Löntagarna ska betala

KRÖNIKA. Stefan Löfven och Magdalena Anderssons skattehöjningar påminner om socialdemokratisk politik från förr.

Det finns många sätt att mäta hur mycket skatt som tas ut av en befolkning. Den konsoliderade svenska offentliga sektorns inkomster väntas bli 2 134 miljarder kronor i år. En imponerande summa, men den kanske inte säger så mycket. Då är det mer pedagogiskt att räkna ut hur många procent av BNP (värdet av alla varor och tjänster som produceras i landet) som går till stat, kommuner och landsting. Procentsatsen kallas skattekvot och ger en bild av hur ivrig en regering är att höja eller sänka det totala skattetrycket. Sverige har en skattekvot på 43,6 procent, enligt regeringens prognos för året. Det är en höjning med en dryg procentenhet sedan år 2011, då kvoten var den lägsta sedan 1970-talets mitt.

Liksom stora delar av världen byggde Sverige under 1900-talet upp en välfärdsstat, som finansierades med skattemedel. Från tidiga 1930-talet fram till slutet på 1980-­talet ökade skattekvoten i princip konstant, med några mindre undantag.

Prenumerera

Detta innehåll kan läsas av dig som är prenumerant.

Har du redan ett konto? Logga in för att läsa vidare.

Dator, läsplatta och mobiltelefon.

Premium

  • Dagsfärska analyser och artiklar via nyhetsbrev
  • Magasinet digitalt eller hem i brevlådan
  • Över 500 aktieanalyser per år
  • Unika investeringsverktyg och portföljer
  • Färre annonser och en bättre läsarupplevelse
  • Och mycket mer
479 kr  / per månad

Vill du se fler alternativ? Läs mer här

Annons från VECKANS FÖRETAG