Vinstjubel på byråerna

Medan 2011 var all-timehigh för branschen följde två lite sämre år. Men i fjol lossnade det. Hela 62 nya bolag hamnade på Stockholmsbörsen och dess mindre reglerade kusin, marknadsplatsen First North (se sid 8). Börshaussen gynnade delar av den affärsjuridiska branschen. Medan det förr fanns ett fåtal byråer som anlitades vid börsnoteringar är de numera ett tiotal. Under fjolåret utspelade sig även en rad spektakulära transaktioner som lyfte advokatbyråmarknaden (läs mer på sid 12). Av de största byråerna var det Roschier som ökade mest. Enligt Jens Bengtsson, ansvarig för Roschiers Stockholmskontor, beror det på en rad investeringar som nu bär frukt. För fyra år sedan rekryterades nya delägare till capital market-sidan eftersom Roschier var ”övertygade” om att börsintroduktioner och publika bud skulle öka, dels lade byrån ner mycket tid på att utveckla kunskapen om företagsobligationer innan den marknaden hade kommit i gång på allvar.

– Man ska ha lite tur och tajming, säger han.

Utmärkande för fjolåret var även att tvister, som traditionellt går upp i en sämre konjunktur, också fick ett uppsving. Maria-Pia Hope, managing partner på Vinge, tror att trenden med stora tvister fortsätter eftersom de omtvistade värdena blir allt större.

– Stora komplexa tvister som spänner över flera länder är vanliga på andra håll i världen så jag är inte förvånad över att de har kommit till Sverige, säger hon.

På Vinge har det pågått en generationsväxling under en längre tid. I fjol slutade fyra tunga delägare, däribland Michael Wigge, samtidigt som sex nya utsågs. Vinge-avhopparna, som grundade den nya byrån Wigge & Partners, är ett av flera exempel på att trenden med nischbyråer håller i sig.

Jan Dernestam, managing partner på Mannheimer Swartling, påpekar att byråns specialistavdelningar också hade mycket att göra i fjol. Storbyrån anställde bland annat Emma Ihre, närmast från regeringskansliet, för att fokusera på byråns interna hållbarhetsfrågor.

– Men hon ägnar den största tiden åt våra klienter för att integrera hållbarhetsfrågor i all vår rådgivning. Hållbarhetsfrågor och risk management växer snabbast hos oss just nu, säger han.

Även om trenden är fortsatt positiv finns en del oro inom kåren, bland annat att anglosaxiska drakar ska ta marknadsandelar och en ängslan för hur byråerna ska attrahera nybakade jurister. På den svenska advokatbyråmarknaden har konkurrensen om morgondagens talanger hårdnat.

– Vi måste alla ställa frågan hur vi som byråer ska kunna attrahera nästa generation som i allt högre utsträckning är värderingsstyrda i sina val av arbetsgivare, säger Maria-Pia Hope.

Inom yrket har andelen kvinnor ökat starkt. En fördubbling har skett på femton år och av de biträdande juristerna på marknaden är närmare 58 procent kvinnor. På rekryteringssidan vittnar Zarina Virsholm på Sharp Recruitment om en ökad efterfrågan på manliga jurister.

– Våra kunder ber oss många gånger att försöka hitta en kille eftersom de vill ha jämnare fördelning. Men det är svårt eftersom kvinnorna ofta är bättre meriterade, säger hon.

Men i toppen på byråerna går utvecklingen åt rätt håll, poängterar Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg.

– Vi ser en markant förbättring. Den intressanta siffran är egentligen den som visar hur stor andel av dem som tas upp som delägare i dag som är kvinnor. På flera av de stora byråerna utgör de 40–50 procent.

När man jämför siffrorna med rättsväsendet och övrig statlig förvaltning ligger de före men det är inte jämförbara storheter, enligt Anne Ramberg.

– Att driva en lönsam näringsverksamhet i en starkt konkurrensutsatt marknad ställer andra krav. Unga människor önskar också i ökad utsträckning balans i livet. Därför ser vi en tendens att såväl unga män som kvinnor ibland väljer att gå till bolag som bolagsjurister, i stället för att stanna kvar och göra karriär på advokatbyrå.