Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Svenska it-raketer - vår nya exportindustri

2011-04-12 21:00

Ryktet om det svenska it-undrets död är överdrivet. Qliktech är den senaste framgångssagan i en rad unga teknikföretag som har slagit igenom de senaste åren. Men de flesta har redan sålts till utländska jättar.

<p>Statliga Industrifonden gav Lundabolaget Qliktech ett lån på 23 miljoner kronor 1997. Under resans gång omvandlades lånet till aktier, och när den sista delen av aktieinnehavet såldes nyligen hade fonden kammat hem totalt 920 miljoner kronor. Klippet var välkommet för fonden som annars har haft svårt att leva upp även till sitt modesta avkastningskrav (se separat ruta). </p> <p>Qliktechs framgång baseras på mjukvaran Qlikview som har haft en fantasisk försäljningsutveckling de senaste fem åren. Omsättningen har vuxit med i snitt 50 procent per år och det senaste räkenskapsåret omsatte bolaget 227 miljoner dollar. Lite förenklat används Qlikview för att blixtsnabbt analysera enorma databaser. Affärsanalys skulle en del säga. Eller ett "arbetsminnesbaserat beslutsstödsystem" om it-avdelningen får säga sitt. </p> <p>Men Qliktech började egentligen som ett konsultföretag. Bolaget grundades 1993 av Björn Berg och Staffan Gestrelius. Ett av de första uppdragen var åt Tetra Pak som behövde hjälp med att utveckla en mjukvara för att sätta ihop fyllningsmaskiner. Informationen fanns i tjocka böcker men det hela slutade med att Tetra Pak gav nobben åt programmet. </p> <p>Grundarna fick ändå idén att använda samma lösning för stora databaser, och konsultuppdraget utvecklades till ett analysverktyg. Men först de senaste fem åren har den kraftigt ökade kapaciteten på minnen och processorer i datorer gjort idén riktigt användbar. </p> <p>Dessutom har beslutsstöd tagit steget från att vara ett ledningsstöd för rapporter och uppföljning, till att stödja ständigt återkommande affärsbeslut i den dagliga verksamheten. Den trenden har starkt gynnat Qliktech. </p> <p>Qliktech framhåller två stora fördelar framför mer etablerade konkurrenter som till exempel SAP. Programvaran Qlikview är enkel och billig. En ny användare är i gång på ett par dagar eller veckor. Programmet laddas ner via internet och med 30 dagars öppet köp. Som kund betalar man för klientprogramvaran men utvecklingsverktyget är gratis, tvärtemot hur många andra programvaruföretag gör.</p> <p>Fram till 2000 förde Qliktech en ganska slumrande tillvaro i Lund. Bolaget tog in kapital från svenska investerare och Måns Hultman kom in som vd. Nuvarande vd Lars Björk tillträdde som finanschef några månader senare. Qliktech omsatte vid den här tiden cirka 20 miljoner kronor med 30-talet anställda. Men alla var överens om att Qlikview var en för bra produkt för den lilla svenska marknaden. Och för en internationell expansion krävdes mer än bara kapital. Det behövdes "smart money". </p> <p>Under 2004 hittades riskkapitalbolag i Israel och Silicon Valley som hade både pengar och kunskaper. Jerusalem Venture Partners (JVP) respektive Accel Partners klev in som största ägare med 13 procent vardera. Och Industrifonden blev tredje största ägare med 6,5 procent.</p> <p>I samma veva flyttades huvudkontoret till USA med målet att börsintroducera bolaget på Nasdaq. En börsnotering var viktig för att få ökad uppmärksamhet i medierna, något som är mycket svårare att uppnå som privat bolag. I dag bevakar ett tiotal aktieanalytiker Qliktech. Efter att Industrifonden och Accel har sålt hela sina innehav har bolaget cirka 20 000 aktieägare. </p> <p>Den amerikanska marknaden var och är prioriterad för Qliktech. Och för att uppfattas som ett amerikanskt bolag är huvudkontor i USA och en Nasdaq-notering nödvändiga komponenter.</p> <p>"I dag är Qliktech ett globalt bolag med huvudkontor i USA men med en svensk själ", enligt vd Lars Björk som också säger att bolagets kultur och ledarstil är svensk och en viktig komponent i framgångarna. Det innebär i praktiken konsensusdrivna beslut, att involvera medarbetarna mer och toppstyra mindre.</p> <p>Qlicktechs börssuccé är också ett tecken på något större, nämligen att det svenska it-under som det talades om för tio tolv år sedan inte är dött. Det finns nämligen fler framgångssagor. De mest uppenbara exemplen är Skype, som såldes för runt 3 miljarder dollar för några år sedan och som nu lär rustas för en börsnotering, och nu senast Spotify med en färsk värdering på en miljard dollar. Spotify förbereder sitt intåg på den enorma amerikanska musikmarknaden. </p> <p>Även det Lundabaserade mobilbolaget The Astonishing Tribe (TAT) hör till raketerna. I december 2010 såldes TAT för 825 miljoner kronor till kanadensiska Research In Motion, som tillverkar mobiltelefonen Blackberry. Den stora vinnaren då var affärsmannen Jan Barchan som ägde 30 procent. TAT är kanske mest känt för att ha utvecklat användargränssnittet i Googles populära mobiloperativsystem Android. Bolaget får nu en nyckelroll i att utveckla läsplattan Playbook, utmanare till Apples Ipad. </p> <p>I oktober 2010 såldes bildigenkänningsföretaget Polar Rose till Apple. Google förvärvade visualiseringsföretaget Gapminder och videokonferensbolaget Marratech 2007. Samma år köpte amerikanska mjukvaruföretaget Tibco affärsanalysföretaget Spotfire för 1,3 miljarder kronor. Och amerikanska jätten Sun Microsystems lade beslag på det svenska databasföretaget MySQL för 1 miljard dollar 2008. Listan kan göras längre. </p> <p>En annan slutsats, som framgår av uppräkningen ovan, är att de lyckade unga svenska it-företagen tenderar att bli uppköpta. Och att den användardrivna mobila revolution vi nu upplever i princip helt styrs från USA. </p> <p>Qliktech kunde ha gått samma öde till mötes. Enligt rykten var en försäljning till IBM på tapeten för ett par år sedan. Men det blev alltså i stället en av de hetaste nyintroduktionerna på Nasdaq i somras. Introduktionskursen på 10 dollar motsvarade ett marknadsvärde på 770 miljoner dollar. Men aktien steg till 14 dollar redan första veckan. Aktien är nu nära kursrekord och handlas kring 27 dollar. </p> <p>Baserat på de prognoser som finns för 2011 aktien handlas aktien till sju gånger årets förväntande omsättning och ett p/e-tal på 80. Förväntningarna på fortsatt tillväxt och lönsamhet är således minst sagt stora.</p> <p>Målet är att Qliktech ska växa till en omsättning på 1 miljard dollar inom några år. Det kan vara så att bolaget är med och skapar en större marknad för beslutsstöd och affärsanalys. Marknaden är därför troligen större än vad som har uppskattats med traditionella mått. Eller som vd Lars Björk uttrycker det:</p> <p>- Vi drunknar i data. Varje år växer strukturerad data med 60 procent. Helt plötsligt är data vår tids råmaterial. Det är inte stål eller koppar. Data har blivit vår tids olja. </p> <p>Qliktechs börsvärde är cirka 2,2 miljarder dollar, 14 miljarder kronor. Nästan lika mycket som alla teknik- och mjukvarubolagen på Stockholmsbörsen tillsammans. Så även om det svenska it-undret lever så har det inte frambringat något nytt H&M eller Ericsson. Inte än i alla fall.</p> <p>Störst här hemma är Axis värt 9 miljarder. Även Axis är Lundabaserat och det är knappast en slump. Forskningsbyn Ideon Science Park i Lund har blivit ett väl fungerande kluster och skapat en bra miljö för unga it-entreprenörer. Lund har helt enkelt blivit lite av det som Kista siktade på under it-erans glansdagar: Sveriges svar på Silicon Valley där svenska it- och teknikframgångar skapas.</p> <p>Och Lund är fortfarande utvecklingscentrum för Qliktech och bolagets största kontor med 230 anställda. Totalt har Qliktech cirka 800 anställda i 14 länder och på 30 kontor. Qliktech står inför en aggressiv expansion och tar nu över Sony Ericssons övergivna lokaler i Lund. Det finns ett stort mått av symbolik i det.</p> <p>--</p> <p>Riskkapital en bristvara</p> <p>Industrifonden är en statlig stiftelse som inrättades 1979 för att främja industriell utveckling i Sverige. Med EU-inträdet på 1990-talet ändrades fondens inriktning mot små och medelstora företag. Investeringshorisonten är typiskt 5-15 år.</p> <p>Fondens avkastningskrav kan inte beskrivas som annat än defensivt: att behålla kapitalet minst realt intakt över tid. 1997 hade fonden ett eget kapital på 3,4 miljarder kronor. Inflationsjusterat innebär det cirka 4 miljarder kronor i dag. I Industrifondens senaste årsredovisning (per juni 2010) var det egna kapitalet 3 miljarder kronor. Även med ett hyggligt tillskott från försäljningen av Qliktech och nu även försäljingen av Imdex så når fonden knappast sitt avkastningskrav.</p> <p>Detta åskådliggör kanske lite av problemet med riskkapitalförsörjningen i Sverige; det har varit svårt att generera bra avkastning till investerarna och därför har det också varit svårt att attrahera kapital. Endast en handfull svenska så kallade venture capital-bolag har varit riktigt framgångsrika och några har lämnat marknaden. Statliga Sjätte AP-fonden beslutade nyligen att sluta med nyinvesteringar inom såddfinansiering. </p> <p>Det är förmodligen ett av skälen till att många av de unga, lovande svenska it-företagen i stor utsträckning finansieras av utländska riskkapitalister.</p> <p>Ett sätt som diskuteras för att öka tillgången på svenskt riskkapital är att införa avdragsrätt för privatpersoner så att de kan investera oskattade pengar i nya företag.</p> <p>Sverige kan också lära av andra framgångsrika länder på området, som Israel. Genom statliga investeringar, skatte- och utbildningspolitik under 20 år har Israel växt till en av världens starkaste marknader för högteknologiskt nyföretagande.</p> <p>--</p> <p>19 svenska it-raketer</p> <p></p> <p>Acemum - Sålt till Rouge Wave.</p> <p>Axis - Stockholmsbörsen.</p> <p>Gapminder - Sålt till Google.</p> <p>Interpeak - Sålt till Wind River.</p> <p>IP Solutions - Sålt till Google.</p> <p>Marratech - Sålt till Google.</p> <p>Net Entertainment - Stockholmsbörsen.</p> <p>Mathcore - Sålt till Wolfram Research. </p> <p>MySQL - Sålt till Sun.</p> <p>Orc Software - Stockholmsbörsen.</p> <p>Polar Rose - Sålt till Apple.</p> <p>Qliktech - Nasdaq.</p> <p>Skype - Sålt till Ebay.</p> <p>Spotfire - Sålt till Tibco.</p> <p>Spotify - Ägs av grundare + riskkapital.</p> <p>Swiftfoot - Sålt till Intel.</p> <p>System OK - Sålt till Sonic Solutions.</p> <p>TAT - Sålt till Research in Motion.</p> <p>Tradedoubler - Stockholmsbörsen.</p></p> <p><p></p>

Jonas Elofsson

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom