8 frågor: vd Per Lindberg

Vad är fokus för Billerud Korsnäs framöver?

– Det snabba svaret är tillväxt. Under 2013 och 2014 har vi konsoliderat den nya koncernen, integrerat, genererat synergier och stärkt balansräkningen. Nu när detta är gjort skiftar fokus mot tillväxten.

Ni har lyckats väl med förvärven av UPM:s bruk och Korsnäs. Väntar mer av samma vara?

– Vi är inte färdiga utan har ambitionen att genomföra förvärv även framöver. Men samtidigt har vi uppfattningen att man ska vara försiktig, eftersom förvärv i vår bransch visat sig vara förenat med relativt hög risk.

Billerud hade flera svagheter som ni adresserat med förvärven. Vilka svagheter har Billerud Korsnäs?

– Koncernen är starkt koncentrerad till Norden. Jag tror att vi skulle tjäna på att bli mer globala framöver. Dels för att tillväxten i Europa är som den är, dels skulle vi få mer kostnader i en annan valuta. Vi skulle också komma närmare marknaderna utanför Europa.

Är produktion i Asien aktuellt?

– Generellt tror vi att produktionen ska vara nära fiberråvaran. Asien har bra tillväxtutsikter, men att lägga produktion där innebär att vi måste transportera en del massa dit och göra papperet där. Även om det inte är ointressant så kan det finnas svårigheter med det. Då är det bättre att finnas där fibern finns mer lättillgänglig, till exempel i Nord- eller Sydamerika.

Ni nådde marginalmålet på 10 procent under tredje kvartalet. Finns mer att hämta?

– Jag räknar med att marginalen stiger som en konsekvens av de ökade volymerna framöver. Vår tillväxt kommer främst att ske på marknader och inom segment som har högre lönsamhet, exempelvis vätskekartong.

Hur är utsikterna i det segmentet?

– Vi är nummer två i världen på vätskekartong efter Stora Enso, och nummer ett på det som kallas ambient, den typ av kartong som inte behöver en kylkedja. Marknaden är global, växer med 4–5 procent per år och är den typ av förpackning som växer mest, inte minst på marknader där kylkedjorna inte är hundraprocentiga. Det finns konkurrenter som är på väg att investera, exempelvis Stora Enso i Kina. Men vår bedömning är att marknaden behöver kapacitet, så vi ser ingen risk att det skulle bli en obalans.

Vad håller andra aktörer borta?

– Det man säljer på en vätskekartongmarknad är främst styvhet i kartongen per kvadratmeter. Styvheten måste man åstadkomma med så lite fiber som möjligt. Och det tar tid att lära sig att kostnadseffektivt producera en vätskekartong med den styvheten och de krav som finns. Nya spelare får ofta problem med effektiviteten, och då blir det helt enkelt inte lönsamt att producera. Det är en erfarenhetsfråga, kan man säga.

Hur ser du på den ökade konkurrensen inom Packaging Paper?

– Det har gjorts en del investeringar i Europa inom förpackningspapper och vi hade förväntningar på att det skulle bli hårdare konkurrens om volymerna i år och därmed prispress. Men det har faktiskt inte materialiserats. Dels har marknaden varit starkare än vi hade räknat med, dels har konkurrenterna valt att introducera den nya kapaciteten försiktigt på marknaden. De har inte kommit ut med stora volymer på en gång.