Skrattar hela vägen till banken

Det var många månader sedan riskkapitalbolaget Nordic Capital fick upp ögonen för nischbanken Nordax, och när de i höstas fick en möjlighet att köpa in sig i banken tog de chansen. I oktober köpte de 9,96 procent av aktierna, och hade samtidigt option på att köpa ytterligare 5,04 procent.

Men Nordic Capital var inte ensamma med sitt intresse. Förvåningen hos riskkapitalbolaget var stor när det bara någon timme efter att man börjat köpa aktier i marknaden, dök upp ett flaggningsmeddelande på skärmarna. Den finländska finansjätten Sampo hade köpt 7,6 procent av aktierna i Nordax.

Omgående började det spekuleras i en framtida budstrid. Men parterna valde en mer diplomatisk väg. Under hösten träffades de flera gånger.

– När vi inledde diskussionerna insåg vi att vi hade väldigt stor samsyn kring både möjligheterna för bolaget, men också hur man driver och styr bolag, säger Kristoffer Melinder, managing partner på Nordic ­Capital.

Under hösten fortsatte Nordic Capital att köpa aktier i marknaden och i början av ­februari, mindre än ett halvår efter det första inhoppet, la parterna ett gemensamt bud. Aktien stod i 50 kronor, nu bjöd köparna 60 kronor per aktie, vilket innebar att Nordax, som grundades 2004, värderades till nära 6,7 miljarder kronor. Om allt går som planerat kommer Nordic Capital framöver att äga 63,75 procent av aktierna, medan Sampo blir ägare till 36,25 procent.

Mot bakgrund av hur lånemarknaden utvecklats de senaste två åren är förvärvet synnerligen vältajmat. Nordax är framför allt inriktade på lån utan säkerhet, så kallade blancolån och det är en marknad som fått ett rejält uppsving.

Peter van Santen, ekonom på Riksbankens avdelning för finansiell stabilitet, bestämde sig i höstas för att försöka finna förklaringar till det. I december författade han ett staff memo där han uppmärksammade att tillväxttakten för konsumtionslån föll under fem års tid innan den i mitten av 2016 kraftig vände uppåt. I juni 2016 låg tillväxttakten på 3 procent på årsbasis, ett år senare låg tillväxttakten på över 9 procent.

Åtskilliga faktorer ligger bakom den utvecklingen, enligt Peter van Santen. Fler långivare och att utvecklingen av onlinetjänster har gjort det lättare för hushållen att ta den typen av lån. Samtidigt antyder tajmingen i vändningen att det kan finnas en koppling till införandet av amorteringskravet i juni 2016.

– Vi ser att tillväxttakten för konsumtionslån ökar precis efter införandet av amorteringskravet, säger han.

Van Santen betonar att han tror att regleringar som amorteringskravet behövs för att komma tillrätta med den höga belåningen av svenska hushåll, men han pekar också på att hushåll kan lockas att ta blancolån för att klara kraven på insats vid bolån, eller för att finansiera en renovering.

I sitt staff memo gör Peter van Santen ett antal räkneexempel där han visar hur hushåll faktiskt kan göra en utgiftsbesparing med hjälp av att delfinansiera ett bostadsköp med ett blancolån kombinerat med ett bolån. Det är bara en besparing på kort sikt. På längre sikt är det inte kostnadseffektivt, men det bidrar säkerligen till att förklara uppgången, enligt Peter van Santen.

Även Finansinspektionen har tittat närmare på blancolånen. Magnus Karlsson, avdelningschef för makroanalys på Finans­inspektionen, säger att konsumtions- krediter fortfarande bara utgör runt 5 procent av hushållens skulder. Han tillägger att man från Finansinspektionens sida följt ­lånen under en längre tid på aggregerad nivå. Men den senaste tidens tillväxt i ­sektorn har fått Finansinspektionen att reagera.

Finansinspektionen kommer att samla information om konsumentlån på mikronivå från ett 20-tal kreditinstitut.

I nuläget säger han att det är för tidigt att spekulera i vad exakt som ligger bakom den ökade tillväxttakten. Det går ännu inte att säga om det beror på amorteringskravet.

– Jag tror att det är väldigt många faktorer som samspelar, säger Magnus Karlsson.

Men om så är fallet är det förstås sannolikt att ökningen av blancoutlången fortsätter när det nya amorteringskravet träder i kraft i vår.

Det innebär förstås också att kreditinstitut så som Nordax ligger väl positionerade för att dra nytta av den utvecklingen. Och därigenom även nischbankens nya ägare, Nordic Capital och Sampo.