ANALYS: ASTRA – Farväl till säljraketen Losec

Astras växande beroende av magsårsprodukten Losec oroar. Nästanhalva försäljningen kommer från Losec, 47 procent enligthalvårsrapporten. Och andelen har ökat i takt med framgångarnaoch bristen på nya storsäljare. Sedan i fjol har Astra intehängt med övriga läkemedelsaktier och haft en påtagligt lägrevärdering, trots att Astras vinstutsikter de närmaste åren inteskiljer sig särskilt mycket från konkurrenternas.

Patentet på Losec löper inte ut förrän 2001 på den viktigaamerikanska marknaden, något senare på övriga marknader. Det kantyckas långt borta. Men på aktiemarknaden börjar ett förväntatvinst- och försäljningsbortfall redan att diskonteras i kursen.Det påminner om vad som hände med brittiska Glaxo Wellcome ibörjan på 1990-talet. Fem, sex år innan patentet på dessmagsårsmedicin Zantac skulle gå ut i USA började aktien gå ned,trots lysande vinster. Företaget tappade ca 40 procent av sittvärde på några år. När Zantac blev fritt att kopiera i somrasreagera inte kursen. Utfallet fanns redan intecknat i aktien.Kursfallet i Glaxo, som bolaget hette då, satte in i början av1992 och det vände inte uppåt förrän i mitten av 1994. Glaxofick fram ett par storsäljare, förvärvade Wellcome 1995, gjordestora kostnadsbesparingar och återfick successivt marknadensförtroende. Men det tog fyra år att återhämta kursfallet. Ochsviterna efter Zantac finns kvar. Trots en rad nya produkterbedöms inte Glaxo Wellcome få samma tillväxt åren framöver somflera av de andra stora läkemedelsbolagen.

Glaxo omvandlades till ett helt nytt företag med Zantac, somlanserades 1981 och efter ett par år blev världens mest såldaläkemedel. Produkten gjorde att Glaxo gick från en omsättning påca 500 miljoner pund till drygt 8 miljarder pund i fjol, störsti världen. Ledningen för Glaxo insåg tidigt problemet med detväxande beroendet av Zantac. I början på 1990-talet, närmarknadens misstroende satte in, var beroendet som störst. Dåkom ungefär hälften av omsättningen från Zantac. Glaxo hade då iflera år kraftigt ökat sina forskningssatsningar för att hittaefterföljare. Flera av FoU-projekt blev också stora framgångar.Det gäller Imigran, ett medel som revolutionerat behandlingen avmigrän och skapat en ny marknad. Imigran, lanserat 1991, är nukoncernens tredje största produkt. På astmaområdet har Glaxobefäst sin starka ställning med de nya produkterna Serevent,konkurrent till Astras nya Oxis Turbuhaler, och Flutide, somkonkurrerar med Astras medel Pulmicort. Båda dessa produkter harökat kraftigt på marknaden.

STORSÄLJARE MOT HIVKöpet av Wellcome gjorde att Glaxo kom in på virusområdet.Nyligen lanserades Epivir, som används i olikakombinationsbehandlingar mot HIV. Epivir, som kom till marknaden1995, är en av de mest snabbväxande produkter Glaxo Wellcomelanserat. Den har trots sin korta tid på marknaden redan blivitnummer fem bland koncernens produkter. Under första halvåret iår mer än fördubblades försäljningen till motsvarande 2,4miljarder kronor.

Utöver detta har Glaxo Wellcome lanserat en uppföljare tillherpesmedlet Zovirax, företagets näst största produkt som tappatsitt patent i år. Uppföljaren heter Valtrex. Det finns ett nyttmedel mot epilepsi (Lamictal), ett antikräkmedel vidcancerbehandling (Zofran) och ett medel mot depressioner(Wellbutrin). Totalt under 1990-talet har Glaxo Wellcomehittills lanserat ett 20-tal nya produkter.

En rad nylanseringar är aktuella, bland annat Zyban, det förstamedel för rökavvänjning som inte innehåller nikotin. Storaförhoppningar knyts till Romozin, ett medel mot åldersdiabetes,som blivit en succé i USA, där Warner-Lambert säljer det undernamnet Rezulin. Glaxo Wellcome har rättigheterna i Europa.

De nya produkterna som tillkommit sedan 1990 svarar för enväxande del av koncernförsäljningen. Under första halvåret ökadederas andel från 20 till drygt 30 procent. Zantac väger alltlättare i koncernen, ca 20 procent av omsättningen och kanskebara 10 procent nästa år. Det är dock fortfarande den störstaprodukten. Nästa år går nog Imigran om.

Trots denna imponerande föryngring av produktsortimentet förmårinte Glaxo Wellcome att öka försäljning och vinst mer änmarginellt de kommande åren. Bortfallet av Zantac är alltförkännbart. Företagsledningen har hävdat att försäljningen 1997–1998 bara ökar med ensiffriga tal, men att det från och med1999 blir tvåsiffrigt igen.

Analytikerna tvivlar och tror i allmänhet på små ensiffrigaökningar, både för försäljning och vinst under resten av 1990–talet. Förblir pundet starkt blir det extra svårt för GlaxoWellcome, som har tunga kostnader i Storbritannien och 90procent av omsättningen utomlands. Under första halvåret i årsjönk försäljning och vinst med två procent på grund avvalutaeffeken. Räknat i fasta valutakurser ökade försäljningenåtta procent.

Omställningen till ett liv efter Zantac har med andra ord varitbesvärligt. Glaxo försökte lära av dåvarande amerikanskaSmithkline French, som blev den lysande stjärnan påläkemedelshimlen under 1970-talet när dess magsårsmedel Tagametrevolutionerade marknaden och blev världens mest sålda läkemedel.Sedan följde turbulenta år.

Smithkline French hade ingen klar strategi för att klaraomställningen när Zantac började konkurrera ut Tagamet. Detamerikanska företaget diversifierade och köpte bland annatögonlinsföretaget Allergan och instrumenttillverkaren Beckman.Och forskningsinsatserna drogs upp, men för sent. Det drastiskagreppet blev sedan att göra en fusion 1989 med jämnstorabrittiska Beecham. Detta har visat sig bli en ganska lyckadkonstellation. Men det såg illa ut i början.

Glaxo hade ambitionen att fortsätta växa organiskt genom attkraftigt öka FoU-insatserna och bredda sin forskning. Till slutbedömdes detta dock som otillräckligt för att matcha bortfalletfrån Zantac, och företaget lade ett fientlig bud på Wellcome,som efter en del turer gick igenom.

VARIT ENPRODUKTBEROENDE FÖRRAstra har naturligtvis länge förberett sig för livet efter Losecoch noga studerat vad Glaxo gjort. Det finns också en långtradition i företaget att hantera enproduktberoende. Två gångerhar man varit med om det tidigare. Först var Astra nästan heltberoende av sitt lokalbedövningsmedel Xylocain, men forskningenvar framgångsrik och resulterade i en ny storsäljare,hjärtmedicinen Seloken, som dominerade Astra under 1970- och1980-talen.

Både Xylocain, lanserat 1948, och Seloken, från 1975, levervidare trots patentutgång och tillhör fortfarande Astras femmest sålda produkter. Ett framgångsrikt utvecklingsarbete hargivit produkterna nytt liv.

Det är denna bakgrund som gör att Astra vill hålla fast vid sinstrategi att växa organiskt. Även om mindre förvärv gjorts såhar det mest varit för att komplettera den verksamhet som finns.Förvärv av ett stort företag eller ny megafusion för att hanterabortfallet från Losec skulle därför vara ett klart brott motgällande inriktning. Men företagsledningen blir kanske tvungenatt byta strategi om den organiska tillväxten inte bedöms räckatill.

Handlingsutrymme finns. Med en kassa på 18 miljarder kronor harAstra stora resurser att köpa in produkter eller forskning.Under hösten har besked utlovats om hur kassan skall användas.Den ger låg avkastning med dagens räntor och drar ned vinsten.Astra behöver en förnyelse av sitt produktprogram. Fåläkemedelsbolag är så beroende av gamla produkter. Av GlaxoWellcomes tio största produkter är fyra stycken lanserade på1990-talet. Astra har inte lyckats lika bra. De läkemedel somdet svenska företaget lanserat under samma tid (Bambec, Logimax,Entocort) har inte blivit några större framgångar.

Förhoppningsvis håller detta på att ändras. Astra har fleranyheter på gång. Räcker det för att kompensera bortfallet frånLosec? Varför skulle Astra lyckas bättre än Glaxo Wellcome? Detkrävs en hel del för att ersätta en produkt som svarar för halvaomsättningen. Och Astra är ett mindre företag än vad GlaxoWellcome var vid motsvarande tid och har en större produkt somskall ersättas. Så utmaningen är större för Astraledningen.Produktportföljen ser dock intressant ut, även om det är svårtatt se några riktiga storsäljare.

Ett nytt lokalbedövningsmedel, Naropin, började säljas förraåret. Det är antagligen ingen jätteprodukt. Medlet bedöms dockha förutsättningar att bli lika stort som Xylocain, alltså entvåmiljardersprodukt.

Colazid, mot tarmsjukdomen ulcerös kolit, bör kunna passeramiljardstrecket. Produkten godkändes i somras i Storbritannienoch Europalansering väntas nästa år. Mindre blir nogimpotensmedlet Muse.

De två storsäljarna väntas bli det nya astmamedlet OxisTurbuhaler och Atacand, mot högt blodtryck.

STARKARE PÅ ASTMAOMRÅDETKonkurrenten till Oxis Turbuhaler, alltså Serevent, säljer förmotsvarande ca fem miljarder kronor och har funnits på marknadensedan 1990. Astra får en starkare produktportfölj påastmaområdet med Oxis Turbuhaler, som är en långverkandebetareceptorstimulerare som vidgar luftrören. Dessa produkterutgör en snabbt växande delmarknad på astmaområdet, där Astratidigare inte haft något att erbjuda. Glaxo Wellcome är klarmarknadsledare inom astma med mer än dubbelt så stor omsättningsom Astra.

Atacand tillhör den nya generationen medel mot högt blodtryck,angiotensin II-hämmare. Två produkter finns på marknaden, Cozaarfrån Merck sedan 1994 och Diovan från Novartis sedan i fjol. Deflesta större läkemedelsbolag är på gång med denna nya typ avhjärt/kärlmedicin som tycks vidga marknaden mer än att ersättaäldre preparat. Cozaar såldes i fjol för 2,5 miljarder kronor,vilket är mycket med så kort tid på marknaden. Patientstudierhar visat fina resultat för Atacand, som tycks vara ett merpotent medel än Cozaar, att döma av ett par studier. Atacand kanbli Astras största hjärt/kärlmedel.

Kring år 2000 lär Astra komma med ytterligare nyheter, om alltgår vägen. Det finns ett projekt kring en trombinhämmare för attförebygga blodpropp (melagatran). Ett nytt medel mot kroniskbronkit uppges se lovande ut. En substans testas både motepilepsi och Parkinsons sjukdom (remacemid). Astra har tre olikaprojekt mot stroke, med skilda angreppsätt: ett i Södertälje,ett i den nya enheten i London (Charnwood) och ett ihop medföretaget Centaur i Kalifornien.

Astra har också avslöjat att det finns en uppföljare till Losec,med ett annorlunda verkningssätt. Den har gått in i fas III ochtanken är att den skall nå marknaden samtidigt som USA-patentetpå Losec löper ut. Några närmare detaljer om detta projekt harännu inte offentliggjorts.

Astra är inriktat på att befästa sin ställning påmag/tarmområdet med fördjupad och breddad forskning och försökaupprepa det som lyckades med Xylocain och Seloken när patentetförsvann. Här skiljer sig företaget från Smithkline Beecham, somhelt släppt mag/tarm efter Tagamet. Inte heller hos GlaxoWellcome verkar mag/tarmforskningen vara så högprioriterad ävenom ett par FoU-projekt finns.

Många trotjänare:

Astras största produkter. Försäljning första halvåret och ökningi fasta valutakurser.

Försäljning, Ökning, LanseringsårProdukt mkr %Losec 10015 9 1988Pulmicort 2480 4 1982Seloken 1477 15 1975Plendil 1129 10 1988Xylocain 893 -2 1948Rhinocort 638 13 1983Bricanyl 636 -5 1970Imdur 439 1 1985Marcain 334 1 1974Pramace 257 10 1989Mycket nytt

Glaxo Wellcomes största produkter. Försäljning första halvåretoch ökning i fasta valutakurser.

Försäljning, Ökning, Lanserings-Produkt mkr % årZantac 9800 -12 1981Zovirax 4300 -5 1981Imigran 3700 27 1991Zinnat 2700 8 1987Epivir 2400 >100 1995Ventolin 2400 -17 1969Serevent 2300 17 1990Zofran 2200 12 1990Becotide 2100 -7 1972Retrovir 1800 26 1987BILDTEXT: Losec, världens mest sålda läkededel, dominerar Astraalltmer. Köpet av Wellcome 1995 minskade Zantac-beroendetmärkbart. Nedgången i juli beror på allmän sänkning av allaläkedelsaktier och har inget med Zantacs patentutgång att göra.

FAKTARUTA: Skäl att vänta med köp

På aktiemarknaden tvivlar många på att Astra kommer att lyckasfylla på med produkter när Losec blir utan patentskydd, att dömaav kursutvecklingen. I år har Astra gått upp och ned och settöver året inte ökat alls. Övriga läkemedelsaktier har iallmänhet haft kraftig uppgång.

Kanske måste Astra genomlida vad Glaxo Wellcome fick göra,alltså först en nedjustering av kursen innan aktiemarknadenblivit övertygad om att det finns ett liv efter Losecpatentetsutgång. Astra behöver visa att de nya produkterna, främst OxisTurbuhaler och Atacand, har potential att bli nya storsäljare.Det framgår tidigast nästa år. Då kan Astra omvärderas. Hållerparallellen med Glaxo Wellcome skall man gå in tungt i Astra treår innan patentet går ut, alltså i mitten av nästa år. Då harkursen bottnat. Därefter bär det iväg uppåt. Fram till dess ärnog inte Astra någon bra placering. Men upprepar sig historien?Just nu påverkas Astrakursen också av en oro för parallellimportav läkemedel. Men det är sannolikt ett övergående fenomen.Nettoeffekten av importen borde inte vara så negativ.Försäljningen ökar ju i de länder som importören köper ifrån.