Bättre betalt för risken

Affärsvärldens grundinställning är att riskspridning är bra, eftersom det i genomsnitt ger högre avkastning. Priset för chansen till riktigt hög avkastning är nämligen att en majoritet av högriskplaceringarna utvecklas sämre än börsindex.

Men en del läsare vill hellre få tips om högriskplaceringar. De är beredda att förlora hela sin investering om de samtidigt får en hygglig chans att på kort tid dubbla sina pengar.

Lösningen förr var ofta att placera alla pengar i en eller två börsaktier. Men det är dumt. En rationell placerare kräver nämligen högre förväntad avkastning ju högre risktagandet är, annars är det bättre att öka sin belåning och placera mer pengar i ett lågriskalternativ. Men den som placerar alla pengarna i en enda börsaktie får inte högre förväntad avkastning än börsindex, bara högre risk.

Lösningen idag är ofta att välja en högriskmarknad utanför Sverige, kanske Ryssland eller Brasilien. Många hävdar att den förväntade avkastningen där fortfarande är högre än på Stockholmsbörsen, alltså att man får betalt för det högre risktagandet. Men får man tillräckligt betalt?

Fyrfaldiga i Moskva

Antag att en investerare utvärderar olika alternativ och finner att en Rysslandsfond troligen är det mest vinstgivande alternativet. En placering där förväntas fyrfaldiga pengarna på tio år. Fast osäkerheten är stor, i bästa fall kommer pengarna att tiofaldigas, i sämsta fall kommer de att gå helt förlorade.

En investering på 100.000 kronor i Rysslandsfonden förväntas alltså växa till 400.000 kronor på tio år. Det motsvarar (med ränta på ränta) en årsavkastning på 14,9 procent.

Trefaldiga i Europa

Antag vidare att investeraren bedömer att det näst bästa alternativet är en Europafond, som dock bara förväntas trefaldiga pengarna på tio år. Osäkerheten här är samtidigt betydligt mindre, i sämsta fall kommer Europaindex att vara oförändrat efter tio år, i bästa fall har det femfaldigats.

En investering på 100.000 kronor i Europafonden förväntas alltså växa till 300.000 kronor på tio år, vilket är lika med 11,6 procent avkastning per år.

Om investeraren är beredd att ta risken att investerat belopp i värsta fall kan gå förlorat verkar saken klar. Det bästa alternativet är Rysslandsfonden, eftersom den förväntas ge högst avkastning.

Belåning ger mer

Men möjligheten att belåna fondandelar ger faktiskt ytterligare ett alternativ. Bankerna tillåter idag samma belåning av fondandelar som av A-listeaktier, normalt 60 eller 70 procent av aktuellt marknadsvärde.

Det innebär att investeraren även har alternativet att låna 200.000 kronor till ungefär 7 procent ränta och investera 300.000 kronor i Europafonden. Om Europaindex som förväntat trefaldigas på tio år och fondandelar säljs löpande för att betala lånekostnaden så innebär det att resultatet blir 458.000 kronor, efter att lånet har återbetalats.

Onekligen är det bättre än vad Rysslandsfonden förväntas ge. Det bästa tänkbara utfallet blir ungefär lika bra, om Europaindex femfaldigas så ger den tredubblade hävstången via belåning 979.000 kronor tillbaka. Det sämsta utfallet blir dock lite sämre, eftersom lånekostnaden under tio år är 140.000 kronor.

Att hävda att ryska aktier är tre gånger mer riskabla än en bred portfölj med europeiska aktier är dessutom i underkant. Volatiliteten i Europaindex de senaste två åren är 13 medan Moskvaindex har haft en volatilitet på 61.

Slutligen: Affärsvärlden rekommenderar inte belåning av fondandelar. Men för de som nödvändigt vill ta stora risker för att få chansen att kanske snabbt dubbla pengarna, är det troligen en bättre lösning än enskilda aktier eller extrema högriskfonder.