Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Taket är nått

2018-04-25 18:00

Kostnaderna för välfärden väntas öka, men det tycks inte längre finnas några skatter kvar att höja i Sverige.

Det svenska skattesystemet är det sjätte bästa bland OECD:s 35 medlemsländer. Det anser Kyle Pomerleau, ekonom på den näringslivsvänliga tanke­smedjan Tax Foundation i USA:s huvudstad Washington DC.

”Den svenska företagsbeskattningen på 22 procent är under genomsnittet för OECD, det finns inga fastighets- eller förmögenhetsskatter och man har väl strukturerade mervärdes- och inkomstskatter”, skriver han i Tax Foundations genomgång av konkurrenskraften i olika länders skattesystem från i höstas.

Sverige har i tidigare års undersökningar legat några platser högre men fallit tillbaka genom att andra länder sänkt skatten på företagsvinster. Tyngdpunkten för Sveriges del har förflyttats till inkomstskatten – vilket är ett verkligt sänke ur Tax Foundations synvinkel.

Den svenska marginalskatten toppar på drygt 60 procent, i nivå med Slovenien och Portugal, men inga andra. Maxnivån för marginalskatt nås i Sverige dessutom redan vid mycket låga inkomster. I Tyskland, Sveriges största handelspartner, toppar marginalskatten på 47 procent men först vid en månadsinkomst på 200 000 kronor medan den svenska toppar redan vid 52 000 kronor.

Politikerna i de flesta OECD-länderna verkar annars anse att marginalskatten inte får överstiga 50 procent och då bara för det absolut högsta inkomstskiktet. Det tyckte också Socialdemokraterna och Folkpartiet (numera Liberalerna) år 1990, då man genomförde ”århundradets skattereform”, som begränsade marginalskatten till som högst 50 procent. Det tog bara några år innan den kringgicks med den så kallade värn­skatten, som sedan öppnade för justeringar uppåt av skattesatserna.

”En hög skattebörda ökar kostnaden på arbete jämfört med fritid. Detta blir då ett hinder för arbete, där färre arbetade timmar bromsar ekonomisk tillväxt och leder till en svagare BNP-tillväxt”, skriver Tax Foundation. Enligt OECD är den individuella beskattningen i Sverige den tredje högsta efter Danmark och Island.

Ett annat sätt att beskatta arbete än via arbetsinkomsten är via arbetsgivaravgifter/löneskatter. Också här ligger Sverige högt internationellt, med en skattesats på 31 procent. 20 av 34 OECD-länder har ingen eller en negligerbar löneskatt.

Med en av de tuffaste inkomstbeskattningarna inom OECD gäller naturligtvis att utrymmet för nya höjningar i Sverige är begränsade – vilket är det stora problemet framöver. Kostnaderna för barnomsorg, skolor, vård, pensioner och äldreomsorg väntas öka kraftigt på grund av hög invandring, ökat barnafödande och fler som är över 80 år gamla.

I en intervju nyligen i Svenska Dagbladet uttryckte Konjunkturinstitutets generaldirektör Urban Hansson Brusewitz oro för att kommunerna därför tvingas höja skatterna de närmaste åren. Oron delas av finansminister Magdalena Andersson (S) som varnar för ”mycket omfattande skattehöjningar i kommuner och landsting”.

I den valdebatt om skatterna som nu försiktigt inletts har ingen politiker ännu vågat tala om hur det kraftigt ökade kostnadstrycket ska finansierats framöver. Statsminister Stefan Löfven (S) har antytt att de redan rika kan betala mer. Borgerliga debattörer talar ganska samstämmigt om behovet av sänkta marginalskatter, möjligen i byte mot höjd matmoms som eventuellt kan kombineras med en ny fastighets­skatt.

Sverige har tillsammans med Danmark och Norge 25 procent i moms. Bortsett från Ungerns 27 procent är det den högsta momssatsen i OECD. Genom undantag och reduceringar träffar momsen bara drygt hälften av den svenska konsumtionen där den lägre matmomsen är det stora skattetappet. Genom att ta bort reduceringar och undantag finns det här teoretiskt ett ökat skatteutrymme, vilket Moderaternas Ulf Kristersson (M) och andra Allianspolitiker pekat på.

En höjning av matmomsen, som skulle ge mest, slår samtidigt hårdast mot låginkomsttagare och pensionärer och är knappast en valvinnare. Få länder har dessutom full moms på mat eller andra basförnödenheter. Magdalena Andersson har följaktligen också helt avvisat en höjning av matmomsen.

Socialdemokraternas Jörgen Hellman, vice ordförande i riksdagens skatteutskott, säger till Affärsvärlden att det inte går att höja inkomstbeskattningen.

Arbete, inkomst och moms svarar tillsammans för 80 procent av statsbudgetens inkomster. Om ytterligare skattehöjningar där är uteslutna, hur ska då det kommande ökade utgiftsbehovet täckas?

Ännu stora outnyttjade inkomstmöjligheter är återinförd beskattning av fastigheter, förmögenheter, arv samt minskade ränteavdrag och höjd bolagsskatt. Jörgen Hellman lättar heller inte på ljuset om vilka skatteförslag som kan komma från det regeringsbärande partiet. Fastighetsskatt utesluter han.

– Vi har inget sådant eget förslag, säger han.

Svaret är detsamma vad gäller höjd skatt på kapitalvinster.

En fastighetsskatt skulle sänka värdet på villor och bostadsrätter med – för en del högbelånade – negativa konsekvenser. En förändring av avdragsrätten på bostadslån får samma negativa konsekvenser. Med en förändring av båda samtidigt kan det bli riktigt tufft.

Under mandatperioden har regeringen höjt arbetsgivaravgifter för unga, minskat rot- och rut-avdrag, höjt bensinskatten och sänkt brytpunkt för statlig inkomstskatt.

Dörren tycks stängd för ordentligt höjda skatter på moms och arbete. Möjligheterna är tveksamma till större nya skatteintäkter från fastigheter och ränteavdrag. Flygskatt och höjd ISK-skatt är marginella företelser.

Återstår därmed bara nya skatter på arv, förmögenhet och bolag. En återinförd beskattning på arv och förmögenhet skulle mer vara en politisk markering än ge några större budgettillskott. När förmögenhetsskatten fanns gav den ungefär lika mycket som tobaksskatten eller en tiondel av energiskatten. Samtidigt är det bara tio länder av 35 i OECD som inte har någon skatt på arv och förmögenhet.

Om Sverige gått i täten för att maximera de personliga inkomstskatterna har landet varit lika drivande för att minska skatten för företag. Den har sänkts från 30 till 22 procent på några år och häromveckan aviserade regeringen en planerad ytterligare sänkning till 20,6 procent.

Ett flertal länder sänker sina företagsskatter, nu senast USA som minskar den från 35 till 21 procent, för att stärka det egna näringslivets internationella konkurrenskraft. Företag har större frihet att flytta än arbetskraft. Bara sju länder i OECD har en företagsskatt under 20 procent. 16 länder har en företagsskatt på 25 procent eller högre.

Nu är den nominella skattesatsen inte allenagörande. Avdrag bolagen kan göra innan den skattepliktiga vinsten räknas fram har stor betydelse. Också här har Sverige förmånliga regler vilket får Tax Foundation att ge Sverige plats 6 i listan över länder med förmånligaste bolagsbeskattning.

Jörgen Hellman ser att det finns utrymme för att sänka bolagsskatten ytterligare.

– När avdragsmöjligheterna för storföretagen begränsas kan vi sänka bolagsskatten. Det är främst småföretagen som tjänar på denna omfördelning av beskattning på företag, säger han.

Med den starka vinstutvecklingen på företagssidan finns det utrymme för skattehöjningar, men frågan är om det utrymmet också finns politiskt. En omväg här kan vara att beskatta aktieutdelningar och kapitalvinster utöver dagens 30 procent. I ett internationellt perspektiv är skattesatsen 30 procent ingen höjdare, eller det är just det den är då bara sex länder beskattar utdelningar och kapitalvinster högre än Sverige.

Genomgången av de stora intäktskällorna i statsbudgeten visar att svenskarna är förhållandevis fullbeskattade i ett internationellt perspektiv. De som talar om att Sverige är ett skatteparadis är de som har förmånen att leva på kapitalavkastning i stället för på lön där deras skatt är halva löntagarnas – och om de ville skulle de kunna sänka skatten ytterligare då de flesta länderna i OECD är fördelaktigare.

Andra får oroa sig över hur de ökade kostnaderna i samhället ska finansieras.

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom