Ett hus – två system

Måndag morgon den 24 april sätter sig Finansinspektionens styrelse i ett möte på Brunnsgatan i centrala Stockholm. På dagordningen finns tre sanktionsärenden. Ett rör pensionsjätten Folksam Liv.

Finansinspektionen har utrett Folksams hantering av kunders pengar sedan 2015 och efter 16 månader är det dags för besked. Tjänstemännens rekommendation är att bötfälla Folksam Liv för att ha brutit mot försäkringsrörelselagen. Bolaget anses inte ha fördelat återbäringen till kunderna på rätt sätt. Styrelsen går på tjänstemännens linje och Folksam Liv får en anmärkning och böter på 10 miljoner kronor.

Det är den andra sanktionen Folksam får på kort tid. Och en av flera överträdelser som försäkringsbolaget gjort de senaste åren.

Hur är det egentligen ställt i Fack­föreningsrörelsens egna försäkringsbolag?

***

År 1958 påbörjades byggandet av Folksam-huset vid Skanstull i Stockholm. Man ville skapa en ”arbetsmiljö där det finns förutsättningar för friskvård…”. Och så skulle det finnas en ”personalmatsal som serverar god och näringsrik lunch”.

Enligt egen utsago byggdes huset för att Folksam ville visa att man var mer än ”bara” ett försäkringsbolag. Folksam skulle ta socialt ansvar. Man bildade Sociala Rådet och gav stöd till idrottsrörelsen. Och så skapades Folksamkamraterna som gav anställda inom företaget möjlighet att starta fritidsverksamheter inom kultur och idrott.

”I över 100 år har vi valt att vara en aktiv deltagare i samhället – inte en passiv åskådare. Och det ska vi vara i 100 år till. Minst.” skriver Folksam på sin hemsida.

Det var det som huset ville symbolisera.

Men för den som följt Folksam genom historien andas den 79-meter höga skrapan, som sticker upp som en ensam fallossymbol vid Stockholms södra infart, också ett visst mått av högfärdighet.

Folksam grundades i början av 1900-talet. Tanken väcktes inom det Kooperativa förbundet. Försäkringar handlar ju om att dela på riskerna och det stämde väl överens med den kooperativa idén.

I dag är Folksam en jätte med över 4 miljoner kunder. Det är egentligen två bolag, ett sakförsäkringsbolag och ett livförsäkringsbolag. Man är samtidigt en stor institutionell aktör på börsen, med närmare 400 miljarder kronor under förvaltning.

Även om Folksam på många sett varit en aktiv deltagare i samhället har försäkringsbolaget historiskt också varit föremål för omfattande skriverier. Flera gånger har man också fått kritik av tillsynsmyndigheten Finansinspektionen, FI.

Det började med optionsaffärer i mitten på 1980-talet som resulterade i förluster på över en kvarts miljard. Några år senare förlorade bolaget flera miljarder på lån i samband med fastighetsprojekt i Tyskland. I samma veva framkom att Folksam garanterat det lilla filmbolaget Fontana Films spekulationer i amerikanska sjukhusräkningar. Det resulterade inte bara i förluster på 270 miljoner kronor. Det visades sig också att kreditchefen tagit emot mutor av Fontanas vd. De dömdes till 5 respektive 6 års fängelse. Vd Hans Dahlberg och vice vd Per-Olof Granstedt fick lämna sina poster.

I december 2000 fick Folksam en varning för att under 1999 ha fört över 186 miljoner kronor från livbolaget till det ekonomiskt pressande sakbolaget. Folksam fick kritik från Finansinspektionen och pengarna fick betalas tillbaka.

Samma år sålde det finansiellt pressade sakbolaget dotterbolaget Folksam International, till fyra privatpersoner för en krona. Folksam anklagades för att dolt fakta om att hälften av tillgångarna var pantsatta när affären gjordes upp och bolaget fick sättas i konkurs kort efter försäljningen. Bristerna i redovisningen resulterade i att Folksam fick en erinran av Finansinspektionen.

– Man kan konstatera att Finansinspektionen ägnar sig åt myggjakt, sa Folksams dåvarande vd Tore Andersson då till Affärsvärlden

Sakbolaget fick i samband med det låna 2 miljarder kronor från livbolaget. Rent formellt gjorde livbolaget en investering, men Wanja Lundby-Wedin, då LO-ordförande och ordförande i sakbolaget, sa till DN, att målet var att stärka sakbolagets finanser. ­Affären kritiserades i medierna för att Liv fick för låg ränta, med tanke på den höga risken. Liv­bolaget fick 5,75 procent, på pengarna.

– För Folksam Livs kunder är detta en god avkastning, kommenterade Wanja Lundby-Wedin till DN.

År 2000 köpte Folksam livförsäkrings­bolaget KPA för 1,35 miljarder kronor. Ett överpris i jämförelse med motsvarande ­affärer i branschen enligt Dagens Nyheter. ­Köpet betalades av livspararna, men intäkterna delades med sakbolaget.

– En bra affär både för livspararna och KPA, kommenterade livbolagets ordförande Nina Jarlbäck.

Och när den till Folksam närstående storbanken Swedbank behövde finansiell förstärkning efter finanskrisen 2008 var det dags igen, 4,4 miljarder kronor investerades och det var livbolagets sparare som stod för merparten av den risken.

Det som förenar många av affärerna är att gränsen mellan vilka pengar som tillhör vem är vag. Det handlar även det sanktionsärrende som FI fattade beslut i ­tidigare i vår om.

Efter räddningen av Swedbank, 2009, dröjde det ungefär ett år innan Finans­inspektionen började titta närmare på Folksam. En flera år lång dialog inleddes. Hur hanterades egentligen de intressekonflikter som uppstod i ett läge där moderbolags-vd:n är gemensam för både liv- och sakbolaget? Även ledning och personal arbetade för båda bolagen. Hur fördelades egentligen kostnaderna? Finansinspektionen var ­kritisk och menade att det var svårt att utöva översyn. Det gick inte att säga vem som var ansvarig för vad.

Mitt i den pågående dialogen gav Finansinspektionen dotterbolaget Folksam LO Fond en sanktion. Enligt Finansinspektionens beslut hade fondbolaget varit organiserat i Folksamkoncernen på ett sätt som gjorde det svårt ”att bedriva en effektiv tillsyn över fondverksamheten.” Hanteringen av intressekonflikter ansågs bristfällig, liksom fondbolagets funktion för regelefterlevnad. ­Undersökningen visade också på stora brister när det gällde fondbolagets identifiering och hantering av intressekonflikter.

”Överträdelserna är så allvarliga att ett ­ingripande som består av endast en anmärkning inte är tillräckligt. Anmärkningen bör därför förenas med en straffavgift”, fortsatte tillsynsmyndigheten.

Dialogen med moderbolaget fortsatte och FI ansåg att Folksams konstruktion med samma vd för Folksam Sak och Folksam Liv och gemensam koncernledning ställde mycket höga krav på system och rutiner som hanterade just intressekonflikter.

Folksam är inte ensam om att ha fått ­kritik av Finansinspektionen. Men flera andra ­försäkringsbolag har agerat när Finans­inspektionen varit på dem. Det gäller Trygg-Hansa och Codan, Svensk Handel Försäkring och Svensk Handel Fondförsäkring och SEB Gamla Liv.

Slutligen gjorde dock Folksam ett antal förändringar i sin organisation för att gå FI till mötes, och dialogen avslutades för den gången.

När ärendet senare följdes upp av FI visade det sig att Folksam hade fortsatt stora brister. FI kallade upp Folksams dåvarande vd Anders Sundström, också före detta social­demokratisk näringsminister, för att påtala problemen, enligt källor till Affärsvärlden.

FI krävde en ny styrningsmodell. Fram­över skulle koncernens chefsaktuarier bevaka respektive kundkollektivs affärsintressen som en motvikt till den gemensamma vd:n.

– Det är två som är intressekonflikts­ansvariga och det är våra chefer för aktuariefunktionerna i Folksam Liv respektive Folksam Sak, säger Jens Henriksson.

Medan denna dialog med FI pågick, beslutade Folksam att sakbolaget skulle börja betala ut återbäring, det vill säga en del av vinsten, till sina kunder. Internt sågs det som ett innovativt sätt att belöna lojala kunder på.

– Det har vi inte haft på 30 år och jag känner att det är jättestort, sa Folksams dåvarande vd Anders Sundström i en intervju med Dagens Industri våren 2013.

Återbäringen användes som argument i bolagets marknadsföring. Problemet är att det sattes upp villkor för vem som hade rätt till återbäringen, både i liv- och sakbolaget. Man måste vara kund i Folksam vid ett visst datum.

Det får aktuarierna att reagera. Upplägget med den villkorade återbäringen strider nämligen mot kontributionsprincipen i försäkringsrörelselagen som livbolaget har att rätta sig efter. Den säger att överskottet ska fördelas utifrån hur försäkringstagaren ­bidragit till försäkringen under året.

Trots kritiken stod ledningen fast vid sitt förslag, enligt en initierad källa.

Folksam bestämde sig hösten 2014 för att genomföra den villkorade återbäringen, och alltså missgynna dem som byter. Anders Sundström hade då avgått och den tidigare socialdemokratiska statssekreteraren Jens Henriksson tillträtt som vd i Folksam.

Beslutet passerade inte obemärkt förbi hos Finansinspektionen som började ställa frågor. I december 2015 öppnades ett nytt undersökningsärende mot både Folksam Liv och Folksam Sak med fokus på fördelningen av återbäringen.

Under hösten 2015 skrotade Jens Henriksson den ifrågasatta återbetalningsmodellen. Men det hjälpte inte för att blidka FI.

Det framkom att vd Jens Henriksson hade fattat beslutet om återbäringen, trots att det egentligen är en styrelsefråga och ingår i styrelsens försäkringstekniska riktlinjer. I handlingarna från FI framgick också att det finns oklarhet kring vem eller vilka som egentligen fattade beslut för de två bolagen Folksam Sak och Folksam Liv.

Jens Henriksson är självkritisk.

– Det är styrelsen som fattar beslut om de försäkringstekniska riktlinjerna och vi har inte fullt levt upp till de kraven här. Vi har brustit i formalia så enkelt är det, säger Jens Henriksson.

Frågan är inte bara akademisk. Att ha olika kollektiv inom samma koncern är ibland problematiskt. Skandalerna i både Skandia och Länsförsäkringar i början av 2000-talet är exempel på fall där livspararna gick miste om pengar. Livförsäkringsutredningen från 2012 konstaterade att det i ömsesidiga bolag finns risker för intresse­konflikter både mellan försäkringsgrupper och mellan kunder och bolagsledningen. Och FI skrev i sin ­senaste konsumentskyddsrapport att det finns ”stora risker med att överskott hanteras på ett felaktigt sätt, till exempel att försäkringsföretag lockar in nya kunder genom att låta dem ta del av överskott som de inte har ­bidragit till”.

FI:s granskning av Folksamkundernas återbäring tog tid. Planen var att komma fram till ett avgörande efter sommaren 2016, men den sprack.

– Det drar av interna skäl ut på tiden och jag har ingen ny tidsplan för tillfället, berättade Per Nordkvist, enhetschef för upp­förandetillsyn inom Konsumentskyddsområdet på Finansinspektionen för Affärsvärlden.

När Finansinspektionen väl fattade ­beslut stod det klart att Folksam Sak slapp kritik. Folksam Liv är hårdare reglerat och bolaget fick en sanktion och böter på 10 miljoner kronor. Det som FI ägnat stora delar av granskningen åt, bristerna i intern styrning och kontroll, lämnades därhän. FI:s beslut är ovanligt kortfattat.

Varför Finansinspektionen släppt frågan om intern styrning och kontroll vill inte Per Nordqvist svara på.

– Hur vi väljer att inrikta och avgränsa våra undersökningar är inget jag kan kommentera i det enskilda fallet, säger Per Nordkvist.

Folksam tänker inte kräva tillbaka något av de cirka 6 miljoner kronor man betalat ut för mycket till vissa kunder. Problemet är att Folksam är ett kundägt bolag. Alla pengar tillhör kunderna. Får någon för mycket så får denne någon någon annan kunds pengar. Folksam tvingas också ta ytterligare 10 miljoner kronor av kundernas medel för att ­betala böterna till FI.

Jens Henriksson är självkritisk.

– Vi gjorde fel. Vi hade ett system som var hemmasnickrat och inte tillräckligt bra.