Bra stekarläge på sommarbörsen

Britter som följer den klassiska devisen “Sell in May and stay away, buy back on St Leger day”, räknar kallt med att det är bäst att hålla sig undan från aktier under perioden maj till september. Den svenska optimisten följer hellre rådet “köp till sillen och sälj till kräftorna”. Och faktum är att i år kan det visa sig vara helt rätt, i alla fall sett till det historiska mönstret.

En genomgång av Affärsvärldens generalindex för de senaste 60 åren visar att sommarmånaderna juni till augusti har bjudit på uppgångar på minst 8 procent 13 gånger. Bäst gick det sommaren 1981 då börsen steg med 18 procent, följt av 1993 med 17 procent och 2003 med 16 procent. Lika många gånger har uppgången varit inom intervallet 4-8 procent. Lägg sedan till de somrar som börsen hållit sig mer avvaktande, med en indexökning på 0-4 procent och facit blir positiv avkastning 38 år av 60.

De 22 gånger utfallet har varit negativt har nio somrar varit riktigt usla, med ett kursfall på 8 procent eller mer. Sämsta året var 1992 då nedgången var hela 22 procent. Sommaren 2002 föll marknaden 20 procent och 1977 backade index 16 procent. Förra årets nedgång på 14 procent kvalificerar sig för fjärdeplatsen i denna dystra svit. Under fyra perioder har utfallet blivit minus 4 till minus 8 procent och i nio fall mer modesta minus 0,1 till minus 3,9 procent.

Genom att titta på hur börsen gått under sommarmånaderna sedan 1949 kan vi konstatera att optimisterna vunnit i 63 procent av fallen. Det borde ge råg i ryggen hos den som tror på att historien ska upprepa sig. Om vi sedan roar oss med att se hur börsen har gått på sommaren efter en stark vår finns det anledning att se än ljusare på framtiden.

Under de tio år som haft bäst utveckling under perioden januari till maj har sommaren bjudit på en tvåsiffrig uppgång vid fyra tillfällen, runt 7 procent två gånger och oförändrat till minus 1 procent två somrar. Endast två gånger föll börsen mer än 10 procent. Då starten på börsåret 2009 summeras till 18 procent skulle årets uppgång kvala in på niondeplatsen för bästa utvecklingen under januari till maj sedan 1949. Vår ovetenskapliga undersökning ger oss därmed 80 procent chans till en positiv sommarbörs.

För att göra bra affärer gäller det också att undvika de psykologiska fallgroparna. Ett tips är att lära sig av egna och andras misstag. Inom den ekonomiska forskningen har “Behavioral Finance” vunnit mark de senaste åren, även på amerikanska Harvard. Affärsvärlden har träffat professor David Laibson som delar med sig av sin kunskap inom området. Framför allt ser han tre psykologiska effekter som påverkar investerarna i finanskrisens kölvatten.

Att människor tenderar att vikta händelser som ligger nära i tiden som viktigare än de som hänt för länge sedan är ingen nyhet. Men att kurvan dessutom blir flackare med tiden så att en 50-åring inte lägger lika stor vikt vid förra årets börsras som en hälften så gammal person, är nytt. (Malmendier och Nagler, 2009). Likaså lägger de allra flesta i sina prognoser för stor vikt vi hur börsen gått föregående månad.

Betydligt äldre är tanken att testa människors riskvilja genom att ge dem två val som i sin tur följs av två val och så vidare. Den som i dag har 1 000 euro får välja mellan 50 procents chans att tjäna 1 000 euro till, eller en garanterad vinst på 500 euro. I undersökningen väljer 84 procent föga förvånande det andra alternativet. I nästa steg har testpersonen redan 2 000 euro och får välja på 50 procents risk att förlora 1 000 eller en garanterad förlust på 500. Den rationelle väljer andra alternativet medan de allra flesta (69 procent väljer det första). Det skadar inte att fundera på varför utfallet blir som det blir.

En variant på temat riskaversion handlar om att singla slant. Är erbjudandet att vinna 110 dollar på krona eller förlora 100 dollar vid klave, tillräckligt bra för att anta? De allra flesta tycker inte så utan kräver att vinsten ska vara dubbelt så stor som den potentiella förlusten. Det är synd, för rent matematiskt skulle den som antog ett sådant vad varje dag under sitt liv, typ i 30 000 dagar, sluta med 145 000 dollar extra i plånboken. Det är något som de flesta traders säkert kan skriva under på, det är på de små säkra vinsterna framgången byggs.

Och visst är det så att det är lättare att gå in i en aktie som tidigare genererat bra med vinster än att gå tillbaka till någon som man bränt sig på. Det är bara att bita i det sura äpplet och ta sig en funderare på hur rationell man egentligen är. Här har de flesta investerare mer att lära.