Växthuseffekten drabbar inte oss

2008-11-04 21:00 John Hassler

Rika länder påverkas nästan inte alls ekonomiskt av det varmare klimatet, visar ny forskning. Men för fattiga länder slår uppvärmningen hårt mot tillväxten, trots att de inte orsakar den.

Kanske blir den globala uppvärmningen en ödesfråga för mänskligheten under de kommande 100 åren. Eller kanske inte. Oavsett vilket så finns det en annan intressant fråga som inte diskuteras så ofta. Nämligen: finns det några belägg för att en temperaturhöjning påverkar världsekonomin? Det är säkert så att isbjörnarna, korallerna och befolkningen på några söderhavsöar redan har problem, men det räcker inte för att övertyga mig om behovet av kostsamma åtgärder mot växthuseffekten. Även prognoser som i Stern-rapporten har svårt att övertyga på grund av att de är så känsliga för ett antal diskutabla antaganden. Dessutom är (som alla vet, men få erkänner) vi ekonomer ganska dåliga på att göra prognoser.

Ekonomiprofessorerna Mellisa Dell, Ben Jones och Ben Olken vid MIT, Northwestern respektive Harvard har därför tittat i backspegeln i stället.1 Har temperatur­förändringar under de senaste 40 åren redan påverkat BNP-utvecklingen i världens länder? Ben Olken berättade för mig ny­ligen när han var i Sverige att han inte trodde att det skulle gå att hitta ett samband mellan temperaturförändringar och tillväxt. Han fick fel!

Forskarnas analys visar att temperaturförändringar, naturliga eller orsakade av människan, har haft mycket stora effekter på den ekonomiska tillväxten, men bara i fattiga länder!

Världens medeltemperatur har under de senaste 100 åren ökat med cirka 1 grad. Men uppvärmningen är inte jämnt spridd över jord­klotet – i vissa länder har temperaturen stigit mer och i andra inte alls. Dessutom varierar förstås medeltemperaturen över tiden. Denna variation är ett slags naturligt experiment som Dell & Co använder för att studera sambandet mellan temperatur­förändringar och tillväxt i de 136 av världens länder för vilka det finns tillräckligt bra data.

De finner att en ökning av temperaturen med 1 grad minskar tillväxttakten med 1 procent per år i den fattigare hälften av länderna. I rika industriländer finner de ingen effekt alls.

Det kanske är ännu mer förvånande att om temperaturen går upp under en period, och sedan går ner igen, så återgår inte BNP till sin tidigare bana, åtminstone inte inom en tioårsperiod. En temperatur­höjning verkar alltså minska tillväxt­takten i BNP, inte bara BNP:s nivå. En bestående negativ effekt på tillväxt­takten får dramatiska effekter när den ackumuleras över tiden.

Dell & Co kan förstås inte i detalj beskriva mekanismerna bakom sambandet mellan temperatur och tillväxt. Vissa ledtrådar ger de dock. Man skulle till exempel kunna gissa att en orsak till resultaten är att fattiga länder är mer beroende av jordbruk och att denna sektor är särskilt känslig för temperaturförändringar. Dell & Co finner dock att om man analyserar jordbruk, tillverkningsindustri och investeringar separat så märker man samma negativa effekt på alla tre sektorer. Det verkar i stället som om ett land behöver vara någorlunda rikt för att ha råd att skydda sig mot de negativa konsekvenserna av en ökad temperatur. Tillväxt är alltså bra, om inte för klimatet, så åtminstone för att begränsa skadorna av klimatförändringarna.

Dell & Co redovisar också en annan intressant pusselbit – en ökning av temperaturen verkar minska den politiska stabiliteten i landet. I deras dataset är sannolikheten för en statskupp eller ett annat ”irreguljärt” regimskifte i ett fattigt land 4,5 procent per år. Effekten av en grads temperatur­höjning är att denna sannolikhet nästan dubblas till 8,4 procent. Detta resultat ligger i linje med välkända tidigare resultat att våldsamma upplopp och grovt våld ökar när det blir onormalt varmt.2

Den uppvärming av världen med ungefär 1 grad som redan skett verkar, som sagt, ha minskat tillväxttakten med 1 procent per år i fattiga länder. Det är vi i de rika länderna som är ansvariga för merparten av den globala klimatpåverkan men det är alltså invånarna i de fattiga länderna som hittills har fått bära konsekvenserna. Detta är motsatsen till ”polluter pays”-principen. Skulle uppvärmningen fortsätta, vilket det mesta talar för, kommer den att bidra till kraftigt ökad ojämlikhet i världen om inte det nu existerande sambandet mellan temperatur och tillväxt i fattiga länder ändras.

En sådan utveckling är förstås inte moraliskt acceptabel. Om u-hjälp hade varit ett effektivt sätt att hjälpa länder att komma ur sin fattigdom så hade problemet varit lätt att lösa genom att öka biståndet. Så enkelt är det tyvärr inte men i receptet till lösningen ingår säkert handel, teknologiöverföring och öppnare gränser.

Dell & Co har tittat i backspegeln och deras resultat säger förstås ganska lite om hur vi i de rika länderna kommer att påverkas av en fortsatt uppvärmning. Hittills verkar vi inte ha påverkats så mycket. Kanske har man fått skruva upp luftkonditioneringen i en del rika, varma länder, vilket för övrigt inte har någon negativ effekt på BNP. Det finns dock anledning att oroa sig för att det inte kommer att räcka i framtiden. Här får vi hoppas på fler och bättre analyser än de vi sett hittills.

1 ”Climate Change and Economic Growth: Evidence from the Last Half Century”, www.nber.org/papers/w14132

2 Se t. ex. U.S. Riot Commission, ”Report on the National Advisory Commission on Civil Disorder”, Bantam Books, 1968 och Brian, Lefgren, Moretti, ”The Dynamics of ­Criminal Behavior: Evidence from Weather Shocks”, Journal of Human Resources, 2007.

John Hassler

Premiumnyheter

Aktuellt inom