Från botten mot toppen

När Pisa-rapporten publicerades i början av december 2013 kom det som en kalldusch för den svenska skolan. För tredje studien i rad hade svenska skolbarn försämrat sina kunskaper i läsförståelse, och Sverige – som tidigare legat i topp – hade plötsligt den sämsta utvecklingen av alla OECD-länder. Bara Chile, Mexiko och Slovakien uppvisade ett sämre resultat i läsförståelse. Samma år hade den inhemska försäljningen av barn- och ungdoms­litteratur sjunkit med 8 procent. För Åsa Warnqvist, forskningsledare och chef vid Svenska barnboksinstitutet, kändes resultatet från Pisa-rapporten i kroppen.

– Att Sverige kunde gå från att vara i toppen när det gäller läsförståelse till att rasa fullständigt på så kort tid gjorde mig bestört. Jag blev verkligen upprörd, säger hon.

Året efter publiceringen och den efterföljande debatten, där barns läsning återigen blev en het politisk fråga inför riksdagsvalet 2014, så ökade försäljningen av barnböcker i åldrarna 9–12 år med 16,3 procent. Året därpå ökade försäljningen ytterligare med 19,5 procent. Det året såldes totalt 5 390 000 barn- och ungdomsböcker, enligt Svenska Förläggareföreningens statistik.

Barnboksförlagen använde också Pisa-rapporten i sin marknadsföring för att sälja böcker, och försäljningen av genren barn- och ungdomsböcker har ökat varje år sedan bottenresultatet från Pisa-rapporten 2013.

– Den socioekonomiska faktor som bedömdes ha störst betydelse för Pisa-resultaten var mängden böcker i hemmet, en slutsats som har potential att gynna bokförsäljningen och som även verkar ha gjort det, säger Åsa Warnqvist.

Den ökade försäljningen av barn- och ungdomsböcker kan dock sättas i ett längre perspektiv. Försäljningen ökade efter bokmomssänkningen 2002, men två år senare vände trenden nedåt. Även om försäljningen har gått upp de senaste åren så var den totala försäljningen 2016 fortfarande 15 procent lägre än toppåret 2004, enligt Svenska Förläggareföreningens branschstatistik.

Ett förlag som lyckats pricka in de senaste goda barnboksåren är Lilla Piratförlaget som grundades 2011. Förlagschefen Erik Titusson säger att förlaget har tagit en oproportionerligt stor del av marknaden på kort tid. Omsättningen ökade med drygt 40 procent om året, de tre följande åren efter Pisa-undersökningens nedslående resultat.

– Vi hade fördelen att rida på en våg av ökat intresse, säger han.

Samtidigt framhåller Erik Titusson läsningen ur ett demokratiskt perspektiv, där Pisa-rapporten blev en väckarklocka. Om barn och ungdomar inte kan ta till sig längre texter och resonemang, hur ska de då bli framtidens demokratibärare? Hur ska de kunna vara en del av samhällsdiskussionen?

– Utan ett språk blir man en fattigare människa, säger han.

Att läsa är centralt för att utveckla ett rikare ordförråd, och enligt Mats Myrberg, professor emeritus i specialpedagogik vid Stockholms universitet, är det angeläget att etablera läsvanor i tidig ålder. Ordförrådet i en barnbok lämpad för tioåringar är till exempel större än ordförrådet i ett underhållningsprogram på bästa sändningstid. Myrberg hänvisar till en sammanställning av amerikansk forskning när han berättar att ett barn som läser eller blir läst för kan mellan 50 000 och 70 000 ord när det är 17 år. Ett barn som inte läser, eller blir läst för, kan mellan 15 000 och 17 000 ord vid samma ålder. För att klara sig i det svenska samhället behöver man kunna mer än 50 000 ord.

– Men för att klara av att delta i ett val eller en folkomröstning och kunna väga fakta­argument mot varandra så kanske 50 000–60 000 ord är lågt räknat, säger Mats Myrberg.

Tiden i ett barns liv då det lär sig flest ord per dag är åldern åtta till tolv år. I förlags­världen kallas tidsperioden ”bokslukaråldern”. I det här åldersspannet kan ett barn lära sig tjugo nya ord om dagen. Det är också segmentet barnböcker 9–12 år som har ökat mest de senaste åren. Erik Titusson anser att de åren är särskilt viktiga för att nå stadiet där läsningen går från att kräva fokus på läsandet till att komma upp i läshastighet och bara få njuta av berättelsen.

Men vems ansvar är det att barn blir läsare? För Åsa Warnqvist är svaret enkelt: Det är alla vuxnas ansvar, och det tar man genom att själv läsa böcker.

– Barn gör inte som vuxna säger, barn gör som vuxna gör, säger hon.

Förlaget Bonnier Carlsens utgivning består främst av barn- och ungdomsböcker. Här är Eva Dahlin litterär chef, och trots att allt fler föräldrar tycks köpa mer böcker till sina barn så varnar hon för att försäljningsstatistiken inte berättar hela sanningen.

– Det är fina siffror men jag är orolig för att det bara är de redan medvetna föräldrarna som köper fler böcker.

Pisa-rapporten

Pisa-rapporten är en OECD-undersökning som mäter femtonåringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Undersökningen genomförs vart tredje år och består av ett prov, en elevenkät och en skolenkät. I den senaste undersökningen 2015 ökade de svenska barnens läsförståelse och var bättre än genomsnittet i OECD-länderna. Det var framför allt de lågpresterande eleverna som stod för den största resultatförbättringen.