Plågan fortsätter

Vinstvarningar och sänkta marknadsprognoser har kommit slag i slag från branschens stora spelare som Ericsson, Nokia och Motorola. En av de få som kommit med positiva överraskningar är routertillverkaren Cisco som sagt sig se en viss återhämtning på företagsmarknaden.

Bakom de dystra utsikterna ligger teleoperatörernas vildsinta investeringar som kulminerade runt millennieskiftet. Mängder av optisk fiber grävdes ner och efterfrågan på mobiltelefoni tycktes omättlig. Som grädde på moset lockades teleoperatörerna att betala astronomiska summor för licenser för den tredje generationens mobiltelefoni, 3G (se också artikel sid 34-38). Efter hand började det stå klart att man investerade för en efterfrågan som inte steg så mycket som man trodde.

Idiotstopp

Teloperatörerna löste problemet genom att snabbt strypa investeringarna och minska subventionerna av nya mobiltelefoner. Det fick dramatiska konsekvenser för tillverkarna av utrustning. Dels föll efterfrågan på infrastruktur, dels avtog den dittills så snabba försäljningsökningen av mobiltelefoner.

För huvudorsakerna till mobiltelefonins explosiva ökning i Europa under 1990-talet var subventionerna tillsammans med kontantkorten. När efterfrågan också började mattas på sina håll i Asien drog operatörerna i nödbromsen. Nu var det vinster, och i synnerhet kassaflöden, som gällde för att få bukt med de skuldberg som de byggt upp.

Det var som om någon släckte ljuset i december 2000, har Nokias koncernchef och styrelseordförande Jorma Ollila sagt. Sedan dess har det inte tänts igen. Förra året var en enda lång plåga för utrustningstillverkarna. Den fortsätter i år.

Talet om en vändning på marknaden under det andra halvåret i år har i stort sett tystnat och nu sätter man hoppet till 2003 i stället. Men ännu finns egentligen inga konkreta tecken på att marknaden vänder uppåt under 2003.

Rekordåren över

Det är i det perspektivet man ska se Ericssons och de andra leverantörernas våldsamma neddragningar av både produktion och forskning. De tar det säkra före det osäkra. De tillväxttal på nästan 50 procent som marknaden kunde visa upp för ett par år sedan kommer inte igen. Snarare handlar det om en marknad som kanske växer med runt 10 procent per år.

Tvärbromsningen och insikten om att rekordtillväxten inte kommer tillbaka gör att en konsolidering av sektorn blir nödvändig. Dagens omkring tio rätt så diversifierade leverantörer måste ned till kanske hälften för varje delmarknad om några år. Några riktigt stora affärer har inte kommit till stånd ännu och gör det kanske inte heller. Det mest sannolika är att en del bolag styckas och köps i bitar av andra.

Till exempel Motorola har varit i diskussioner med både Siemens och Nortel om sin enhet för mobilsystem och routertillverkaren Juniper köpte nyligen Simens dotterbolag Unisphere som också gör routrar.

De flesta räknar med att både Ericsson och Nokia kommer stärkta ut ur den här processen. Men ingen av dem lär göra något riktigt stort köp. Det är ofta för svårt att smälta samman två stora, teknikorienterade företag. Ericsson kommer i stället att köpa mindre, kompletterande verksamheter inom mobila system och kanske bredband.

Vid sidan av de större svenska leverantörerna av telekomutrustning som Ericsson, Allgon och LGP har det på senare år vuxit upp en rad lovande företag inom optik. Än så länge är dessa nästan uteslutande finansierade av riskkapital. Men flera av dem, som till exempel Optillion, står nära fullskalig produktion. Därmed ökar också hoppet om att de ska kunna stå på egna ben ekonomiskt.

Detta år och nästa blir avgörande för flera av bolagen, eftersom de har färdiga produkter och måste kunna visa på marknadsframgångar för att få in mer kapital. Det största bekymret är inte produkterna som anses bra, utan företagens litenhet. Det gör operatörer tveksamma, eftersom de måste kunna lita på att en leverantör kommer att finnas kvar på marknaden.