Nu är det dags för en paus i bygget

Byggbolaget Skanska rider på flera stora trender i samhället. Inflyttning till de större städerna och ökad efterfrågan på energieffektiva lösningar är två exempel som driver på utvecklingen. Målsättningen är att bygga starka positioner och vara ledande med specialistkompetens där bolaget kan ha lokal närvaro. Historiskt har de varit si och så med detta, men nu ser bolaget ut att ha hittat rätt väg.

Geografiskt är Skanska uppdelat i ett antal olika kluster. Norden är och har alltid varit en viktig marknad som nu står för 43 procent av de totala intäkterna. En annan stor marknad som på senare år växt är den Nord­amerikanska som utgör 38 procent. Övriga marknader är Storbritannien och Östeuropa som utgör ungefär tio procent vardera. Latinamerika redovisas inte längre då verksamheten är under avveckling.

Latinamerika blev aldrig den tillväxtmarknad som det var tänkt. En avveckling har också snabbats på efter avslöjanden om en omfattande korruptionshärva inom det statskontrollerade brasilianska oljebolaget Petrobras. Partners till Skanska har förekommit i en kartell som anklagats för att ha betalat ut mutor för att få tillgång till större projekt. Ett av dessa var ett större gasledningsprojekt i Amazonas. För Skanska är det dock inte första gången som de är inblandade i en mutskandal. En liknande händelse utspelades 2007 i Argentina.

Skanska har även tidigare fått ge upp i Ryssland där bolaget varit närvarande under lång tid. Av samma anledning har även marknader som Kina och Indien lämnats. Även ett antal baltiska länder som Lettland och Litauen har valts bort. Kvar finns Estland, samt ett antal länder i Centraleuropa som prioriterats. Företagsetik är numera ett honnörsord inom koncernen. Med allt större framgångar i USA är det också lätt att förstå att fokus ökar på denna marknad.

Kärnverksamheten i Skanska är byggverksamheten som står för 87 procent av intäkterna och drygt 60 procent av rörelsevinsten. Övrig verksamhet utgörs av bostadsutveckling, kommersiell fastighetsutveckling samt infrastrukturutveckling.

För byggverksamheten ser det allt bättre ut. Orderboken är välfylld och orderingången ökar, under 2014 med 24 procent i lokala valutor. En indikation om bra tillväxt framöver är att orderingången nu överstiger intäkterna.

Målsättningen inom Skanska har sedan lång tid varit att få upp rörelsemarginalen inom bygg. Sedan 2011 har målet varit att inom en femårsperiod nå upp till ett spann på 3,5–4 procent. Det har bolaget nu lyckats med, om än med minsta möjliga marginal då den nu uppgår till 3,5 procent. Sedan 2011, då målet infördes, är det hårt arbete och bättre prioriteringar kring vilka projekt som ska genomföras som bidragit till förbättringarna. Sett över en längre period på tio år då marginalen uppgick till 1,5–2,0 procent är det ett ordentligt kliv som Skanska tagit.

Inom bygg i Norden är det framför allt Sverige som utvecklas bra. Många stora och lönsamma projekt har bidragit till en förbättrad lönsamhet. I Norge är det en mer blandad bild där offentliga projekt utvecklas hyfsat, men där oljeberoende områden som Stavanger och upp mot Bergen har det mer motigt. I Finland går det trögt och någon omedelbar förbättring i orderläget är inte heller att vänta. Bättre är marknaden i Storbritannien vars ekonomi successivt förbättras.

I Östeuropa är bilden blandad, men totalt sett har det ännu inte riktigt lossnat. I Polen är läget mer stabilt. Här har Skanska bytt strategi och valt mindre projekt samt att bli mer lokalt. Detta väntas leda till högre lönsamhet framöver. I Polen finns även utrymme att ta sig an något större infrastrukturprojekt. För övriga länder i Östeuropa ser Skanska ljuset i tunneln och väntar sig en förbättring.

Bättre vind i seglen har Skanska på den viktiga amerikanska marknaden. Många av projekten görs i exempelvis Kalifornien, och mer specifikt inom hälsovård där Skanska har lång och gedigen erfarenhet. Lönsamheten för dessa projekt är också mycket hög, där rörelsemarginalen ligger på mellan sex och sju procent. För den amerikanska byggverksamheten är lönsamheten lägre. Under fjolåret var den 1,5 procent, en nivå som den förväntas ligga på även framöver.

Bra ser det även ut inom bostadsverksamheten. Främst gäller detta Sverige där byggande av bostäder nu är tillbaka på nivåer som gällde 2006–2007. Det säljs nu fler lägenheter än som startas, en indikation på en sund och uthållig verksamhet. Det finns dock en risk att skattehöjningar och amorteringskrav kommer att leda till en inbromsning och dämpa investeringsviljan hos bostadsbyggarna. Det är dock en utveckling som Skanskas ledning inte ser. De tror i stället på fortsatt högt tempo. Sett till lönsamhet ligger Skanska något snäpp lägre än den mer renodlade bostadsbyggaren JM. Dess rörelsemarginal har legat stabil på tolv procent de senaste åren. Skanska nådde under fjolåret en marginal på drygt åtta procent i både Sverige och Norge. Med fler volymprojekt framöver lär dock marginalen sjunka.

För fastighetsverksamheten har utvecklingen varit mycket god, särskilt under senare tid. Stark efterfrågan på kontorslokaler har bidragit till låga vakansgrader. Inom infrastruktur, som är en mindre del av Skanska men växande, talar trender som urbanisering och ökad livslängd för en fortsatt bra utveckling. Behovet av vägar, sjukhus, skolor och kraftverk väntas öka. I Östeuropa har Skanska viss draghjälp av de infrastrukturfonder som EU tagit fram för att underlätta finansieringen av större projekt.

Under senare tid har Skanska värderats upp rejält tack vare lönsamhetslyftet i bygg­verksamheten samt framgångsrika avyttringar inom utvecklingsverksamheten, där fastigheter och infrastruktur stod för närmare 40 procent av rörelseresultatet under 2014.

P/e-talet börjar nu närma sig 20 gånger årsvinsten. Det motsvarar en premie till ett historiskt snitt-p/e-tal på nästan 50 procent. Sett till de nordiska konkurrenterna är även en 30-procentig premie i överkant. Den starka utvecklingen för verksamheten ligger redan i kursen och vi bedömer att bolaget behöver växa in i värderingen. Vänta.