Projekt värt att följa

Kontraktet på Nya Karolinska, värt 14,5 miljarder kronor, är det största i Skanskas historia. Det är ett så kallat OPS-projekt (offentlig-privat samverkan) där konsortiet Skanska ska finansiera, bygga och sedan svara för driften av fastigheten till 2040, med möjlig förlängning till 2055.

Skanska har stor erfarenhet av OPS-projekt från andra länder och har lobbat för att Sverige ska införa upphandlingsformen. Men regeringen har inte övertygats. Finansminister Anders Borgs huvudargument är att det privata får sämre lånevillkor i bankerna än vad staten får hos riksgälden. Därför bör staten – inte det privata – finansiera byggprojekt.

Politikerna i Stockholms läns landsting kom till en annan slutsats.

– Vi i Stockholm brukar vara först, sade landstingsrådet Catharina Elmsäter-Swärd (M) stolt när kontraktet presenterades.

Oppositionsrådet Ilja Batljan (S) kallade upphandlingsformen “PBO, privat blåsning av det offentliga”. Det är finansieringen som fått den politiska oppositionen att gå i taket. Landstinget ska betala 1,9 miljarder kronor per år till konsortiet. Därmed landar totalsumman på 60 miljarder kronor. Eller 69 miljarder, enligt Ilja Batljans uträkningar.

Enligt Dagens Nyheter lånar bankerna ut pengar till Skanska med en basränta på 4,25 procent plus en marginal på 2,25 till 3 procentenheter. Tidningen hänvisar till ett tjänsteutlåtande från landstinget som visar att byggprojektet blir 30-35 procent dyrare med OPS jämfört med om man projekterat och finansierat bygget själva. Det förefaller riktigt dyrt för skattebetalarna. Men det är svårt att kontrollera de hemligstämplade dokumenten.

Det finns fördelar med OPS – för både beställare och entreprenör. Skanska ser det som ett prestigeprojekt och satsade stora resurser på upphandlingen. Projektdirektören Magnus Eriksson, som tidigare vunnit fyra stora OPS-upphandlingar, plockades hem från Washington. Parterna förhandlade givetvis bland annat om priset. Men någon konkurrens fanns aldrig. Och man kan fråga sig vilket annat bolag som skulle ha kunnat lämna anbud. Utländska byggbolag finns i första hand på kortare, tidsbestämda kontrakt på anläggningssidan.

– Det är klart att vi önskat fler anbud. Men min känsla är att det är ett bra avtal vi fått på plats, säger Erik Gjötterberg, projektledare för upphandlingen, och pekar på flera saker som gör att landstinget kan kontrollera att priset är rimligt.

l I finansieringen har Nya Karolinska haft full insyn i Skanskas upphandling.

l För byggdelen har de tittat på ett referensprojekt.

l När det gäller servicedelen är landstinget en så van upphandlare att det finns mycket jämförbar data.

l När det gäller driften har man genomfört benchmarking mot liknande projekt.

Vad är då den stora vinsten? Det lyckliga landstingsrådet Catharina Elmsäter-Swärd svarar så här:

– Nya Karolinska påverkar hela sjukvårdsstrukturen, därför är det oerhört viktigt att det är klart i tid. Det finns en förutsägbarhet. Vi vet att det inte blir försenat eller fördyrat.

Landstinget handlar upp risk. Och det kostar.

Ytterligare ett skäl talar för OPS-lösningar och det är att det skapar en bra incitamentsstruktur. Skanska har egen vinning av att tänka långsiktigt. Och i en marknadsekonomi är det ett effektivt styrmedel.

Jan-Eric Nilsson är professor i transportekonomi och en av Sveriges främsta experter på OPS-upphandlingar. I boken Nya vägar för infrastruktur (SNS förlag) riktar han uppmaningen till riksdagen att besluta om ett antal OPS-projekt på försök.

Som främsta skäl anger Jan-Eric Nilsson byggbranschens svaga produktivitetsutveckling. I dag används ofta utförandeentreprenader, där beställaren anger hur arbetet ska utföras, vilket hindrar nytänkande hos entreprenören. Forskning visar också att kostnaden stora infrastrukturprojekt systematiskt underskattas.

Det skulle dock vara ett större steg med vägar eller järnvägar som OPS eftersom de anslagsfinansieras medan landstinget är vant att lånefinansiera via den egna balansräkningen.

Och många av vinsterna med OPS kan uppnås med totalentreprenad med funktionsåtagande. Då åtar sig entreprenören att bygga (utan detaljstyrning) samt svara för driften medan byggherren finansierar. Det ger också entreprenören incitament att tänka långsiktigt.

OPS är att gå ett steg längre genom att överlåta risk – och en möjlighet till goda förtjänster – till det privata.

Finansminister Anders Borg (och oppositionen) bör noga studera exemplet Nya Karolinska. OPS är vanligt i många andra länder. Till exempel i Storbritannien där Skanska nu bygger ett nästan lika stort sjukhus. Samverkansformen har många fördelar. Snart är det byggstart för ett gigantiskt pilotprojekt.

FOTNOT: Fredrik Karlsson är chefredaktör för Affärsvärldens systertidning Byggvärlden.