Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Svenska statens </br>bästa lån

2013-03-12 21:00
Foto: Bertil Ericson / SCANPIX

Räntan på lånet för allmänna ­studiemedel är rekordlåg. Det ger nya, intressanta möjligheter.

För 94 år sedan betalades studiestöd ut för första gången i Sverige. Studenten kunde då erhålla 1 500 kronor per läsår. Lånet skulle betalas tillbaka inom tio år. Sedan dess har både villkoren och beloppet ändrats ett flertal tillfällen. Centrala studiestödsnämnden, CSN, ligger under utbildningsdepartementet och är därmed ett politiskt instrument som syftar till att få svenskarna att söka högre utbildning.

Den som studerar på heltid på högskolan, och tjänar mindre än 100 000 kronor per år före skatt, kan varje termin ta emot ett generellt bidrag på närmare 14 000 kronor samt möjligheten att ta ett lån på drygt 30 000 kronor. Dock måste studenten få godkänt i minst tre fjärdedelar av det som tenteras.

Från ett rent ekonomiskt perspektiv är CSN-lånet fyllt av subventionerade fördelar. Låntagaren betalar tillbaka först efter sex månader efter sista lånetillfället. Lånet är ett annuitetslån och betalas tillbaka under max 25 år eller senast när ex-studenten fyller 60 år. Det är dessutom ett blancolån och kräver ingen säkerhet eller borgensman. Minimibeloppet för amortering i år är 6 700 kronor och bestäms efter inkomstnivå. Men den som vill får när som helst betala igen hela eller delar av lånet.

Räntan för lånet sätts av regeringen, vilket ger en politisk risk. Men i praktiken är den ett snitt av statens upplåningskostnad under de senaste tre åren. Just nu är räntan 1,3 procent, vilket är rekordlågt. För fyra år sedan var räntan 2,5 procent.

Det ger möjligheter. Exempelvis kan den student som inte behöver pengarna sätta in lånet på ett räntekonto med statlig insättningsgaranti. Det bästa som går att hitta nu är 2,9 procents avkastning, med fria uttag under tolv månader. Efter varje år låses mer pengar in och en högre avkastning kan därmed nås. Att låsa in pengar på tre år kan ge 3,55 procents årlig avkastning. Kalkylen försämras dock av att ränteintäkterna ger en kapitalskatt på 30 procent medan det subventionerade CSN-lånet inte är avdragsgillt.

Efter fem år har studenten 472 000 på räntekontot, varav 16 000 kronor är ränteintäkter efter skatt. Efter att skulden till CSN är avbetalad har studenten 170 000 kronor kvar.

Det finns ett moraliskt dilemma. Ska den ekonomiskt oberoende studenten verkligen utnyttja resurser som egentligen är tänkt att gå till mer behövande?

– Vi kontrollerar inte vad man använder pengarna till, om man köper studentlitteratur eller placerar pengarna i en räntefond. Sedan kan man fundera på lämpligheten med ett sådant upplägg. Studiemedlet är till för att finansiera uppehället under studietiden, säger Sussanne Hallberg, återbetalningsexpert på CSN.

En liknande diskussion fördes då Europeiska centralbanken lånade ut pengar billigt till europeiska banker. Starka banker ville först inte ta emot lånet, inte så mycket på grund av moraliska betänkligheter, utan för att inte buntas samman med de svaga krisbankerna. Centralbankschefen Mario Draghi manade då alla banker att ta del av faciliteterna då likviditet gynnar alla i systemet. Samma rationalisering kan den burgne studenten göra.

Jonas jonas_melzer

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom