”Läget känns lite galet”

Kanske har Björn Odlander svenskrekord i noteringar eftersom han varit med och satt 47 bolag på börserna i Norden, Europa och USA. Healthcap är samtidigt fortfarande stor ägare i tre bolag på Stockholmsbörsen och i sju på andra börser.
”Läget idag känns lite galet och vi har snabbt fått en tillgångsinflation med enorma mängder kapital som jagar investeringar. Jag har också hört att det är upp emot 40 bolag inom biotech som är på väg mot börsen. Vi har ett klart annorlunda läge än tidigare,” säger han i en intervju med Affärsvärlden.

En av Healthcaps senaste noteringar, visserligen på Nasdaq i New York och inte Stockholm, visar tydligt på hur stort trycket kan vara. När Pulmonx gjorde en IPO i höstas var det rusning efter aktierna.
”Bolagets ambition var att ta in 75 miljoner dollar men det slutade med att man tog in nästan 220 miljoner. I boken fanns det en efterfrågan på över fyra miljarder dollar och det när det ändå bara varit digitala möten med institutionella investerare. Pulmonx har tagit fram en ny metod för att behandla en svår lungsjukdom som kallas emfysem. Deras teknologi är begriplig och när man samtidigt redan säljer för 40 miljoner dollar med en hög förväntad tillväxt så blir efterfrågan stark,” säger Björn Odlander.
Noteringen skedde på 19 dollar per aktie och idag har kursen stigit till omkring 45 dollar och börsvärdet ligger på 1,6 miljarder dollar. Som högst stod aktien på 69 dollar sista december förra året.

”Läget idag känns lite galet och vi har snabbt fått en tillgångsinflation med enorma mängder kapital som jagar investeringar. Jag har också hört att det är upp emot 40 bolag inom biotech som är på väg mot börsen. Vi har ett klart annorlunda läge än tidigare.”

IMPONERANDE SAMLING UNICORNS

Det gör att bolaget kan ansluta sig till Healthcaps redan imponerande samling av så kallade Unicorns, nya bolag som når ett värde på över en miljard dollar.
”Inom tech-sektorn pratar man ofta om hur många Unicorns man skapat. Över åren har Healthcap faktiskt varit med och drivit upp tolv stycken. Samtidigt har de drygt 120 bolagen vi investerat i fått 27 läkemedel och över 50 medtech-produkter godkända. Det är i nivå med ett stort läkemedelsbolag,” säger Björn Odlander.
Av de 120 bolagen har 47 gått till börsen medan 10–15% har varit nitlotter som avvecklats. Uppfattningen att life science skulle vara särskilt riskfyllt jämfört med investeringar i techsektorn håller han inte med om.

”Vi har nog ett mindre frånfall bland våra bolag. Tech investerar ofta med en annan metod än vi. Man lägger in lite pengar för att se om det funkar, om en app till exempel lyckas locka användare. I vårt fall krävs det mycket större investeringar innan man vet svaret. De flesta av våra investeringar är inte heller rungande succéer utan ger investeringen och kanske lite till i avkastning. Precis som inom tech är vi därför beroende av de riktigt stora framgångarna,” säger Björn Odlander.
Även om Healthcap regelbundet fyller på börslistorna med nya bolag så skiljer man sig en del från många andra som tar bolag till börsen. Syftet är framför allt att bredda tillgången på kapital för vidare tillväxt och utveckling av bolaget.

IPO INTE EN EXIT

”Vi ser inte en IPO som en exit utan ett sätt att bredda bolagets finansieringskällor för vidare utveckling. Vi säljer sällan aktier i en IPO och ibland köper vi i stället på oss ytterligare aktier. Jag tror det präglar oss mer än andra och våra fondinvesterare har också accepterat att vi är långsiktiga ägare i noterade bolag,” säger han och nämner till exempel Orexo där kvarvarande innehav delades ut till fondinvesterarna i maj i år. Orexo grundades 2002 och gick till börsen 2005. Kursen toppade dock under 2014 på knappt 170 kronor. Idag står den i knappt 40.

Med MIPS som man var med och finan­sierade tidigt var fallet det omvända. Health­­cap sålde sitt innehav under 2019 då kursen låg omkring 170 kronor. Sedan dess har den mer än fyrdubblats. Idag är börsen stark och det är förhållandevis lätt att notera bolag och dra in kapital men det uppskruvade tempot manar till lite försiktighet. Han minns väl perioden efter millennieskiftet när börsen dök samtidigt som investerare drog öronen åt sig vad gällde investeringar inom venture capital. Då var det kämpigt att finansiera de bolag man hade i portföljen.

FÖRSIKTIG PÅ UPPSKRUVAD BÖRS

”Vi kanske är lite försiktigare idag, med börsen i ett såpass uppskruvat läge. Det känns bra att man idag kan bygga starka syndikat med stora internationella investerare vilket inte var möjligt på samma sätt tidigare. Vi är inte alls lika beroende av börsen som vi var runt 2000,” säger han men uppmanar samtidigt till att inte vara alltför återhållsam när man söker kapital från börsen.
”När du gör en IPO är det viktigt att ha en tydlig användning för pengarna, att det går att uppfylla tydliga och värdeskapande milstolpar. Att inte ta in tillräckligt med kapital för att ha en god möjlighet att nå dit är det sämsta man kan göra,” säger han.

Samtidigt har trenden med riktade emissio­ner varit viktig för Healthcap för att kunna fylla på kapital under resans gång. De gamla företrädesemissionerna passade bolag inom Life Science synnerligen dåligt.

”Att det nu är lättare att göra riktade emissioner i Sverige har nog inte påverkat våra avväganden vad gäller IPO:s generellt men hade reglerna inte ändrats så hade vi nog vänt oss mer mot USA. Att vi får mer gehör för effektiva incitamentsprogram i form av optioner är också viktigt,” säger han.

En risk vid noteringar av Life Science är att man tar in för lite pengar. Risken är då att man saknar uthållighet för att fullfölja sina planer och ambitioner.
”Risken är inte att ta in för mycket utan för lite och det gäller framför allt bolag som främst vänder sig till småsparare. Det är egentligen inte upp till mig att ha synpunkter på det. Tror man på sitt bolag är det klart att man ska söka kapital men det kan vara svårt att klara sig i en nedgång när riskaptiten tryter om man inte har rätt investerarbas,” säger Björn Odlander.
Som en stadigt återkommande aktör på IPO-arenan är Healthcap har man återkommande diskussioner med sina banker om den delikata frågan om prisnivå vid en IPO.

BRÅKAR INTE OM PRISET

”Investmentbankerna är bra på att företräda sina kunder och de nya investerarna. Då kan man antingen bråka om priset eller inte och vi gör det mycket sällan. Vi kommer tillbaka till börsen och är beroende av att en IPO går smidigt och bra, annars får vi problem nästa gång. Jag tror flera venture­-bolag tänker så och det har visat sig vara en bra strategi att satsa på bolag med venture capital i ryggen. De har en tydlig strategi och ägarna har inte för avsikt springa mot dörren så fort det går,” säger Björn Odlander.

Han säger sig egentligen inte ha någon särskild uppfattning om värderingen av börsen i dagsläget men en av de senaste, uppmärksammade noteringarna intresserar honom.
”Man kan ju notera att Revolution Race, som säljer kläder på nätet, är mer värt än lovande läkemedelsbolag. Om det är rätt eller fel kan jag inte säga men det är ju värt att notera,” säger han.

”ÖVERREAKTION I ONCOPEPTIDES”

Healthcap var en tidig investerare och är största ägare i Oncopeptides med 15% av aktierna. Bolaget släppte resultat i två omgångar i maj och juli från sin stora sin Oceanstudie. Den visade att bolagets preparat Pepaxto lyckades visa att det var bättre (så kallad superiority) än storsäljande pomalidomid för behandling av cancersjukdomen multipelt myelom. Samtidigt stoppade dock den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA tillfälligt fortsatta kliniska försök vilket skrämde upp marknaden rejält. Sedan de första resultaten presenterades 20 maj har aktien tappat över 40% och aktien är en av de mest blankade på Stockholmsbörsen.

”Jag tycker att det är en överreaktion från marknaden. Man har ändå lyckats visa att man är bättre än ett läkemedel som säljer för tre miljarder dollar per år. Sedan verkar  Pepaxto och pomalidomid enligt bolaget passa olika bra för olika subgrupper vilket jag tolkar som att vi kan få en situation där de båda läkemedlen på något sätt får samsas på marknaden,” säger Björn Odlander. Han framhåller att FDA:s beslut att tillfälligt stoppa försöken förefaller vara för att tillsammans med Oncopeptides analysera vilka dessa subgrupper är, inte att det är något fel på Pepaxto.

”Min bedömning är att Oncopeptides läke­medel ofta kommer att användas. Jag har gjort min beskärda del av missbedömningar men här känner jag mig förhållande­vis trygg. Ledningen säger också att det finns mer information som kommer ut i höst och som ser bra ut. Det kan man välja att lita på eller inte men jag vet att det är bra personer som sitter i ledningen,” säger Björn Odlander.

Healthcaps nuvarande fond är på 232 miljoner euro vilket är aningen mer än den föregående men mindre än den hittills största fonden som var nummer fyra och låg på strax över 300 miljoner euro. Health­cap jobbar bara i de tidiga stadierna och är tidvis direkt engagerade i uppstarten av bolag. Ett exempel är Tribune Therapeutics som är ett norskt forskningsbolag som startade i juni med pengar från Healthcap och danska Novo Seeds, som är en del av Novo Nordisks huvudägare Novo Holding. VD är Georg Vo Beiske som samtidigt är partner hos Health­cap.

HEALTHCAPS 47 BÖRSNOTERINGAR

Listan innehåller bolag där Healthcaps fonder varit störste eller en betydande ägare vid IPO:n. Antingen har man hittat bolaget
via egna nätverk eller i vissa fall har man bjudits in som medinvesterare av andra VC­firmor, främst amerikanska. Ägandet har
alltid varit aktivt och för det mesta med styrelserepresentation.

INGEN TILLGÅNGSINFLATION

En fördel med att vara så tidigt ute är att den tillgångsinflation som syns på annat håll ännu inte riktigt sipprat ned till den nivån.
”När vi investerar idag är värderingarna på ungefär samma nivå som de varit i alla fonderna med en viss topp kring 2000. Tillgången på kapital och intresset är dock rejält mycket större vilket mestadels är positivt. Kan bolaget hålla i pengarna blir de mer uthålliga och det är också lättare att bygga starka syndikat kring bolaget som säkrar finansiering. Idag görs många start-ups med 50 miljoner euro eller mer,” säger Björn Odlander.

När han startade Healthcap för 25 år sedan var läget radikalt annorlunda. Det fanns visserligen en del aktörer inom riskkapital och buyouts men fenomenet var ändå nytt och inom life science var man ganska ensamma.

Själv gick Odlander nästan direkt från medicinstudierna på Karolinska till att börja jobba med forskning på Karolinska Institutet.
”Jag hade lockats in i forskningen redan den tredje terminen och på KI forskade jag på biokemin kring inflammationer bland annat. Då var Bengt Samuelsson, som fått Nobelpriset i medicin, chef där och det var en väldigt stimulerande miljö,” säger Björn Odlander.
Bengt Samuelsson blev senare också senior rådgivare till Healthcap. En annan känd, och aktuell, profil inom Healthcaps breda nätverk är Pfizers forskningschef svensken Mikael Dolsten som bland annat talat flera gånger på Healthcaps årliga VD-konferenser. Dolsten var en viktig faktor bakom att Pfizer tillsammans med Biontech lyckades få fram ett effektivt vaccin så snabbt.
”Vi har följts åt på olika sätt de senaste decennierna och känner varandra. Han medverkade senast på vår VD-konferens i år i juni,” säger Björn Odlander.

”Jag hade lockats in i forskningen redan den tredje terminen och på KI forskade jag på biokemin kring inflammationer bland annat. Då var Bengt Samuelsson,
som fått Nobelpriset i medicin, chef där och det var en väldigt stimulerande miljö”.

ANALYTIKER PÅ AROS

Det blev ett oväntat och tvärt ombyte när han 1992 gick till Aros Fondkommission som analytiker. Aros ingick då i ABB Finan­cial Services.
”Det var väldigt ovanligt då. När jag berättade för kollegorna på KI så undrade de vad det var för kemiska föreningar jag skulle analysera inom ABB. Jag hade också en väg tillbaka till KI om det inte skulle fungera i min nya roll. Kunderna på Aros uppskattade dock att min typ av kompetens kom in. Jag kunde på ett annat sätt se vad potentialen var i olika läkemedel med min medicinska bakgrund och kom rätt snabbt nära många stora institutionella kunder. Vi hade 90-talskrisen då också och läkemedelsaktier sågs som defensiva och intressanta,” säger Björn Odlander.

Efter något år anslöt Peder Fredrikson från London för att ta över Aros corporate finance. Tillsammans byggde de två upp en betydande rådgivningsverksamhet inom läkemedelsindustrin med kapitalanskaffningar och M&A.

”Det var en del nyemissioner för forskningsbolag och liknande och vi fick rådet från institutioner att starta en fond i stället vilket vi också påbörjade inom Aros, ABB Aros Healthcap,” säger Björn Odlander.

Sedan såldes Aros plötsligt till danska Unibank vilket fick Odlander och Fredrikson att säga upp sig. Skötebarnet Healthcap som var i sin linda ville de dock ta med sig.

BEGAGNADE KONTORSMÖBLER FRÅN HANDELSBANKEN

”Vi hade inte så mycket pengar men ville köpa loss rättigheterna vilket vi också fick mot att vi jobbade gratis i ett antal transaktioner. Sedan satte vi oss på en parkbänk i Humlegården för att skissa på vad vi skulle göra. Några kunder hade vi inte pratat med ännu,” säger Björn Odlander.

Ett billigt andrahandskontor kunde fås via en vän till Fredrikson och hos Handels­banken fanns både pengar och lite mer handfast hjälp.
”Handelsbanken lånade oss lite pengar och skänkte några begagnade kontorsmöbler som var just det, så vi började med några stolar utan armstöd ock skrivborden fick vi ihop av Peders pingisbordsskiva, tror jag,” säger Björn Odlander.

”Vi hade inte så mycket pengar men ville köpa loss rättigheterna vilket vi också fick mot att vi jobbade gratis i ett antal transaktioner. Sedan satte vi oss på en parkbänk i Humlegården för att skissa på vad vi skulle göra. Några kunder hade vi inte pratat med ännu.”

Sedan marscherade det dock raskt på och första stängningen av första fonden skedde redan 29 november 1996 efter en rekord­snabb fondresning.

”Stora delar av finanssverige var med på olika sätt, bland andra Fjärde AP-Fonden, Handelsbanken, HQ-fonder, Wallenbergstiftelserna, Astra, Skandia och Länsförsäkringar. De såg att det var en bra grej vi kom med, som inte fanns i Sverige men borde finnas,” säger han.

Sedan rullade det på och idag har man investerat drygt 12 miljarder kronor men vilken avkastning fonderna presterat vill Odlander inte gå in på, eller ens vilken investering som gett bäst utväxling över åren. Siffror kan tolkas på så olika sätt och han verkar orolig att det ska ses som lite skrytsamt – trots att det i slutändan ändå är det som håller verksamheten flytande.

MYCKET BÄTTRE ÄN BÖRSEN

”Vi har ju uppenbarligen gjort tillräckligt bra ifrån oss för att kunna resa den senaste fonden men det har ju varit upp och ner under åren. Den tredje fonden var till exempel verkligen inte lyckad. Men tittar man på vad våra investerare skjutit till och sedan fått tillbaka så har vi gått mycket bättre än börsen,” säger han.

Björn Odlander sitter också med i rege­ringens samverkansgrupp för Hälsa och Life Science som ska söka innovativa lösningar för att öka sektorns effektivitet och konkurrenskraft. Ett område han intresserar sig lite extra är utbildning kopplat till ledarskap inom vårdsektorn.

Han drevs själv av klassiska läkarideal när han sökte sig till Karolinska Institutet i 20-årsåldern och även idag har studenterna liknande drivkrafter, tror han. Det är bra, men en breddning vore önskvärd.

”Jag ser behov av en annan typ av kompetens som man har i till exempel USA och som bygger på en kombination av läkare och MBA (integrerar medicinstudier med ledarskap, finans och teknik). Om man hade en sådan utbildning tror jag man redan från början skulle få in fler studenter som är intresserade av ledarskap och hur man driver verksamheter,” säger Björn Odlander.

Både läkare och sjuksköterskor präglas ofta av ett starkt skråtänkande vilket kan sätta käppar i hjulen för en modernisering och utveckling av vårdsektorn.
”Jag tror det vore bra att få in en ny typ av ledare. Även om det förstås finns många bra ledare inom vården idag, så har många egentligen inte valt den rollen från början. Därför vore det bra att bredda poolen. Inom till exempel den tekniska fakulteten har man kommit längre inom ledarskap men inom vården ligger man efter,” säger han.

Både han själv och Healthcap är ju också ett talande exempel vad medicinare som söker sig på nya banor kan leda till. Förutom han själv är fem av Healthcaps partners medicine doktorer.
”Men jag skulle nog varna någon för att be mig om vanliga läkarråd idag,” säger han.