”Plast är främsta konkurrenten”

Det var som nybakad civilingenjör från Uppsala universitet som Annica Bresky gjorde entré på Stora Ensos Kvarnsvedens bruk vid Dalälven, strax utanför Borlänge i april 2001. Bruket som anlades vid förra sekelskiftet hade haft sina glansdagar tre år före hon föddes. År 1972 var nämligen Kvarnsvedens bruk en av världens mest produktiva pappersmaskiner. Men tiderna förändras.

När Annica Bresky började på bruket fanns tre maskiner. Snart byggdes en till som fokuserade på magasinpapper, bland annat för den folkkära Ikea-katalogen. Hon stannade i nio år och klättrade i graderna på Kvarnsvedens bruk, slutade som produktionschef och var med om att sjösätta och driva brukets senaste och snabbaste pappersmaskin, en investering på hela 4,5 miljarder kronor. Efter fem år som produktionschef vandrade hon vidare till Billerud Korsnäs, blev sedan VD för kartongtillverkaren Iggesund innan hon återvände till Stora Enso år 2017.

Under sina tjugo år i branschen har Annica Bresky bevittnat hur makrofaktorer som ökad digitalisering, ändrade konsumtionsvanor samt hotet om klimatförändringar har lett till minskad efterfrågan av papper. Och Stora Enso ställer nu om i stor skala. Visionen är att allt som idag tillverkas av fossil råvara ska bolaget kunna ersätta med råvaran träfiber. Att de har kommit en bra bit syns både i siffrorna och på de anrika bruken.

När Annica Bresky återvände till Stora Enso hade exempelvis Kvarnsvedens bruk bara två maskiner kvar. Produktionen vid pappersmaskin 8 lades ner 2017 på grund av strukturell nedgång i efterfrågan av journalpapper. Produktionen fortsatte dock i två linjer samt i Tyskland, Belgien och på Dawang-bruket i den kinesiska Shandongprovisen. Fram tills i fjol då Stora Enso sålde sitt 60-procentiga innehav till sin partner i det kinesiska samriskföretaget och därmed slutade med pappersproduktion i Kina.

Från 70 till 20% papper

För 15 år sedan bestod 70% av Stora Ensos försäljning av papper för tidningar och magasin. Idag är den siffran nere i 20%. Vid årets slut beräknas pappersproduktionen ha minskat med ytterligare 2%.

Medan Kvarnsvedens bruk i Borlänge kort och gott stänger ner en maskin vilket påverkar ett hundratal tjänster så finns andra bruk som, parallellt med neddragningar, startar produktion av nya träbaserade produkter. Ett exempel på det sistnämnda är världens största tidningspappersbruk, Hyltebruk.

Detta småländska bruk från 1907 annonserade nyligen att de stänger ner en av sina två pappersmaskiner samt en returpappersanläggning på grund av minskad global efterfrågan. Åtgärderna innebär årliga besparingar om 14 miljoner euro.

Men Hyltebruk har fått fler ben att stå på när pappersmarknaden viker. I tillägg till tidningspapper tillverkas numera även biokomposit som man exempelvis kan använda som handtag i köksredskap. På bruket produceras även formpressad fiber för livsmedelsförpackningar: salladsskålar, lock och plastfria muggar. Tanken med omställningen är att öka dess konkurrenskraft.

Annica Breskys uppdrag som VD för Stora Enso ligger i skärningspunktenen mellan att vara jagad av minskad efterfrågan på traditionellt papper och jakten på nya hållbara produkter för textil-, möbel- bygg-, bil- och livsmedelssektorn.

I rapporten för kvartal tre kan man se omställningens effekter. Minskad efterfrågan på främst papper, som också accelererar under coronakrisen, innebar att omsättningen minskade till 2,1 miljarder euro från 2,4 miljarder kronor under motsvarande kvartal i fjol. Samtidigt redovisade man en vinst före skatt på 115 miljoner euro, cirka 1,2 miljarder kronor, vilket var i linje med resultatet för motsvarande period i fjol.

Minskad efterfrågan på papper ledde till minskad omsättning i senaste kvartalet. Hur går arbetet med att ställa om, och hur mäter ni hur långt ni har kommit?

”Ett sätt att mäta är hur stor del av våra produkter som är nya, som vi inte hade i produktportföljen för några år sedan när vi började mäta. Då var kanske 1 % av vår portfölj nya produkter. Vår långsiktiga målsättning är att komma upp i att helt nya material och produkter tillsammans står för 15 % av vår omsättning. Vi har fördubblat det på bara några år och var uppe i 9 % i fjol. Sedan har vi en pipeline och vissa produkter kommer snabbare ut på marknaden än andra. Det viktiga är att vi hela tiden tittar på vår affärsportfölj och utvärderar den”, säger Annica Bresky.

Ny strategi med tre fokus

I den uppdaterade strategi som presenterades i förra veckan på bolagets kapitalmarknadsdag angavs tre fokusområden för snabb tillväxt:

Packaging Materials och Packaging Solutions, drivet av en stor efterfrågan på plastfria, miljövänliga och cirkulära förpackningar.

Building Solutions inom divisionen Wood Products, drivet av en växande marknad för byggnation i trä.

Innovationer inom Biomaterials, fokuserat på lignin, en bindande beståndsdel som utgör cirka 20-30 % av ett träd.

Vad gäller förpackningssidan är den stora frågan hur man kan ta fram förpackningar som ersätter de som finns i plast. Nya förpackningar ska både vara nedbrytbara och återvinningsbara. De ska även skydda maten hygienist och samtidigt skydda livsmedel från att förstöras i transportkedjan.

”Vi jobbar mycket med att ta fram nya träfiberbaserade barriärer som gör att förpackningarna inte läcker utan att man behöver lägga på en plastfilm. Det blir lättare att återvinna samtidigt som det minskar klimatavtrycket. Det är också viktigt att ifrågasätta vilken funktionalitet vi måste ha. Ta en pappmugg, där det finns kaffekedjor som vill att deras muggar ska hålla vätskan i 48 timmar. Varför då kan man fråga sig? Kan vi justera specifikationerna till säg 2 timmar kan vi ta bort extra barriärer vilket gynnar miljön.”

I byggsektorn har det inte skett särskilt mycket innovation över årtiondena. Här bygger man fortfarande med cement som, om det vore ett land, skulle vara den tredje största utsläpparen av koldioxid (efter Kina och USA). Det som Stora Enso verkar för är att ersätta betong i byggnader med produkter i massivt trä som CLT (korslimmat trä) eller LVL (laminerat fanervirke). Drivkraften är, enligt Annica Bresky, att uppnå en positiv miljöeffekt, inte minst då trä lagrar koldioxid under hela dess livscykel.

”Här finns otroligt mycket innovation som vi ägnar oss åt som innebär att man kan bygga snabbt, enklare och säkrare genom för-fabricerade byggelement i trä. Och då är det inte fråga om sommarstugor utan höga byggnader. Men också möjligheten att bygga fler våningar på en redan existerande byggnad och därmed skapa kolsänkor mitt i staden. Här jobbar vi mycket i nätverk och hållbara byggnader i trä är ett stort tillväxtområde för oss.”

Det finns ett par flaggskeppsprojekt som Stora Enso har varit inblandade i, bland annat som leverantör till Googles träbaserade huvudkontor i London.

”Australien och Japan är också väldigt framstående inom de här områdena men konstigt nog har vi inte lika många projekt i Norden. I Norge finns visserligen en av världens högsta byggnader i trä och i Österrike har vi haft flera projekt. Vi kommer även att bygga vårt eget nya huvudkontor i Helsingfors helt i trä.”

En utmaning när man ska bygga högt i trä är hållfastheten, att utveckla bärande element i trä. Men, säger Bresky, den stora utmaningen handlar mer om att ändra mindset i industrin.

”Man måste se hela värdekedjan. Från att man producerar sitt material till att man transporterar det, till att byggnaden rivs. Om man ser till cement kan man inte återanvända det när man river en byggnad. Hela det cirkulära tänkandet måste komma in mer i byggindustrin.”

Transportsektorn ny marknad

I det tredje fokusområdet handlar det om att producera biobaserat kolmaterial från lignin som utvinns ur biomassa. Förhoppningen är att det träbaserade kolet ska bli en viktig komponent i olika batterier inom fordonsindustrin, konsumentelektronik och storskaliga energilagringssystem

”Elektrifieringen av transportindustrin är en stark trend, och den kommer bara att accelerera. Här behövs bra material i batterierna som består av väldigt mycket fossila material. Det skulle vi vilja ersätta med våra material som ger bättre prestanda och bättre hållbarhetsavtryck”, säger hon och fortsätter:

”Det är ett material som även används i vindkraftparker eller flygplanskroppar samt i bil- och båtindustrin. Det tror vi man kan ersätta med träfiberbaserade material och vi lägger ner mycket av vår forskning och innovation på det.”

För att nå målet med att komma in på den snabbväxande batterimarknaden där företag efterfrågar prismässigt attraktiva och hållbara material så testar Stora Enso sig fram, inte bara på forskningscentra utan även på bruken. I fjol investerade Stora Enso 10 miljoner euro i en ny pilotanläggning i bruket Sunila i södra Finland.

Idag används redan ett lignin ”Lineo by Stora Enso” som produceras vid Sunila bland annat för att ersätta fossilbaserade komponenter. Den nya investeringen innebär att man kan testa möjligheten att bearbeta lignin för att använda som elektrodmaterial i litiumjonbatterier. Pilotanläggningen ska vara slutförd i början av 2021 och beslut om det är läge för kommersialisering ska fattas när pilotproduktionen har utvärderats.

”Investeringar i pilotanläggningar är ett effektivt sätt att kunna koncentrera forskning och utveckling kring en specifik innovation. Vi har gjort liknande mindre investeringar inom biobaserat förpackningsskum vid bruket i Fors samt i Belgien (Langerbrugge) där vi utvecklar biobaserade plastfilmer för genomskinliga förpackningar”, säger Bresky.

Om man ska lyckas göra en transformation och hitta nya material behövs en hel del intern forskning. Och det som Stora Enso har jobbat med de senaste åren är alltså att försöka nyttja de egenskaper som träfiber har för att ta fram förnybara material. På Stora Enso arbetar runt 400 personer med forskning och i fjol lade bolaget cirka 1,5 % av den totala omsättningen (10,1 miljarder euro) på forskning och utveckling. Man skickade in 65 nya patentansökningar och har nu 430 beviljade patent. Det är dock inte egen innovation som är den stora utmaningen, enligt Annica Bresky:

”För att bekämpa klimatförändringar krävs innovationskraft både internt i bolaget, det vill säga via forskning. Men det krävs också väldigt mycket samarbeten i alla ekosystem som vi jobbar med. Vi måste arbeta med alla våra kunder och våra leverantörer. Ingen kan innovera i isolering, man måste göra det i de nätverk man har. Det räcker inte med att själv ha forskningscentrum, styrkan finns i nätverken.”

Skogen uppvärderas

En annan vision som Stora Enso har är att skogarna som de äger i Finland och Sverige ska öka i omfång och värde. En fråga som de arbetar med är därför hur man, med hjälp av precisionsteknik, kan säkerställa bättre tillväxt i skogen.

”Det handlar om hur vi kan ta hand om skogen utifrån biodiversitet och andra principer så att de ska kunna lagra så mycket koldioxid som möjligt. Så fort en skog slutar växa så slutar den också att lagra koldioxid. Vi vill ha en växande skog som vi avverkar när den har vuxit färdigt för att sedan låsa in i koldioxiden i byggnader, möbler och andra typer av produkter.”

I samband med att Bergvik skog fissionerades köpte Stora Enso 70 procent av Bergvik Skog Väst. Resterande 30 procent ägs av Wallenbergsstiftelserna FAM, Länsförsäkringar samt ett konsortium av ägare. Av det nya skogsinnehavet på 1,4 miljoner hektar, är det mesta 1,15 miljoner hektar, produktiv skogsmark och det totala värdet på affären i Stora Ensos balansräkning uppgick då till cirka en miljard euro. Stora Enso var även tidigare en av huvudägarna i Bergvik skog. Skillnaden är att man har tagit in en stor del av den skogen i sin balansräkning. Därtill har man, efter köpet, satt upp ett nytt affärsområde, Forest divisionen med fokus på hur man på ”ett hållbart sätt” ska bruka skogen.

”Men den viktigaste anledningen till köpet är att vi får kontroll över vår viktigaste råvara, den förnybara råvaran träfiber, så att vi kan använda vår kunskap för att hitta på nya innovationer. Dessutom ligger skogen nära våra anläggningar. Närproducerad skog innebär att vi inte behöver frakta varor långt. Då kan vi kan optimera vårt miljöavtryck och samtidigt stötta tillväxten för våra fabriker när de vill fortsätta växa.”

Under pågående kvartal kommer Stora Enso att ändra värderingsmetod för sitt nordiska skogsinnehav. Tidigare värderades skogen utifrån vilket kassaflöde den genererade. I den nya metoden ser man istället till transaktionshistoriken i området. I böckerna innebär det att värdet på skogstillgångarna landar på mellan 6,5-7 miljarder euro, jämfört med det senaste bokförda värdet på 5,4 miljarder euro.

”50 % av vår balansräkning kommer vara skog. Vi tror att den metoden kommer att ligga närmare det faktiska värdet av vårt skogsinnehav”, säger Annica Bresky.

Plast är konkurrenten

Stora Enso inte ensamt om att ställa om till att försöka ersätta fossilbaserat med träfiberbaserat, vare sig i Norden eller globalt.

Hur ser du på konkurrensen ur ett globalt perspektiv vad gäller nya produkter?

”Vi har starka positioner i både Kina, Sydamerika och USA. Vad gäller konkurrens så är plast fortfarande det dominerande materialet. Det är där vi vill ta marknadsandelar. Vi konkurrerar inte med andra hållbara material som är fiberbaserade. Det är inte de jag ser som mina främsta konkurrenter. Och inom byggsektorn ska vi ta marknadsandelar från cement och stålindustrin och som släpper ut enorma mängder koldioxid.”

Det är en mängd nya områden och möjligheter som har exploderat de senaste åren. Varför har ni på Stora Enso inte varit så innovativa vad gäller träfiber tidigare?

”För 20 år sedan pratade man inte om de här frågorna men vi har en enorm konkurrensfördel eftersom vi har en förnybar råvara. Allt som kan göras av oljebaserade material kan vi göra av träfiber. Det är bara det att vi inte insåg vår egen potential tidigare. Men de senaste 5-10 åren har vi upptäckt att det är här vi kan göra skillnad. Det är därför hela vår innovationsagenda bygger på att försöka ersätta fossilbaserade material.”

Ni kanske levde för bra på papper för länge?

”Alla företag måste hela tiden ställa om. Vi är ett av världens äldsta företag. Vi har funnits sedan 1288. Under alla dessa år har vi ställt om många gånger. Och minskad efterfrågan av papper började redan för 25 år sedan. För oss handlar det om att ha fler alternativ i portföljen, och att vara nära konsumenterna. Om man tappar sense of urgency är det svårare att ställa om men så är det för alla företag.”

Men finns det tillräckligt med kompetens för att utveckla den nya tidens produkter?

”Skog har vi jobbat med i århundraden, så om inte det är nog då vet jag inte. Att hitta nya material baserat på skog är vår kärnkompetens. Utmaningen ligger snarare i att kommersialisera och skapa partnerskap i värdekedjan. Här har vi exempelvis arbetat med startup-bolag. Vi har scannat över 1 100 startups inom materialkunskap. Och vi har valt att samarbeta med ett trettiotal av dem. Ett annat exempel på kompetens är innovationscentret i Sickla, Nacka med hundra dedikerade forskare från 20 olika länder.”

Ni har också tagit fram ett lönsamhetsprogram. Vad handlar det om i grunden?

”Det handlar om att man ska kunna arbeta mer effektivt och att kunna förbättra vår lönsamhet. Vi har nästan 900 programpunkter som hela organisationen jobbar med för att hitta hur vi kan skapa bättre på lönsamhet. Det handlar om att minska kostnader men det handlar också om att om att digitalisera vår verksamhet och ­hitta mer effektiva sätt att jobba på. Alla jobbar med vad vi kan effektivisera i arbetsvardagen.”