Surt, sa branschen

Den som vill vara riktigt malplacé ska försöka ordna ett seminarium i ämnet e-learning. Risken är överhängande att talarna kommer att stirra på rader med tomma stolar. Knappt någon pratar nämligen längre om det som för mindre än två år sedan var det hippaste en utbildningskonsult kunde ägna sig åt. Konsultföretaget IDC, som 1999 förutspådde att den amerikanska marknaden för utbildning via internet skulle omsätta tio miljarder dollar om året år 2002, lär knappast få rätt.

Mognad ett måste

Det betyder dock inte att utbildningsbranschen som sådan är förlorad. Vad som hänt är att sedan det stod klart att e-learning inte var det mirakelpiller branschen väntat på, har allt fler börjat inse att det är en lång resa kvar tills utbildningsbranschen som helhet blir riktigt lönsam. Först måste branschen mogna. Mer om det nedan.

Utbildningsbranschen sägs ibland vara mindre känslig för konjunktursvängningar än andra branscher. I svåra tider ska enligt teorin antalet så kallade öppna kurser (kurser öppna för vem som helst) minska, men i gengäld bör antalet företagsutbildningar öka. Svängningen sker eftersom företagen får större behov av att få sina organisationer samspelta och effektiva, och för det behövs utbildning.

Teorin tycks dock vara en sanning med modifikation. I år verkar nämligen antalet öppna kurser ha minskat medan antalet företagsutbildningar inte har ökat alls, visar en rundringning som Affärsvärlden har gjort. De företag som anat sämre tider tycks framför allt ha låtit yxan gå bland tre konsultkategorier: IT-konsulter, pr-konsulter och slutligen just utbildningskonsulterna.

Av utvecklingen kan man dra två slutsatser. Dels att många av kundföretagen egentligen inte befinner sig i en lågkonjunktur och därför inte har behov av att köpa utbildning för att klara kriserna (även om många passar på att skära ned kostnaderna som om det vore lågkonjunktur).

Dessutom kan den riktning som utvecklingen har tagit betyda att en långsiktig trend börjat bryta igenom; nämligen att företagen i allt högre utsträckning satsar på utbildningar skräddarsydda för individer i stället för större kurser för hela grupper. Många stora företag uppger till exempel att de visserligen dragit ned på volymerna, men ändå fortsätter att satsa på ledarskapsutbildningar och personlig utveckling för vissa utvalda anställda.

Ingen konjunkturfälla

Den inbromsning branschen märkt under det senaste året är alltså förmodligen mer struktur- än konjunkturberoende. Det stämmer också ganska väl ihop med den omvandling som utbildningskonsultbranschen fortfarande går igenom.

Branschen delas ofta upp i tre delområden: De som levererar själva innehållet i utbildningarna, de som erbjuder service – exempelvis samordning av företagens utbildningsinsatser – och slutligen de som erbjuder tekniska lösningar. Inom respektive delområde går det därefter att finna väldigt spretiga branschstrukturer, och förutom Lernia har få av bolagen blivit riktigt stora. Lernia är dessutom ett specialfall eftersom företaget härstammar från den statliga Amu-gruppen.

Turbulenta år

Som helhet ger alltså utbildningsbranschen ett splittrat och omoget intryck. Men det går att tolka branschen också utifrån att den just är så splittrad: Det talar för en fortsatt strukturering. Förmodligen väntar några turbulenta år på branschen. Dess största problem är nämligen inte ett minskande intresse för utbildning. Tvärtom. I den sammanställning som Affärsvärlden har gjort av de största svenska utbildningskonsulterna, vars kärnverksamhet är företagsutbildning (se tabell sid 49), ökade företagen i undersökningen sin fakturering med 11 procent jämfört med året före.

Men tabellen visar också branschens generella problem: dålig lönsamhet. Tillsammans ståtar företagen med förlust.

Mot tabellen kan förstås invändas att den inte ger en hel branschbild. Här saknas exempelvis språkutbildningsjätten EF. Inte heller finns IT- och teknikkonsulter med, trots att flera av dem är stora utbildningsleverantörer. Det beror på att Affärsvärlden valt bort utbildningsleverantörer vars kärnverksamhet finns i någon annan bransch, allt för att komma så nära någon slags branschkärna som möjligt. Med tanke på splittringen skulle det annars bli näst intill omöjligt att utläsa något av en tabell bestående av samtliga aktörer i branschen.

Fortsatt konsolidering

Så vad kan branschen göra åt sin usla lönsamhet? Framför allt måste branschen fortsätta konsolidera. En trolig utveckling är att till exempel mindre e-learningföretag försvinner upp i större företag. Behovet av erfarenhet inom utbildningspedagogik är till exempel stort bland e-learningbolagen, vilket kan möjliggöra sammanslagningar med traditionella utbildningsföretag. Dessutom behöver många bolag större finansiella resurser för att kunna stärka sin ansträngda ställning.

Det blir svårt för konsulterna, men den svåra tiden kan också bli ett stålbad som är nödvändigt för branschens överlevnad. Det tycks finnas en överetablering av utbildningsleverantörer. och får man tro på representanter från konsultföretagen är omstruktureringen nödvändig för att skapa långsiktigt resultat och trovärdighet för branschen.

Bure köper

Förändringen av branschen är också redan på väg. Även om branschens lönsamhet i genomsnitt är under all kritik, så går det redan nu för enskilda att tjäna bra med pengar på området. Ett tecken på att stora finansiella aktörer tror mycket på branschen kom redan för ett par år sedan, när det penningstinna investmentbolaget Bure köpte Mercuri International. Lyckas Bure bevisa att det går att driva fram fler framgångsrika utbildningsföretag lär inte större internationella aktörer dröja med att ge sig in i på den svenska marknaden.

Lyckas bara branschen strukturera sig lär kunskapens äpple så småningom bli mindre surt att bita i än det har varit de senaste åren.