”Vi kan bli en unicorn i framtiden”

Inkomstdeklarationen från Skatte­­verket har nyligen dykt upp i appen Kivra. Några andra av de hundratals myndigheter som skickar post genom Kivra är exempelvis CSN, Pensionsmyndigheten och Valmyndigheten. Det finns även tusentals andra aktörer, såsom telebolag, fackförbund, försäkringsbolag och mindre företag inom det privata näringslivet som använder sig av tjänsten. Och Kivras uttalade ambition är att bli ”en bättre plats för varje persons viktigheter”. De har kommit en bra bit på väg med den ambitionen.

Från början var det relativt stora avsändare som använde sig av Kivra. Första kunderna var kreditupplysningsbolaget Credit Safe och snart tillkom Folksam, UC, Resurs Bank, SBAB och Tre. Skatteverket var också relativt tidigt ute. I dagsläget har Kivra runt 32 000 avsändare (kunder som skickar post) men det är en siffra som växer hela tiden.

”Just nu växer vi med 400 till 500 avsändare per vecka. Ambitionen är att bli ett smart arkiv för dina viktigheter”, säger Anna Bäck, VD för Kivra sedan två år tillbaka.

För drygt ett år sedan började Kivra att bredda sin verksamhet så att även fler mindre företag skulle kunna skicka post genom tjänsten. För att nå mindre bolag har Kivra inlett samarbeten med partners såsom Visma Spcs som gör att det blir lättare för småbolag att skicka ut kontrakt eller lönespecifikationer.
”Vi har en säljavdelning men de bear­betar inte kund för kund utan kombinerar det med olika partners: redovisningssystem eller printpartners som många företag använder sig av.”

Strategin med samarbeten leder snabbt till att de får många nya kunder. Med Visma Spcs fick Kivra runt 4000 nya kunder på några månader.

Nya tjänster och marknader

En annan marknad som Kivra har klivit in på återfinns inom handeln. Den som är kund på Ica har kanske märkt att dagligvarujätten slutat med papperskvitton. Istället kommer kvittot i Kivra-appen. Vid sidan av småbolag är kvittomarknaden något Kivra bearbetar just nu och förutom dagligvaruhandeln vill de sälja in sin kvittotjänst till sällanköpshandeln.

Vad gäller dyrare produkter kan det vara ännu viktigare för konsumenten att ha sparade kvitton i mobilen, resonerar man, och nya kunder på kvittosidan är exempelvis Åhléns, Kjell & Company, Cervera och Jula.

Ett annat exempel på en breddning är att expandera utomlands, men postgången är en ganska nationell angelägenhet. Det är inte så lätt att ge sig in på nya marknader. Likväl har Kivra gått in i Finland.

”I Finland har vi växt betydligt snabbare än vad vi gjorde när vi lanserade i Sverige. Vi har idag cirka 50 stora och medelstora företag och organisationer som skickar post. Till exempel Telia, Resurs Bank, Fortum, Elenia, Turku Energia. Vi har en även nära dialog med ett antal kommuner och städer och hoppas kunna lansera med dem under året,” säger Anna Bäck. Hon betonar att det, globalt sett, fortfarande är en ovanlig tjänst.

”Digital postgång finns sedan tidigare i Danmark och Norge men sedan tar det stopp.”

Själv hämtar Anna Bäck inspiration från ett digitalt ekosystem i Kina där hon bodde i två omgångar, först mellan 2005 och 2008, och sedan mellan 2013 och 2016.
”Under min sista vistelse blev jag ganska imponerad av den kinesiska digitaliseringsrevolutionen. Inte minst Wechat där man kan sköta sina betalningar och viktiga dokument samtidigt som Wechat har en social del. Där kan man verkligen se värdet av en digital tjänst, så det sneglar jag på idag.”

Fler betaltjänster i sikte

Kivra lanserade en betaltjänst redan 2014 och fakturor skickades tidigt i appen.

”Vi såg det som nödvändigt för att skapa en smidig användarupplevelse. Men vi ser oss inte som betalaktör utan som en kommunikationsplattform. Fokus är att underlätta för användarna att hantera de fakturor som kommer i tjänsten”, säger Anna Bäck.

Precis som andra betalappar på marknaden, exempelvis Klarna eller Collector kan man välja att betala direkt eller senare i appen. En viktig skillnad mot ovannämnda är dock att Kivra varken har krediter eller lån. Man måste betala direkt eller på förfallodatum. I alla fall hittills. Med 4 miljoner användare i Sverige ligger det inte långt bort att se Kivra som en ny utmanare till storbankerna. Men på frågan om de betraktar sig som en framtida bankutmanare svarar Anna Bäck snabbt nej.

”Det är inte vår kärnverksamhet.”

Men vad är planen framåt inom betalaningsdelen?
”För oss handlar betalningar om att göra det enklare för användarna att betala sina fakturor och för avsändarna att få betalt. Lyckas vi med det kan vi minska lite friktion i vardagen, samtidigt som det är bra för samhället i stort.”

Idag använder nästan varannan vuxen svensk Kivra. För Anna Bäck handlar mycket om att förvalta och utveckla den position de har, och att erbjuda fler relevanta tjänster för att förenkla vardagen.

”Vi har mycket kvar att göra på marknaden för digitala brev och kvitton. Lyfter vi blicken tror vi att vi bara har skrapat på ytan vad gäller vår möjlighet att skapa värde både för de som skickar och för samhället i stort. Vaccinationsbevis är ett bra exempel på ett sådant värde. Man kommer sannolikt att få sitt vaccinbevis i sin digitala brevlåda.”

De ser också många andra möjligheter till att främja kommunikation.

”Det handlar om att förenkla för människor så att de kan hålla reda på sin vardag men också att skapa samhällsvinster”.

Ett exempel som Anna Bäck lyfter fram vad gäller just ”samhällsvinster” är att utveckla en kalenderintegration för vårdkallelser i mobilen. Hon förklarar:

”Idag kostar det hundratals miljoner för samhället i uteblivna vårdbesök eftersom kallelser inte kommer fram i tid, eller att människor glömmer bort sina vårdbesök. Vaccinationsbevis och vårdkallelser är två exempel på områden där vi kan se att vi skapar nytta. Vi ser att vi har en unik position att kunna förenkla de små vardagsprocesserna och kommunikation mellan företag, myndigheter och privatpersoner. På så sätt sparar vi både på miljön och förenklar människors vardag.”

Bland Europas snabbväxare

Kivra hamnade nyligen på plats 100 i Financial Times lista över Europas mest snabbväxande bolag.

”Vi ser att vi är bara i början på en resa och hoppas att vi över tid kan skapa mycket mer samhällsnytta. Det är förstås jätteroligt att vi blir uppmärksammade i FT”.

Hur stort kan Kivra bli på sikt?

”I antal användare hoppas vi på den absoluta majoriteten av den svenska befolkningen och att vi ska vara en bättre plats för människors viktigheter. Ett exempel är vaccinbevisen men det finns så mycket som skulle kunna digitaliseras: allt från medlemskap, intyg, körkort, jaktlicens…”

Senaste värderingen av Kivra är från hösten 2019 och då värderades bolaget till 1,14 miljarder kronor.

Kan Kivra bli en unicorn (värdering 1 miljard dollar eller mer) på sikt?
”Det är möjligt. Vi ser att vi är bara i början på en resa och hoppas att vi över tid kan skapa mycket mer samhällsnytta både i Sverige och på sikt andra länder”.

Finns det några planer för en börsnotering?
”Nej, det finns inga sådana planer. Vi har mycket långsiktiga ägare.”

Stefan Krook medgrundare

Kivra grundades genom en fusion av två bolag år 2011. En av medgrundarna är serieentreprenören Stefan Krook som låg bakom Glocalnet, Godel och Godfond. Tillsammans med H&M:s ordförande Karl-Johan Persson har han investmentbolaget 41:an Invest. Det investmentbolaget är den enskilt största ägaren i Kivra och äger lite mer än 50%.

När Karl-Johan Persson och Stefan Krook uppvaktade Wallenbergstiftelsernas ägarbolag, FAM gick de också in som ägare. FAM är idag den andra största ägaren i Kivra med 37% av bolaget.

En av Stefan Krooks och de andra grundarnas visioner var att leverera digital post på ett snabbt, säkert och kundanpassat sätt. Dessutom mer hållbart för miljön eftersom man inte använder papper och digital posthantering innebär även färre transporter. Det är ett sätt att ge sig på ett resursslöseri på samhällsnivå och går det att lösa så blir det bättre för alla parter, resonerade de och började utveckla tjänsten.

Anna Bäck blev VD för Kivra eftersom hon och Stefan Krook tidigare hade arbetat tillsammans på Glocalnet.
”Stefan hörde av sig, berättade att han ville sluta som VD och istället bli ordförande. Han undrade om jag var intresserad att ta vid. Sedan pratade vi ett antal månader och diskuterade vart Kivra var på väg någonstans. Stefan har fantastiska idéer men det är också bra att man gemensamt verkställer dem och delar en stark vision om att bygga nytt i ny bransch.”

Vad gäller utvecklingen för Kivra pendlar Anna Bäck mellan att tycka glaset är halvfullt, respektive halvtomt.
”Fyra miljoner vuxna svenskar får digital post genom oss, det är väldigt många. Men det är samtidigt fyra miljoner som inte har Kivra, det är också många”, säger hon.
Samtidigt håller de på att utveckla tjänsten för framtiden.
”I framtiden handlar det om hur vi kan bli mer hjälpsamma – och se vad som konsumenten behöver. Sedan har vi idéer som bättre betalfunktionalitet men också mer interaktiv kommunikation. I dag kan man bara skicka, inte svara, på post. På sikt vill vi få till en tvåvägskommunikation.”

Näringslivet betalar, inte staten

Att skicka fysiska brev kostar mer än digital postgång. Ett vanligt brev med exempelvis Postnord kostar 12 kronor att skicka. Det är dock portokostnad utan någon form av rabatt vilket större organisationer har. Ett digitalt porto med Kivra ligger på mellan 1,50 och 3 kronor. Det finns starka ekonomiska incitament för digital posthantering, särskilt för myndigheter som skickar miljontals brev, ofta flera gånger om året.
Statliga kunder är viktiga för Kivra som en vanlig månad delar ut fyra miljoner digitala myndighetsbrev. Men för myndigheterna finns fortfarande ingen ersättningsmodell på plats. Medan staten använder tjänsten gratis så betalar näringslivet ett digitalt porto för varje brev.
”Vi uppskattar att staten har sparat närmare en miljard kronor genom att skicka digital post i digitala brevlådor sedan starten 2013”, säger Anna Bäck.

Att ha stabila och kapitaltunga ägare i ryggen har varit helt avgörande för Kivra som fortsatt går med förlust. Att digitalisera ett 400 år gammalt postväsende har visat sig vara allt annat än enkelt vad gäller Kivras statliga kunder. Digital posthantering är nämligen inte vilken tjänst som helst. För att fastställa priset på ett digitalt frimärke för statens del måste det först till en lagändring.
Det finns nu en promemoria (första steget till ett nytt lagförslag) att ta ställning till. Remissrundan för det nya förslaget avslutades den 17 mars i år och även om flera instanser har sagt sitt är Anna Bäck inte nöjd med formuleringarna i det framlagda förslaget då hon tycker det är otydligt.
”Ursprungsmaterialet handlar om att det fortfarande är öppet för bedömning om det ska finnas en betalmodell på plats över huvud taget. Den innehåller otydliga förslag för vår del.”

Hon börjar tröttna på hur lång tid lagändringen tar. Tjänsten ”Mina Meddelanden” som hanterar all myndighetspost fanns på plats redan 2013. Kivra har väntat på och arbetat för att en ersättningsmodell för infrastrukturen ska komma på plats sedan de gick med i det systemet 2015. Arbetet med en ny lag gick ut på sin första remissrunda redan i början av 2018. Det var sagt att den nya lagen skulle vara på plats den 1 januari 2021 men det blev senarelagt till 2022 på grund av pandemin. Men nu väntar ytterligare en försening.

Det är Anders Ygeman som ansvarar för frågan. Som digitaliseringsminister ansvarar han dessutom för Digitaliseringsmyndigheten DIGG som ska se till att lagförslaget senare implementeras. I ett mejl från statssekreterare Sebastian de Toro onsdagen den 31 mars i år fick Kivra information om att Ygemans departement inte längre har någon tidsplan för när beslutet ska tas.

Därtill är det alltså fortfarande osäkert om en ersättning alls kommer utgå.
”Det är konstigt att staten inte har kommit längre vad gäller prissättningen av digital postgång som de själva använder. Inte minst då regeringens mål är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter”, säger Anna Bäck.

Att inte få betalt från sina största kunder innebär att Kivra går med förlust. År 2019 landade intäkterna på 98 miljoner kronor, förlusten var 34 miljoner kronor. Hur det ser ut 2020 är ännu inte offentligt.
”Men vi hade gått med vinst ett antal av de senaste åren om staten hade betalat. Nu får vi be om pengar av våra ägare. Det är förstås inte hållbart att inte få betalt. Inte heller hållbart att det råder en osäkerhet kring när, hur, eller om vi kommer få betalt. Förutom att vi skulle gå med vinst handlar det om ganska mycket innovation som vi inte kan göra”, säger Anna Bäck.

Ett exempel på innovation i appen skulle kunna vara att, som tidigare nämts, sammanfoga den digitala postlådan med kalendern i mobilen. För en vaccinationstid skulle tid och plats dyka upp automatiskt.

Men skulle ni ens ha börjat leverera portotjänst till staten utan att betalningsmodellen var klar från första början?
”Ja, tron att det ska komma på plats är så pass stark.”

Grundscenariot för Anna Bäck är att staten kommer att betala för att använda tjänsten, men hon tror att det handlar om framtida betalning. Hon ser alltså inte framför sig att Kivra kommer att få de 200 miljoner kronor retroaktivt som de har bjudit statliga myndigheter på i porto.
”Vårt huvudscenario är att vi får betalt men annars får vi gå vidare. Det är också många kommuner som skickar post och de kan skicka digitalt utan att vänta på att lagförslaget ska gå igenom.”

Vad har förvånat dig mest som VD för Kivra?
”Dels hur förlegat systemet är, dels hur långsamt det går. Och att den här revolutionen borde ha hänt för många år sedan. Men också hur relevant vår tjänst är när man pratar om mobilitet, när många åker till sin stuga i skogen och jobbar. Jag har gått från att tycka: Detta är en bra tjänst till detta är en helt nödvändig tjänst”.