusentals bilar och i april 2011 börsnoterades företaget med buller och bång.

”Vi lever i en Zipcarvärld nu”, skrev Wall Stret Journal och gjorde företaget till ­galjonsfigur för vad de kallade en ”hyr­ekonomi”. Vem ville egentligen äga en bil när det fanns ett sätt att slippa parkerings­avgifter, däckbyten och reparationer?

Det var bara en liten detalj som grusade bilden för Zipcar: de tjänade inga pengar.

Ett företag som förändrar sin bransch – men går med storförlust. Visst låter det bekant?

Ledningen trodde att marknaden var värd 10 miljarder dollar. Men expansionen blev allt dyrare, och de fick aldrig riktigt testa hypotesen. Kassan sinade, och till sist köpte hyrbilsföretaget Avis ut företaget från börsen för en halv miljard dollar – betydligt mindre än de 1,2 miljarder dollar som Zipcar värderats till vid börsnoteringen.

Det är ett scenario som är kusligt likt vad Spotify kan vara med om. På samma sätt som Zipcar var värt mer som en del av Avis, kan Spotify bli värt mer som en del av Google, Amazon, Tencent eller någon annan ­internetjätte med monopolambitioner.

Spotify kan helt enkelt bli ett nytt Zipcar.

Men Spotify kan – faktiskt – också bli ett nytt Netflix.

Av Johan Anderberg

Möter marknaden 15 mars

Börsintroduktionen av Spotify väntas ske inom några veckor genom direktlistning – ett okonventionellt sätt som innebär att bolaget inte behöver ta hjälp av en bank ­eller mäklare. Handeln med aktierna ska ske under förkortningen Spot. Den 15 mars håller företaget sin första kapitalmarknadsdag.

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom