Bäst i klassen

KÖP. Vinsttak i välfärden har varit en het politisk fråga det senaste året. Mitt i hetluften har Internationella Engelska skolan (IES) hamnat som det senaste bolaget i raden av börsintroducerade välfärdsbolag. Trots en period av osäkerhet har aktien ändå stigit med nästan 30 procent jämfört med introduktionskursen.

Ilmar Reepalus välfärdsutredning har fått kraftig kritik från ett antal instanser, varav flera oberoende. I sitt egna remissvar drar IES slutsatsen att företaget tvingas sluta bedriva verksamheten om lagförslaget blir verklighet. Staten kommer krävas på ”full ersättning för den värdeförlust som förslaget skulle medföra”.

Det senaste budet från regeringen är att exkludera vård och omsorg och endast begränsa vinsterna i skolan. Vi har dock svårt att se att nuvarande förslag kommer genomföras i praktiken då det skulle få för stora konsekvenser för svensk skola, ­givet den pressade situation som ­landets kommuner befinner sig i. Möjligen slutar allt i regelverk som försvårar nyetablering och med högre kapitalkrav.

IES grundades 1993 och har cirka 21 400 elever i 30 skolor runtom i Sverige. Bolaget har fokuserat på den svenska grundskolan med tyngdpunkten på årskurserna 4 till 9 och har de senaste tio åren i genomsnitt öppnat två skolor per år. IES har en tydlig skolprofilering där upp till hälften av undervisningen på engelska är ett av de mest framträdande dragen. Mätt på de nationella proven i årskurs 9 presterar IES skolor väsentligt bättre än övriga skolor i Sverige. Sammantaget har det skapat en stark image bland elever, föräldrar och lärare. I dagsläget står över 133 000 elever i kö, mot­svarande sex gånger det nuvarande elevantalet i IES.

Den finansiella utvecklingen imponerar också. Omsättningen har de senaste tio åren ökat organiskt med i snitt 19 procent per år. Rörelsemarginalen har legat stabilt kring 10 procent de senaste åren och därmed över bolagets finansiella mål om 8 procent. Anledningen till den för branschen relativt sett höga lönsamheten är skalfördelarna. IES driver nio av de tio största fri­skolorna inom grundskolan och är med medianstorleken 679 elever tre gånger större än skolor som drivs av andra huvudmän. Den långa kön gör att klasserna kan hållas fulla och att nya skolor snabbt fyller sina lokaler.

Tillväxtförutsättningarna ser fortsatt goda ut. Läsåret 2015/16 gick cirka två procent av alla grundskoleelever i en skola som drevs av IES. Fram till 2023 ökar antalet elever i grundskolan med cirka en procent per år. ­Andelen som väljer att gå i friskolor ökar dock kontinuerligt och de senaste fem åren har ökningen legat kring 7 procent per år för fri­skolor. IES har vuxit ­väsentligt över det och för halvåret som stängde per sista december landade tillväxten på 14 procent jämfört med föregående år.

På risksidan finns förutom vinsttakshotet även eventuellt tillbakadragande av statliga bidrag till läxhjälp och Lärar­lönelyftet. Likaså uppräkningen av den kommunala skolpengen som i dagsläget inte ser ut att helt kompensera för den nuvarande starka löneglidningen uppåt i lärarkåren. Vi räknar med att det kan sätta press på lönsamheten de närmaste åren. I slutet av mars går lock up-­avtalet ut för huvudägarna, riskkapitalbolaget TA Associates och grundaren Barbara Bergström, som tillsammans äger 71 procent av bolaget, vilket kortsiktigt kan pressa aktien.

Sammantaget är dock bilden ljus och vi bedömer det värt risken att köpa aktien. Inne­havet bör bara utgöra en liten del av portföljen, men är samtidigt lockande för den som vill äga bolag av mer defensiv karaktär och med förutsägbar tillväxt de närmaste tre åren. Sommarens mindre förvärv av tre spanska skolbolag kan på sikt dessutom innebära ett nytt tillväxtben ­utanför Sverige.

Värderingsmässigt landar aktien på ev/ebit 12,9 för räkenskapsåret som stänger vid halvårsskiftet och 12,5 för följande år. Reepalu-rabatten relativt ­övriga välfärdsbolag och börsen är omotiverat stor för detta kvalitetsbolag med konjunktur­oberoende verksamhet. Aktien är köpvärd upp till 78 kronor på ett års sikt.