Affärsman anklagad för pyramidspel är storägare i Koenigsegg

Förra året var det rusningstrafik hos svenska sportbilstillverkaren Koenigsegg. Bilförsäljningen slog rekord och ökade med 130%.

Det bidrog till att nettoomsättningen mer än fördubblades jämfört med året innan – från 637 miljoner till 1,42 miljarder kronor. Rörelseresultatet vände samtidigt från en förlust till en blygsamt vinst på 35 miljoner.

När bolaget fick en ny amerikansk minoritetsägare förra hösten värderades Koenigsegg till 9,2 miljarder efter kapitalinjektionen. Det finns uppgifter om att värderingen letat sig upp till 10 miljarder.

Dom mot storägarens bolag

En av storägarna i Koenigsegg som det i princip inte skrivits något om i Sverige är amerikanen Mark Stidham. Han äger 21,4% av den svenska biltillverkaren, enligt Koenigseggs färska årsredovisning för 2024.

Mark Stidham har gjort sig en förmögenhet genom det ifrågasatta klädföretaget LuLaRoe, som han är medgrundare och VD för.

Genom LuLaRoe har han varit involverad i flera rättsprocesser. Senast i november 2024 kom en dom mot bolaget från en amerikansk domstol.

Där fastslås att LuLaRoe genom ”bedrägliga överföringar” slussat 33 miljoner dollar in i ett bolag för att finansiera Mark Stidhams privata innehav i Koenigsegg. Men låt oss först backa bandet lite.

Snabb expansion – snabbt kritiserat

LuLaRoe grundades 2013 av makarna DeAnne och Mark Stidham. Det är ett företag som säljer kläder genom så kallad multi-level-marketing (MLM).

I praktiken innebär det att fristående säljare – så kallade “konsulter” – köper in kläder från LuLaRoe, som de på egen hand förväntas sälja vidare. Parallellt uppmuntras konsulterna att rekrytera nya säljare till bolaget för att tjäna bonusar på sina rekryteringar.

LuLaRoe expanderade snabbt tack vare sociala mediers stigande popularitet under 2010-talet och blev tidigt kända för sina färgglada kläder och vidlyftiga löften om framtida inkomster.

Antalet konsulter exploderade, och redan fyra år efter grundandet låg omsättningen på närmare 2 miljarder dollar. Men lika snabbt hamnade bolaget i blåsväder och ett stort antal stämningar har riktats mot LuLaRoe.

Koenigsegg-investeringen del av domstolshärva

Den senaste rättsprocessen avgjordes i november 2024 i en domstol i Kalifornien.

LuLaRoe dömdes då att betala 164 miljoner dollar i skadestånd, motsvarande 1,5 miljarder svenska kronor, till en tidigare leverantör på grund av kontrakts- och bedrägeribrott.

För att skydda tillgångar från fordringsägare hade LuLaRoe även olagligen slussat pengar ut ur bolaget och in i ett dussintal skalbolag som kontrollerades av Mark och DeAnne Stidham, enligt juryn. Detta ska ha skett under 2017.

Juryn fastslog vidare att LuLaRoe genom dessa ”bedrägliga överföringar” flyttat 33 miljoner dollar in i ett bolag som använts för att bekosta Mark Stidhams innehav i den svenska biltillverkaren Koenigsegg, uppger den amerikanska juridiska branschsajten 360Law.

Domstolen har ålagt bolaget som mottog de 33 miljonerna att återbetala hela beloppet. Det är oklart om domen kan få konsekvenser på ägarsidan i den svenska supersportbilstillverkaren.

Under arbetet med denna artikel har Afv sökt Koenigsegg för en intervju. Kort efter publiceringen lämnade Christian von Koenigsegg följande kommentar:

“När Mark kom in för cirka 8 år sedan – så var Marks företag en framgångssaga och inte ifrågasatt. Tvärtom – han var en hyllad entreprenör. Vi följer den civilrättsliga processen i USA mellan Mark och hans underleverantör, men ser inte idag hur det påverkar Koenigsegg”, skriver von Koenigsegg.

Gustaf Almkvist är docent i straffrätt vid Uppsala universitet. Han har inte tittat på domen själv, men genom Afv fått ta del av dess huvuddrag. Dock utan att specifika parter nämnts.

Svenska myndigheter kan ingripa mot en transaktion om de misstänker penningtvätt, uppger han. Men det förutsätter att det finns misstankar om att pengarna kommer från brottslighet.

Eftersom den amerikanska domen är civilrättslig är det tveksamt att svenska myndigheter skulle lägga den till grund för något ingripande, menar han. Men om det rört sig om en dom i ett brottmål skulle situationen varit annorlunda. Antingen för banken som hanterat transaktionen eller bolaget som tagit emot den.

”Om det framkommer uppgifter i domen som gör att det finns skäl att misstänka brott så skulle det kunna väcka misstankar om penningtvätt ändå, trots att det inte rör sig om brottmålsdomar. Men det hade varit enklare om det varit brottmålsdomar”, säger Almkvist.

Justitieminister: Ett pyramidspel

I dokumentärserien “LuLaRich” (2021) på Amazon uppges att över 50 stämningar lämnats in mot LuLaRoe mellan 2016 och 2021. En återkommande kritik som riktats mot bolaget är att de bedriver ett pyramidspel.

2019 stämdes LuLaRoe av delstaten Washingtons dåvarande justitieminister Bob Ferguson, som sedan 2025 är guvernör. I stämningen uppges att LuLaRoe genom sitt försäljningsnätverk bedrev just ett pyramidspel.

Två toppsäljare i bolaget kunde tjäna miljoner genom att rekrytera nya konsulter i flera olika led, och få bonusar varje gång dessa beställde nya kläder från LuLaRoe. Vinsterna sipprade uppåt i pyramiden, till ett fåtal personer, men lämnade ett stort antal konsulter utan några intäkter att tala om.

När ersättning till anställda i huvudsak kommer från rekrytering av nya säljare, snarare än försäljning till konsumenter, är det att betrakta som ett pyramidspel, enligt Washington Antipyramid Promotional Scheme Act.

En förlikning nåddes 2021 där LuLaRoe tvingades betala 4,75 miljoner dollar för att kompensera 3 000 drabbade konsulter i Washingtonområdet och implementera en rad transparensåtgärder.

MLM-författaren: “En sekt”

I Amazon-dokumentären stämplas bolaget upprepade gånger som ett pyramidspel. MLM-experten och författaren Robert FitzPatrick går i serien så långt som att kalla bolaget för ”en sekt”.

Tidigare konsulter har även vittnat om LuLaRoes sektliknande inslag och det var även ett tema i ytterligare en dokumentär om bolaget – “The Rise and Fall of LuLaRoe” (2021) som sändes på Discovery+.

Afv har sökt LuLaRoes juridiska ombud i tvisten mot dess leverantör.

Not: Artikeln har uppdaterats i efterhand med kommentaren från Christian von Koenigsegg.