Krisvinnare redo för försäljning

Efter det att brittiska Northern Rock kollapsade i september för två år sedan har det bedömts som i princip omöjligt att sälja bolåneinstitutet SBAB. I all fall lyckades inte Deutsche Bank som fick uppdraget från regeringen att skaka fram en lämplig köpare.

Våren 2007 uppskattades värdet på SBAB till omkring 7 miljarder kronor, eget kapital var då 6,1 miljarder och utlåningen var 171 miljarder.

Under sommaren kom de första tecknen på att allt inte stod rätt till på den amerikanska bolånemarknaden när landets största fristående bolåneinstitut, Countrywide Financial, hamnade i akuta svårigheter. Det blev startskottet på den finanskris som kulminerade under hösten 2008.

Hur drabbades då SBAB i krisen? Bortsett från deltagandet i det statliga garantiprogrammet inom vilket räntepapper för 21,4 miljarder kronor gavs ut, vilket i sin tur kostade SBAB 214 miljoner, blir svaret – inte alls.

Tvärt emot vad man kanske kan gissa så växte SBAB:s utlåning med 23 procent till 226 miljarder kronor under förra året och räntenettot ökade än mer, med en tredjedel, till 1,5 miljarder. Utlåningen till privatpersoner ökade med 16 procent, hela sex procentenheter mer än marknaden som helhet, vilket gjorde att marknadsandelen steg från 7,5 till 8 procent. Reserveringarna för kreditförluster uppgår till försumbara 0,06 procent av utlåningen, i reda pengar 107 miljoner kronor varav 98 är förväntade förluster. Idel starka siffror, alltså.

SBAB har under flera år fått ta på sig rollen som prispressare på den svenska bolånemarknaden vilket lett till att marginalerna innan bolån, mätt som skillnaden mot tremånaders statsskuldsväxlar, minskat från som mest 1,4 procentenheter i början av 2002 till ner mot som minst runt 0,5 för att stiga någon under fjolåret. Till exempel var snittmarginalen hos Stadshypotek 0,65 under fjärde kvartalet. Nu är inte SBAB billigast längre utan bankerna erbjuder minst lika förmånliga villkor, i alla fall på de kortare bindningstiderna.

Vid en första anblick ser SBAB ut att vara väl kapitaliserat med en primärkapitalrelation på 15,9 procent vid årsskiftet. Motsvarande siffra hos Stadshypotek är 28,4 procent. Det är dock ingen vild gissning att anta att SBAB, utan staten som ägare, måste öka kapitalet. Annars kommer bolaget inte att kunna behålla sin nuvarande rating.

Den svenska bolånemarknaden är i princip en oligopolmarknad med en handfull dominerande aktörer. Störst är Swedbank Hypotek med en marknadsandel på 29 procent följt av Handelsbankensägda Stadshypotek med 25 procent. Därefter kommer SEB och Nordea med runt 15 procent vardera, medan SBAB får nöja sig med femteplatsen. De runt 8 procent som blir över delas av Danske Bank, Dnb Nor, Länsförsäkringar Hypotek och Skandiabanken.

Danske Bank har tidigare pekats ut som en trolig köpare av SBAB, men då banken drabbats ganska hårt av finanskrisen och har lånat cirka 29 miljarder danska kronor av danska staten känns det inte särskilt troligt med några nya storförvärv innan kapitalet är återställt. Handelsbanken har de finansiella musklerna att klara ett köp, men EU:s konkurrensmyndigheter skulle troligen säga nej med tanke på att SHB även äger Stadshypotek.

Då känns det som ett mer realistiskt alternativ att låta Nordea lägga rabarber på SBAB. I ett slag får då banken en konkurrenskraftig marknadsandel på den stabila svenska bolånemarknaden, något som Nordeas nuvarande storägare Sampo inte borde ha något att invända emot.

Men blir det regeringsskifte i höst stannar troligen SBAB kvar i statens trygga famn. Som Affärsvärlden nyligen skrev är socialdemokraternas finansministerkandidat Thomas Östros inne på att behålla bolåneinstitutet och kanske till och med att stärka ägardirektivet.

I dag sysslar SBAB nästan enbart med bolån och inlåningskonton. I april förra året klubbade riksdagen beslutet att SBAB även ska få bedriva bank- och fondverksamhet. I december skickades ansökan om tillstånd för bankrörelse in till Finansinspektionen, och då handläggningstiden uppskattas till ett halvår väntas besked innan sommaren.

Då kanske det också kommer lite mer information om vad SBAB tänker göra. Men det handlar knappast om att bli en fullsortimentsbank, i alla fall inte i ett första skede, utan snarare om att fortsätta på den inslagna vägen med lån och sparande kombinerat med en och annan betalningstjänst. Tills dess är det bara för övriga aktörer på marknaden att ta fram räknesnurran och bestämma sig för vad som är rätta priset för att köpa sig marknadsandelar på den svenska bolånemarknaden.

Var kan då prislappen tänkas hamna? Under 2007 spekulerades det som sagt i att hugade spekulanter skulle få betala 7 miljarder kronor. Med tanke på att såväl eget kapital som lånestocken ökat med 22 respektive 32 procent sedan dess och vinsten efter skatt mer än fördubblats till 951 miljoner kronor borde priset snarare hamna ett par miljarder högre. Givetvis under förutsättning att inte kreditförlusterna tar fart – men det är en annan historia.