Iransk vår i näringslivet

När ett skepp med flyktingar från Persien seglade i hamn på Indiens västkust på 700-talet, sände den lokale kungen Jadi Rana en bägare till brädden fylld av mjölk till skeppet med det ordlösa budskapet här är redan fullt. Som replik skickade iranierna omedelbart tillbaka bägaren med en nypa socker upplöst i mjölken: vi smälter in och gör livet i kungariket mer njutbart. Kungen var imponerad och perserna stannade.

Så lyder en iransk legend om integration; om möjligheten att anpassa sig till en kultur men samtidigt ta med sig något värdefullt till sin nya omgivning. Även om det är vanskligt att dra alltför stora växlar på det kulturella arvets betydelse för nutidens individer och deras val, kanske berättelsen ändå kan få inspirera till en nyfiken titt på något som många redan uppmärksammat: att ett stort antal personer med just iransk bakgrund tagit plats i topparna av svenskt samhälle de senaste åren. Några decennier efter en stor inflyttningsvåg från Iran under 1970- och 1980-talen, ser sockret ut att ha blandat sig med mjölken och resulterat i otaliga framgångsrika svensk-iranska entreprenörer, företagsledare och inte mindre än tio riksdagsledamöter.