Språkbruk och skrivregler

Affärsvärlden är ett analysmedia. Språket är vårt viktigaste verktyg för att göra oss förstådda med vår omvärld och vice versa. Här samlar vi skrivregler och riktlinjer för språket i Affärsvärlden.

Denna sida riktar sig till Affärsvärldens skribenter och läsare med särskilt intresse för språk och skrivregler.

Läsaren i fokus

Affärsvärlden skrivs för våra läsare. En text som är svår att förstå är alltid dålig. Även om den är grammatiskt perfekt eller stilistiskt högtstående.

Skribenten bör för varje artikel ha en konkret bild av Läsaren i åtanke. Tänk då på en läsare du känner som inte är proffs men intresserad, allmänbildad och långt från obegåvad. Jag brukar tänka på min kompis Helena. Hon är begåvad och intresserad men har jobb och utbildning som ligger långt från finans. Vem väljer du?

Artiklar ska vara skrivna så att de är begripliga för en nytillkommen läsare. Även läsare som inte kan den aktuella branschen, bolagets historia eller vad Affärsvärlden skrivit tidigare i ämnet måste bjudas in. Detta betyder inte att varje text behöver ge en komplett bild. Däremot måste varje artikel skrivas så att läsaren inte känner sig korkad eller exkluderad.

Kort, konkret och väsentligt

Kort är gott. Ju färre ord desto bättre. Affärsvärldens språk och tilltal är koncist, enkelt och kortfattat. Vi kan använda svåra ord. Men helst inte om det finns enklare alternativ. Korthet är också en dygd när det gäller textlängd. Den är svår att kombinera med Affärsvärldens analytiska profil men alla texter som hotar att närma sig eller bli längre än 10 000 tecken (inklusive blanksteg) måsta skärskådas. Kan man korta ner? Eller bryta upp i två artiklar?

Att tvätta bort abstraktioner och skönskrivningar har ett egenvärde. Om VD berättar att ”vi investerar i ett optimerat erbjudande för att konsolidera marknadsandelen” så skriver Afv att ”de sänker priset för att inte tappa marknadsandel”. Förutom att det hjälper läsaren så blir det ett bevis för att vi på Afv har förstått verkligheten bakom flufforden.

Det väsentliga ska vara i fokus. Oväsentligheter kan ha sin plats om de har ett underhållningsvärde eller på annat sätt fyller en funktion.

Siffror är ibland överlägsna. För viktiga parametrar vars nivåer inte är självklara är det bättre att använda en siffra än att skriva något vagt som ”god tillväxt” eller ”hög marknadsandel”.

Att strössla med siffror är dåligt. Regeln om väsentlighet gäller för varje enskilt tal och överdriven precision är dåligt. Om tillväxten blev 3,73% så är det tjänstefel att inte avrunda till 4% eller möjligen 3,7%.

Grammatik och meningsbyggnad

Affärsvärldens filosofi är att språket är ett bruksredskap. Vi gillar god svenska men regler om grammatik och meningsbyggnad är inte heliga. Vi är inga anarkister men tvekar inte att frångå regler så länge det ger begriplighet och flyt i läsningen. Här följer några tumregler.

  • Rak meningsbyggnad är nästan alltid att föredra.
  • Ransonera antalet kommatecken. Bisatser är ofta onödiga. Istället kan man börja på ny mening.
  • En mening kan börja med och. Eller men. Och den kan vara ofullständig. Men bara så länge man lätt förstår.
  • Inga inskjutna bisatser. De är oftast en styggelse som krånglar till det för läsaren.
  • Försök undvika kolon, semikolon och tankestreck. De används alltför ofta för att skapa långa krångliga meningar.
  • Punktlistor är ofta väldigt praktiska för läsaren. För att inte tala om tabeller och grafik.

Språkliga särdrag

Affärsvärlden är ett analysmedia. Vi förhåller oss därför inte bara till svenska mediers språkbruk utan även till hur investmentbanker och utländsk finansmedia gör. På bland annat nedanstående punkter har Afv en egen linje som ofta avviker från den svenska ”TT-normen”.

  • Förkortningar skrivs som de uttalas. VD, IT och AI uttalas ve-de, ii-te och aa-ii och skrivs därför med stora bokstäver. Affärsvärlden väljer här en anglosaxisk linje eftersom det är lättare för läsaren än den nuvarande svenska linjen att skriva vd, it och ai. Längre förkortningar som uttalas som ett ord kan skrivas på olika sätt. Det finns ingen glasklar regel utan man får gå efter vad som känns naturligt och lättast för läsaren. Exempelvis bör man nog skriva TINA och FOMO även om de uttalas som egna ord.
  • Vi skriver 14% och inte 14 procent som andra svenska medier gör. Vi anser, i likhet med många banker och amerikansk finansmedia, att %-tecken underlättar läsningen.
  • Citat skriver vi med citattecken och gärna kursivt. (”Jag levererar”, säger VD.)
  • Valutor skriver vi ofta med förkortning. Det är svenska kronor i normalfallet men tillsammans med en siffra kan man skriva 14 kr också. SEK kan förekomma i t.ex. tabeller eller för undvikande av missförstånd om sammanhanget berör DKK eller NOK. Utländska valutor skriver vi lite valfritt. Välkända valutor kan gärna skrivas USD, EUR, DKK etc.
  • Namn på bolag och produkter är en djungel. Vi har tre regler. Normalfallet är att vi skriver som bolagen själva gör. Men om det blir för knasigt så skriver vi om till normal svenska. I Afv skriver vi Ework även om börsbolaget själva skriver eWork. Den tredje regeln är att vara pragmatisk. Vi ska inte störa läsningen genom att krångla till i onödan. Man kan alltså skriva iPhone eller Iphone eftersom båda formerna är välkända och inte orimliga.

Skribentens ansvar

Det är skribentens uppgift att säkerställa att en artikel följer ovanstående språk- och skrivregler samt är på i övrigt god svenska. Sajten http://dinsvenska.se/ är bra om man behöver dubbelkolla vad som är formellt korrekt. När en skribent lämnar en text så ska den i princip vara så felfri att den går att publicera utan minsta ändring.

Redaktörens ansvar

Oaktat de höga kraven på skribenten så ska alla texter till magasinet och analysredaktionen även läsas av en redaktör innan publicering. Med redaktör avses i detta sammanhang inte yrkestiteln utan en arbetsuppgift. Alla kunniga kollegor kan i detta sammanhang fungera som redaktör. Redaktörens uppgift är att:

  • Läsa med friska ögon för att säkerställa begriplighet, rimlighet etc.
  • Tänka till ett extra varv kring ingress, anslag, slutsats och rubrik.
  • Upptäcka enstaka språkfel m.m. som trots allt alltid brukar smyga sig in.

/Publicerat 2020-08-30 av Peter Benson