Konjunktur: Flera jobb – trots allt

Trots höstens alla varsel om uppsägningar harden svenska arbetsmarknaden fortsatt att förbättras.

Under det senaste halvåret har ett antal industriföretag lagtstora varsel om uppsägningar. Det är lätt att få intrycket attarbetslösheten är på väg uppåt igen från en redan hög nivå.Hushållens syn på arbetsmarknaden har också, enligt Statistiskacentralbyråns (SCB) så kallade HIP-undersökning, blivit mycketdystrare under det senaste året. I januari i år trodde nästanhälften av svenskarna att arbetslösheten kommer att stiga underdet närmaste året. För ett år sedan var det bara drygt tjugoprocent som trodde på ökad arbetslöshet.Men enligt statistiken ser det inte alls så illa ut. Tvärtom kanman börja undra om inte Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) kommer attfå revidera upp sina prognoser för sysselsättningen i år. EnligtSCB:s senaste statistik från i förra veckan hadesysselsättningen i januari ökat med 110.000 personer jämfört medi januari förra året. Enligt AMS senaste prognos skasysselsättningen i år bara öka med drygt trettio tusen personeri år jämfört med förra året. Konjunkturinstitutet (KI) spår attantalet sysselsatta ökar med knappt 40.000 personer.

Eftersläpning

Att sysselsättningen låg så mycket högre just i januari berordock delvis på att den var ovanligt låg i januari förra året.Det betyder att ökningstakten troligen faller tillbaka underkommande månader. Dessutom brukar konjunktursvängningar synas påarbetsmarknaden med en viss eftersläpning. Försvagningen avindustrikonjunkturen kanske helt enkelt inte har slagit igenom iförsämrad sysselsättning ännu?Så är det säkert i någon mån. Torbjörn Israelsson på AMS menaratt det kan dröja så länge som till nästa höst innan de somvarslades i höstas verkligen blir arbetslösa. I normala fallbrukar det dröja sex till åtta månader innan varsel slår igenomi minskande sysselsättning, men enligt Torbjörn Israelsson varhöstens varsel var för sig ovanligt stora. Det brukar innebäraatt uppsägningstiderna blir längre.Sysselsättningen kan därför dras ner en del framöver. Men dettotala antalet varsel är trots höstens uppgång inte så stort attdet finns anledning att vänta någon dramatisk försämring.Varslen ligger fortfarande lägre än under den senastekonjunkturavmattningen 1995-1996.En annan ledande indikator för arbetsmarknaden är nyanmäldalediga platser. Den ser betydligt bättre ut än 1995-1996. Dåföll antalet nya lediga platser under ett och ett halvt år.Under det senaste halvåret har antalet nya lediga platser legatungefär oförändrade enligt säsongrensade uppgifter.Sammantaget ser arbetsmarknadsläget alltså bättre ut än1995-1996. Ökande sysselsättning inom den privata tjänstesektornhar hittills helt uppvägt nedgången inom industrin och det mestatalar för att den gör det även under resten av året. Kanske fårAMS och KI till och med revidera upp sina prognoser en aning.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.
Annons från AMF
Annons från AMF