Analys: Börsen rimligt värderad

Ett analytiskt tilltalande grepp är att försöka poängsätta de viktigaste faktorerna för börsutvecklingen såsom vinst, prognosjusteringar, ränta, risk och värdering. Varje faktor ges sedan mellan en och fem poäng där en poäng motsvaras av en mycket svag börs och fem poäng av en mycket stark. Så här går det att resonera. Vinstökningar 2001 (1 poäng) De aktieanalytiker som viftar med sina vinstprognoser för 2001 som bästa köpargument lär bli bortmotade redan i kundreceptionen. Visserligen tror analytikerna enligt SME att de 50 största börsföretagen i år kommer att göra ett resultat före skatt på inte mindre än 300 miljarder kronor. Men inklusive reavinster är det ett par procent sämre än i fjol. En tredjedel av företagen tros minska sina vinster i år. Ericsson, som går skralt i år och hade en stor del reavinster i fjolårets resultat, väntas stå för det största vinsttappet. Räknas Ericsson bort tror analytikerna totalt på en liten vinstökning om 5 procent. Men det är långt ifrån de senaste årens vinstökningar placerarna vant sig vid.

Vinstökningar 2002 (4 poäng) År 2002 ser betydligt roligare ut än 2001. I alla fall om man tror på analytikernas prognoser. Uppbackad av en bättre konjunktur räknar de med en rejäl come-back. I prognoserna ligger en ökning med 24 procent till 380 miljarder kronor före skatt. Ericsson spås stå för den största ökningen, plus 20 miljarder kronor till totalt 29 miljarder kronor före skatt. Bortses från Ericsson landar vinsttillväxten vid 17 procent.

Prognosjusteringar (1 poäng) I perioder av ouppfyllda vinstförväntningar har aktier svårt att lyfta. Sett i backspegeln har analytikerna legat för högt det senaste året. Telekombolag som Ericsson, tillväxtföretag som Hennes & Mauritz och traditionellt cykliska bolag som Atlas Copco och Electrolux har alla tvingats vinstvarna. Pö om pö har aktiemarknaden fått revidera ned sina vinstprognoser för 2001 i synnerhet men även för 2002.

Ränta (4 poäng) Den som hållit sig till principen att köpa aktier när den amerikanska centralbankschefen Alan Greenspan varit på räntesänkningshumör har gjort bra affärer under 1990-talet. Med stor precision har hans räntesänkningar omvandlats till konjunktur-, vinst- och kurslyft. Denna gång tycks betydligt färre tro på en lika snabb knockoutseger över konjunkturen som efter räntesänkningarna 1998.

Trots att Greenspan i december flaggade för räntesänkningar, har visat sig villig att blåsa liv i den slumrande amerikanska konjunkturen och sammanlagt gjort tre stycken sänkningar om totalt 1,5 procentenheter, så har placerarna tackat med att trycka ned Stockholmsbörsen med runt 20 procent och det breda amerikanska indexet S&P 500 med nästan lika mycket.

Fler räntesänkningar är vad aktiemarknaden vill ha. Det är vad den kommer att få. Men Greenspan har hittills ogärna velat sänka mellan räntekommittémöten och framför allt inte med mer än en halv procentenhet i taget. Den närmaste tiden får han dock svårt att själv driva börskurserna uppåt. Historien talar dock för Greenspan ska få fart på den amerikanska ekonomin.

Risk (1 poäng) De flesta bedömare är överens om två saker. Ett, att inflationen inte är något större hot och två, att det är riktigt osäkert om vart de flesta andra börsvariabler är på väg.

Konjunkturen är det som förståsigpåarna skulle betala mest för att få en framtidsinblick i. En snabb återhämtning, V-scenariot, var tidigare huvudspåret. Med ytterligare statistik på fötterna har allt fler gått över till U-spåret, en kontinuerlig försämring följd av en successiv förbättring. De mest pessimistiska tror på en mer uthållig lågkonjunktur, ett L, orsakad av obalanser i den amerikanska ekonomin med lågt sparande samt överinvesteringar i telekom och IT.

På företagsnivå haltar flera av Stockholmsbörsens tillväxtankare såsom Ericsson, Hennes & Mauritz och Skandia. Är det en tillfällig dipp i tillväxten, har de blivit mer cykliska eller har växtkraften gått ur företagen? Få placerare vet vilket ben de ska stå på. Osäkerheten är total.

Värdering (3 poäng) Slås alla bolag ihop ser börsen rimligt värderad ut. Analytikernas vinstförväntningar dividerat med börsvärdet visar, under några antaganden, vilken avkastning placerarna kräver för att placera i aktier. Kvoten är drygt 5 procent vilket är något mer än de 4,74 procent en alternativ placering i en tioårig obligation ger. Givet att placerarnas kompensation för aktiers högre risk, runt 3-5 procent, matchas av företagens högre vinsttillväxt är värderingen av börsen neutral.

Summeras omdömena ihop blir poängsumman 14 och snittpoängen 2,3. Det är under trepoängsnivån som är riktmärket för när börsen kan sägas vara jämvikt. Enligt den här metoden kommer kurserna att utvecklas sämre än placerarnas avkastningskrav på 8-10 procent den närmaste tiden. Resultatet kan dock svänga snabbt om bolagen börjar överraska positivt (prognosjusteringar) och osäkerheten minskar (risken). Då ser bilden betydligt ljusare ut för aktier.

Detsamma gäller om årets vinster (vinstökningar 2001) kan bytas ut mot förhoppningsvis starka ökningar 2002 och 2003. Om dessa tre variabler hypotetiskt ändrades till treor skulle det indikera en stark börs. Dagens notering är dock en fortsatt svag börsutveckling.