Succén på Bjärehalvön

Någonstans i glipan mellan årets andra och tredje kvartalsrapport kommer badjävlarna till Torekov.

Om morgonen bildar de kö på bryggan för traditionsenligt morgondopp. Här har Wallenberg, Rausing, Ax:son Johnson, Falkengren och Hult svalkat sig i hög- och lågkonjunktur.

Fiskare och bohemer är numera utrotningshotade, liksom vänsterpartister (V minskade från tre röster till noll i Torekov när det var omval till Båstads kommunfullmäktige nu i maj).

Nu, i början av juni, står en gräddvit Bentley regelvidrigt parkerad intill Hamnkrogen i det gamla fiskeläget där det fortfarande råder sömnig lågsäsong. Men det räcker att förflytta sig en kilometer inåt landet från mångmiljonsommarstugorna på Sankta Toras väg för att hitta högsäsong.

Här ligger sedan 1938 Nolato, (”Nordiska Latexfabriken i Torekov”), som trots sina 8 000 anställda, 4,2 miljarder kronor i omsättning och rekordresultat både i rörelsen och på sista raden tre år i rad är förvånansvärt anonymt.

Kanske beror det på att kärnverksamheten, produkter i polymera material som plast och silikon, sällan får privatkonsumenterna att köa. Men de flesta av oss äger sannolikt saker med Nolatokomponenter i sig: mobiltelefoner, pillerburkar och bilar.

Kanske beror anonymiteten också på att Nolatos vd Hans Porat är en rätt flärdfri figur, som aldrig skulle komma på tanken att göra en Bertil Hult och boka Globen och hyra in Rod Stewart när hustrun fyller år. Hans största extravagans är i stället att han under många år hade en gräddfil inom bagerinäringen som försåg honom med semlor året runt.

– Men nu har mina kontakter gått i pension och jag är utelämnad till den officiella semmelsäsongen, suckar han.

Första åren av sitt liv tillbringade han i väst­manländska Fagersta, med allt vad det innebär.

– Även om vi flyttade därifrån när jag var sju år så präglade nog bruksmiljön i Fagersta mina föräldrar och min uppväxt. Man skulle inte vara någon glidartyp. Skola och arbete skulle tas på allvar, säger han.

Han läste till bergsingenjör på KTH och fick jobb på AB Svenska Fläktfabriken, som senare köptes upp av ABB. Efter tre år behövde Fläkt en projektledare till Fords fabrik i Buenos Aires. Det var i maj och man skulle vara borta över två somrar.

– Jag var yngst på avdelningen och ingen ville åka. Jag var ung och optimist och fick jobbet. Det är en av de tuffaste uppgifter jag har haft. Var det fel på ritningarna var Sverige inte så intresserade av att hjälpa till. Jag fick lov att fixa det på plats. Jag lärde mig att klara mig själv, säger han.

En dag ringde telefonen i Buenos Aires. Kunde han tänka sig att flytta till Japan? Det var ingen brådska med besked. Han fick fundera i flera timmar. Det var inte tal om att åka dit och titta och fråga familjen om de skulle trivas med beslutet.

– Man bara åkte. Jag tror att jag är ganska orädd och hade turen att komma ut i värld­en tidigt. Jag fick chansen att lära mig hur andra tänker, hur de förhandlar och vad det betyder när de säger ja eller nej. Jag lärde mig också att vara mig själv, att aldrig försöka härma någon. Om du försöker att bli en japan blir du i bästa fall en dålig kopia av 127 miljoner andra. Det är bättre att vara sitt eget original, säger Hans Porat.

Han har spenderat halva sitt yrkesliv utomlands, varav nio år i Japan. För åtta år sedan, när han var vice koncernchef i Trelleborg, fick han frågan om att bli vd i Nolato.

Under alla år ute i världen hade han och familjen haft sin bas i Viken norr om Helsingborg. Nolato kände han till väl. Han hade en gång i tiden rekryterat Nolatos förre vd, Georg Brunstam, till Trelleborg (Brunstam är numera koncernchef i Hexpol).

Värdet på aktierna i Nolato har nästan femfaldigats sedan Hans Porat tog över 2008, generösa utdelningar oräknat.

I dag kan Nolato blicka tillbaka på tre rekordår i rad. Trots att omsättningen backade med sex procent under 2014 steg rörelse­resultatet med 10 procent. Börsvärdet har stigit till 4,9 miljarder kronor.

Nolato står på tre ben:

* Medicinteknik. 60 procent av omsättningen kommer från medicintekniska komponenter (medicinska slangar och kateteterballonger bland annat) och resterande 40 från läkemedelsförpackningar.

* Telekom. Nolato gör det mesta i en mobiltelefon utom själv pekskärmen. Inom affärsområdet finns också elektromagnetisk avskärmning, så kallad EMC.

* Industrikomponenter. Här är fordonsrelaterade produkter stort (komponenter och produktsystem i plast, TPE och gummi), men levererar även till sektorer som hygien, förpackningar, trädgård, skog och vitvaror.

På mobilsidan är Nolato i händerna på en utveckling bortom bolagets kontroll. Om en mobiltelefon blir populär kan produktionen skruvas upp från 10 000 till 150 000 enheter på en vecka. Då gäller det att kunna leverera.

Å andra sidan kan det lika gärna slå åt andra hållet och det svänger snabbt. Ett exempel: Under 2011 rasade Nolatos försäljning inom telekom med 40 procent. Året efter var omsättningen tillbaka på samma nivå som före raset.

– Mobilskalen har en livslängd på 9–12 månader. Hur väl modellerna säljer på slutmarknaden kan vi inte styra. Ibland tror vi på modeller som visar sig bli en flopp och tvärtom. Det gäller att se till att vi har en bra produktportfölj, säger Hans Porat.

Försäljningen av silikonbaserade avskärmningsskydd till basstationer har utvecklats till en affär med tvåsiffrig tillväxttakt.

– Vi får ibland frågan om var telekommarknaden är om två tre år. Det kan vi inte svara på. Vem hade för fem år sedan trott att Nokia skulle befinna sig där de gör i dag?

När finanskrisen slog till och många drogs med i fallet spådde flera analytiker att några tuffa år skulle vänta Nolato. I efterhand konstaterade många att bolaget lyckades ställa om snabbt. Nolato gick igenom krisen med bibehållen lönsamhet. Han menar att hela Nolatos telekomdel bygger på hög flexibilitet. Att medarbetarna ”är flexibla i hjärnan”, att bolaget har flexibla tillgångar, inte sitter fast i långa kontrakt och att de kan styra antalet anställda.

– Men för mig är det mer imponerande att vi kan dra upp så snabbt än att vi kan dra ner. Att dra ner är egentligen inte svårare än att säga till personalen att de inte behöver komma på måndag. I princip. Lite bättre framförhållning är förstås att föredra. Men för att du ska kunna dra upp och gå från låga till höga volymer måste du ha väldigt gedigna processer, fixturer och kvalitetssäkringar, annars tappar du i kvalitet.

Hans Porat visar runt bland de välstädade skrivborden som avlöser varandra i rummen längs en korridor och pekar belåtet på bristen på extravaganser. ”På sin höjd en kaktus”, som han uttrycker det.

– Det ska vara ordning och reda i det här företaget. I bokföringen och på skrivborden. Jag städar mitt skrivbord varje dag innan jag går hem. Man ska inte behöva springa och leta efter sina saker, vare sig på kontoret eller i produktionen. Det finns bättre saker att ägna sig åt.

Affärsområdet Telecoms motsats är Medical. Här är livscyklerna för en produkt ofta tio år, ibland tjugo. De makroekonomiska svängningarna påverkar mindre. Människor blir sjuka också i lågkonjunktur, möjligen sjukare. Här har tillväxten varit strålande sedan affärsområdet bildades 1997.

– Vi var en liten skånsk verksamhet och är i dag globala. Vi har gått från division 5 till Premier League. Hälften av tillväxten har skett organiskt och resten genom förvärv, säger Hans Porat.

Det är inom detta affärsområde som Nolato ser den största potentialen till fortsatt tillväxt. I två år har Hans Porat och hans finanschef Per-Ola Holmström flugit runt i Europa och fram och tillbaka över Atlanten för att leta bolag att köpa. Än så länge utan framgång.

– Det är lite frustrerande. Vi lägger mycket tid på att upparbeta relationer och kontakter. Vi bjuder hit dem till våra anläggningar så att de den dag de bestämmer sig för att sälja ska känna att vi erbjuder dem en bra hamn att lägga till i. Ofta är det gamla familjeföretag som har ägnat hela sitt liv åt att bygga upp verksamheten och de är måna om att allt blir rätt.

Under Nolatos snart 80-åriga historia har plasten genomgått någon slags inverterad klassresa.

När Nolatos symbol – en nordamerikansk indian som skär i ett gummiträd efter latex – föddes var plast lösningen på det mesta. Framtiden var ljus och världen ägnade sig inte överdrivet mycket åt ord som återvinning och nedbrytbart. I dag har ”plastigt” blivit ett skällsord.

– Plast är ju ett fantastiskt bra konstruktionsmaterial. Sedan används det också i plastkrafs, om jag får uttrycka det så. Jag tror att vi kommer att bli mer selektiva i hur vi använder plast och att vi kommer att gå över mer och mer till bioplaster. Men vi ska inte glömma plastens fördelar. Den väger en åttondel av stål och kan man byta ut delar i fordon till plast minskar bränsleförbrukningen.

I sommar fyller han 60 år. Pension har han inte ägnat en tanke åt.

– Det är som att läsa en bok. Jag vill veta vad som händer i nästa kapitel.

Oavsett vad som händer blir Nolato Torekov troget. Hans Porat ser flera fördelar med placeringen på Bjärehalvön.

– Jag tycker man ska vara kvar där grunden har funnits. Jag tycker också att det är bra att sitta i närheten av en produktionsenhet. Har vi besök så kan vi visa hur tillverkningen går till, säger han och tillägger:

– Fördelen med att ligga lite isolerat är också att vi äger kunderna den tid de är här. Vi har dem i ett järngrepp eftersom de inte kan fly.

Av: Markus Wilhelmson

Hans Porat

Född: 1955.

Uppvuxen: Första sju åren i Fagersta i Västmanland. Flyttade därefter till Viken, norr om Helsingborg i Skåne och så småningom till Sigtuna, norr om Stockholm.

Familj: Fru Charlotta, sonen Jonas, som arbetar på Elektroskandia i Shanghai, och dottern Anna som är ekonom på PWC i London.

Bor: Lägenhet i Helsingborg, sommarhus i Viken.

Karriär: Totalt 17 år i ABB, fem år på Trelleborg, sedan sex år på Gadelius (Japan för andra gången) och därefter Nolato. Vd i Nolato sedan i januari 2008.

Fritid: Familjen, hunden, golf, skidor.

Nolato

Grundat: 1938. De två grundarfamiljerna Jorlén och Boström innehar fortfarande, tillsammans med Erik Paulsson (Peab), majoriteten av rösterna i bolaget.

Huvudkontor: Torekov på Bjärehalvön i nordvästra Skåne.

Produktionsanläggningar: Sverige, Ungern, Rumänien, Kina, Malaysia och USA.

Antal anställda: Drygt 8 000, varav knappt 1 000 i Sverige.

Omsättning 2014: 4,2 ­miljarder kronor.

Resultat 2014: 470 miljoner kronor.

nullnull