Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Wallenbergs nya fiberkost

2013-06-18 21:00

Riskkapitalbolaget EQT:s Thomas von Koch vill gå i allians med landets kommuner. Motståndaren heter Telia Sonera och striden gäller de viktiga fibernäten.

Wallenbergsfärens riskkapitalbolag EQT har gått in tungt på den svenska bredbandsmarknaden.

Igen, skulle man nästan kunna säga. Bolaget räknar med att investera upp emot 30 miljarder kronor i ett stort antal av landets fiberbaserade stadsnät.

Första steget togs i maj när EQT köpte IP Only, som äger stadsnätet i Uppsala, men också ett fiberbaserat transportnät mellan Stockholm, Oslo och Köpenhamn. En logisk affär eftersom EQT måste ha fiber för att kunna binda samman stadsnäten. Målet är att skapa ett finmaskigt nät över Sverige och därigenom utmana Telia. Sen ska bolaget säljas vidare.

I USA har riskkapitalbolagen redan varit aktiva och en konsolidering av de amerikanska fibernäten har börjat. Men i Europa har fiber varit iskallt. Tills nu.

– Folk är fortfarande rädda. Många har förlorat mycket pengar på fiber tidigare, säger Thomas von Koch, som ansvarar för EQT:s nya fibersatsning.

Colt, Interroute och Level 3 är exempel på bredbandsbolag som har gjort stora förluster. Även Telia, under ledning av vd Marianne Nivert, brände sig på sin stora fibersatsning, Vikingringen.

– Men situationen är en helt annan i dag. Det är nu det händer, säger Thomas von Koch.

En miljon svenskar har redan ett fiber-abonnemang. 1,2 miljoner använder ip-telefoni och 645 000 har skaffat Netflix, en film-, tv- och videotjänst som levereras via webben och som lanserades i Sverige så sent som i oktober.

På sikt kommer fler att strömma film och tv med fyra gånger högre upplösning än hd-tv, spela dataspel högupplöst via nätet och lagra egna hd-filmer i molnet. Och det kräver betydligt högre överföringshastig-heter än i dag.

– Titta bara på mig. Jag följer ingen tv-tablå längre. Och då är jag ändå en ”late adopter”.

Småföretagen har också ett stort behov av bredbandskapacitet, och dataexplosionen i mobilnäten gör att mobiloperatörerna börjat efterfråga mer fiber.

– Det norska mobilnätet var på väg att kollapsa förra sommaren på grund av det ökade tv-tittandet via mobilen. Varenda 4g-mast måste ha fiber.

En rapport från it-bolaget Cisco, som presenterades i slutet av maj, ger stöd åt optimismen. 4g, snabbare bredband och fler avancerade videotjänster kommer att trefaldiga den globala internettrafiken mellan 2012 och 2017, enligt analysen.

Thomas von Koch må vara en ”late adopter” hemma i tv-soffan, men han är också arkitekten bakom tre av EQT:s mest framgångsrika affärer. Genom att erbjuda tv, bredband och telefoni i kabel-tv-bolagen Stjärn-tv, Comhem och tyska Kabel BW har EQT tjänat tiotals miljarder kronor de senaste 15 åren.

Och EQT:s ledning gjorde sig en rejäl hacka på affären. Närmare en halv miljard kronor enbart på Comhem-affären, enligt Dagens Industri.

Gunnar Asp, numera rådgivare åt EQT, har också varit med i alla kabelaffärerna. Först som vice vd för Stjärn-tv, sedan vd för Comhem och slutligen ordförande i Kabel BW. Nu är han ordförande för EQT:s norska bredbandsbolag Broadnet samt föreslagen att leda styrelsen för nyinköpta IP Only.

För Thomas von Koch är tanken på att investera i stadsnät inte ny.

Han hade liknande funderingar redan för tio år sedan.

– Jag träffade representanter för stadsnäten 2003–2004, men fick inget gehör för mina planer. Då fanns Rosengrenpengarna. Då behövdes inte våra, säger han.

”Rosengrenpengarna” kallades bredbandsstödet till mindre orter som infördes av dåvarande näringsminister Björn Rosengren.

Med EQT:s entré på bredbandsmarknaden förändras maktpositionen på den svenska spelplanen. Skanova, Telia Soneras nätbolag, äger för närvarande 36 procent av all fiber ut mot slutkund (det som kallas fiberaccess). Den uttalade ambitionen är att ta 50 procent av marknaden, vilket oroar de stora bredbandskunderna.

Förra året stod Telia för ungefär hälften av utbyggnaden av fiberaccess, och köpte dessutom ett antal stadsnät genom förvärvet av Svenska Stadsnät AB. Häromveckan köpte Telia ytterligare ett stadsnät, denna gång i Nynäshamn.

EQT är en kapitalstark spelare med bredbandserfarenhet, som redan påbörjat en liknande resa i Norge, och där etablerat sig som Telenors tuffaste utmanare (se ruta).

Det sägs även att riskkapitalbolaget Nordic Capital överväger investeringar i fiber. Men det är inget som bolaget vill kommentera.

Med hårdare konkurrens väntas Telia öka sina investeringar och skynda på sitt grävande. Bredbandskunderna, som förväntar sig mer fiber och lägre priser, applåderar därför den nya utmanarens planer.

Den stora utmaningen för EQT denna gång är varken teknisk eller ekonomisk, utan politisk.

Det finns stadsnät i ungefär 190 av landets 290 kommuner. Hur pass välskött verksamheten är varierar kraftigt. I toppen finns Stokab i Stockholm och Umenet i Umeå. Men botten är bred, med många olönsamma nät med ett för litet kundunderlag.

– Jag är medveten om att det kan komma att ta lång tid. Det är ju som att förhandla med hundra olika företag. Vi hoppas ha ett finmaskigt nät på plats om fem år, men det får gärna gå fortare, säger Thomas von Koch.

Det finns kommunalpolitiker som är ytterst tveksamma till att göra affärer med riskkapitalister. Att EQT tidigare förvaltade sina fonder i skatteparadis som Guernsey på Kanalöarna uppskattas inte. Andra befarar att EQT:s syfte bara är att skära hårt i kostnaderna för att snabbat sälja vidare utan att göra några nya fiberinvesteringar. I värsta fall till Telia, vars höga priser en gång var orsaken till att kommunerna skapade egna stadsnät.

– Det finns också de som känner sig underlägsna, och rädda för att behöva förhandla med så erkänt vassa ekonomer och jurister, uppger en källa.

Thomas von Koch är medveten om misstänksamheten.

– Vi är redo att ge kommunerna inflytande över vem vi säljer till. Vi ska skapa ett nationellt bredbandsnät, en aorta för landet, och den kommer inte att säljas till Telia eller någon rysk oligark, säger han.

Han betonar också att satsningen på 25–30 miljarder inte bara ska användas för att köpa stadsnät, utan också för utbyggnad av näten. Hur många stadsnät som EQT får – och vill – köpa är osäkert. Ungefär 25 procent av stadsnäten går för närvarande med förlust, enligt Stadsnätsföreningens vd Mikael Ek.

Gissningsvis är det bara näten i de 40–50 största orterna som lockar EQT. Men Thomas von Koch uppger att man ”för diskussioner med alla” och räknar med att ha köpt ytterligare ett eller två stadsnät inom kort. De affärerna bli viktiga referenser för fortsättningen, menar han.

– Vi vill att kommunerna ska ha förtroende för oss. Men förtroende är något man måste bevisa.

Kommuner som ser positivt på EQT som ny ägare hoppas få kapital för en utbyggnad av näten, vilket har varit svårt att skaka fram ur hårt pressade kommunala budgetar. De hoppas också få hjälp med marknadsföring för att få fler kunder att ansluta sig till de befintliga näten. EQT har dessutom lovat ett bättre tjänsteutbud än i dag och enklare användning för slutkunden. Ungefär hälften av de svenska hushållen har möjlighet att ansluta sig till bredband med hastigheter på 100 megabit per sekund, vilket i dag kräver anslutning till fiber eller ett avancerat kabel-tv-nät. Men bara 17 procent har valt att ansluta sig till den höga hastigheten. De flesta nöjer sig med en tiondel så snabb förbindelse.

Thomas von Koch är övertygad om att 60–70 procent av hushållen kommer att ha 100 megabit per sekund om fyra–fem år.

– Har man väl testat en högre hastighet via fiber, går man inte tillbaks. Det är som opium. Man är fast. l

Började i Norge

EQT vill även skapa ett nationellt fin-maskigt fibernät i Norge på fem år. Och där har bolaget kommit längre än i Sverige.

”Vi började i Norge eftersom Oslos motsvarighet till Stokab var till salu, och det kunde vi inte motstå”, säger Thomas von Koch.

I december 2010 köptes Hafslund Fibernett för närmare 1,5 miljarder norska kronor, ungefär 1,7 miljarder svenska kronor. Bolaget som har 2 000 km svartfiber i Osloregionen heter numera Infiber.

Ett år senare betalade EQT 1,8 miljarder norska kronor, motsvarande 2,1 miljarder svenska kronor, för det norska tele- och bredbandsbolaget Ventelo med ett fiberbaserat transportnät förbi 80 norska städer. EQT delade upp Ventelo i två bolag: tele- och mobiloperatören Ventelo och den fasta bredbandsoperatören Broadnet.

Anders Igel, tidigare vd för Telia Sonera, är numera rådgivare åt EQT och ordförande i Ventelo. I Broadnet är Gunnar Asp styrelseordförande. Thomas von Koch sitter i styrelsen i båda bolagen.

”Infiber växer som ogräs. Men vi har haft mer problem med Ventelo. Det var inte i ordning när vi köpte det, men det visste vi. Och nu växer även den verksamheten”, säger Thomas von Koch. l

Helen Ahlbom

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom