Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Tre frågor: vd Casper von Koskull

2019-02-13 18:00

Avkastningen på eget kapital i det fjärde kvartalet blev 6 procent att jämföra med Swedbanks och SEB:s 12–14 procent. Varför underpresterar Nordea och vilka åtgärder tar banken ur detta?

– Först och främst så ger en kvartalsavkastning en förenklad bild, man måste titta över en längre period. Ser du till helåret var avkastningen på eget kapital 9,7 procent. Och ser du till fjärde kvartalet utan jämförelsestörande poster var den 7,0 procent. Med det sagt så är resultatet inte på en nivå som jag är nöjd med. Vi har haft ett utmanande år på intäktssidan med marginalpress i utlåningen till privatkunder och press på intäkterna från sparande och marknadsgarantverksamheten. Nu har vi en stark position efter de stora investeringar vi har gjort och för 2019 har vi väldigt tydliga prioriteringar: vi ska öka affärsaktiviteten och trappa upp kundaffären, och vi ska bli ännu bättre vad gäller den strukturella kostnadseffektiviteten. Nu handlar det om att verkställa. Vi har flera initiativ som både ska ge kunden mervärde och öka intäkterna. Vad gäller till exempel private banking och vårt affärsområde Business banking lägger vi nu in en extra växel vad gäller proaktiva aktiviteter gentemot kund och arbetet med att få nya kunder, och vi ser att vi landar affärer som resultat av det. Det handlar också om investeringar inom private banking i Norge och Sverige och nya distributionskanaler inom asset management och wholesale banking. Vi arbetar också på att få tillbaka tillväxt i bolånevolymerna, där vi redan börjar se resultat.

Även i k/i-tal ligger Nordea sämre till än de övriga storbankerna. Är det försvarbart att Nordea har en högre kostnadsnivå?

– Vad vi har gjort är att vi har investerat för framtiden för att ha en stark position. Vår stora transformation innebar kostnadsökningar 2016–2017, men det har varit ett nödvändigt arbete. Nu är vi i ett läge där vi kan förbättra kostnadseffektiviteten på lång sikt. Vi fortsätter att leverera på vår kostnadsplan. Mellan 2017 och 2021 väntas kostnaderna minska med 7 procent, med oförändrade valutakurser. Och det vi kallar cash costs (de samlade kassamässiga kostnaderna i både resultat- och balansräkningen) ska minska med 15–20 procent under samma period. Vi ser också möjlighet till kostnadsbesparingar efter 2021, när den nya kärnbankplattformen ska vara på plats. Samtidigt kan vi se att den nordiska banksektorn just nu har relativt hög kostnadsinflation, som drivs av samma typ av investeringar som Nordea gjorde 2016–2017. Vad gäller kostnader är det också viktigt att kalibrera rätt. Man måste se till både kostnader och intäkter. Om du skär i kostnaderna för mycket kan det bli negativt för intäkterna, så det gäller att göra detta väl avvägt. Det är därför vi har så tydligt fokus på att också öka affärsaktiviteten och intäkterna.

Hur, rent konkret, ska Nordea minska kostnaderna de kommande åren?

– Som sagt handlar det om att minska kostnaderna i kombination med att öka intäkterna. Vad gäller den strukturella kostnadseffektiviteten handlar det om flera bitar – bland annat genom att ännu mer använda ai och robotteknik. Vi fortsätter också att bygga upp vår verksamhet i Polen och Estland. Det handlar också om att förenkla produkter och tjänster, och skapa ökad effektivitet genom att slå ihop gemensamma enheter. Partnerskap och outsourcing är ytterligare ett sätt. Vi ser också möjligheter att minska kostnaderna efter 2021 när den nya kärnbankplattformen är på plats och vi kan börja avveckla de äldre systemen.

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom