Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

”Vi måste tillåta större skillnader”

2013-08-20 21:00

Affärsvärlden äter frukost med Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi vid Stockholms universitet.

Senast Affärsvärlden träffade professorn (nummer 9/2013) uppgick arbetslösheten till 8,4 procent. Lars Calmfors prognos för resten av året var då 8,5 procent. SCB:s junisiffror, som tenderar att stiga på sommaren, visar 9,1 procent.

– Jag tror fortfarande det hamnar runt 8,5 procent för helåret. Men det är förstås alldeles för högt, säger han under frukosten som intas på en bakgård på Östermalm.

Debatten om den stigande arbetslösheten har kretsat kring regeringens och Riksbankens roll. Riksbankens majoritet tycker som de tycker och en mer offensiv penningpolitik tycks vara långt borta. Lars Calmfors fortsätter ändå att förespråka ytterligare räntesänkningar men påminner samtidigt om en annan viktig faktor för att få upp sysselsättningen.

– Det finns en tendens att glömma bort arbetsmarknadens parters ansvar.

Han pekar på insider-outsider-problemet, som diskuterades mycket på 1990-talet och som nu tycks vara en del av svårigheterna på arbetsmarknaden. Lönebildningen verkar fungera så att jobben i stort sett bevaras för dem som redan har anställning. Men genom att lönerna är för höga kommer alltför få nya in.

– Det finns ingen samsyn mellan parterna på arbetsmarknaden om en strategi att lägga löneökningarna på så låg nivå att arbetslösheten långsiktigt ska minska.

Att förslaget inte plockats upp av parterna är inte så märkligt. I Sverige finns en lång tradition av att aldrig gå ned i lön.

– Håller arbetsmarknadens parter tillbaka lönerna så kan Riksbanken hålla en lägre ränta. Det bidrar till högre inhemsk efterfrågan samtidigt som kronkursen blir svagare vilket ökar exporten.

Han betonar att de svåraste arbetslöshetsproblemen finns bland de lågutbildade och en del av de utomeuropeiska invandrarna.

– Vill man få ner arbetslösheten i dessa grupper måste vi tillåta större löneskillnader. Lönespridningen har visserligen ökat men framför allt i den övre halvan av lönefördelningen. Däremot har inte löneskillnaderna mellan dem i mitten och dem med lägst löner ökat särskilt mycket.

Frågan om större löneskillnader är politiskt känslig. Skillnaderna i disponibel inkomst har ökat rejält sedan början 1990-talet. Det kan till stor del förklaras med ökade kapitalvinster och andra kapitalinkomster.

– Det skulle kunna motverkas genom att återinföra fastighetsskatten och att göra 3:12-reglerna mindre generösa så att det inte blir så lätt att omvandla högt beskattade arbetsinkomster till lågt beskattade kapitalinkomster.

Ditt förslag om större löneskillnader lär inte tas upp i riksdagen.

– Nej, det är en fråga för arbetsmarknadens parter och inte för politikerna. Sedan vinner man ju inga val genom att prata om detta. Dessutom är det mycket långsamt verkande åtgärder.

Jonas jonas_melzer

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom