Allt fler kläms in i öppna landskap

Det finns inga hårda regler för hur trångt en arbetsgivare får placera personalen. Men en vanlig tumregel är att det behövs 20 kvadratmeter lokalyta per person eller arbetsplats. Då räknar man in alla utrymmen som arbetsyta, toaletter, korridorer, pausrum och så vidare.

Nu är nyckeltalen på väg ner. Det visar några större kontorsprojekt i Stockholm. Tieto Sweden AB har flyttat in 1 400 medarbetare i ett nytt kontor i Värtahamnen i Stockholm. Varje medarbetare får 10,7 kvadratmeter. Aftonbladet och Svenska Dagbladet flyttar till Kungsbrohuset i Stockholm och där får varje medarbetare 10,3 kvadratmeter.

– För många har de fasta arbetsplatserna försvunnit och då har vi kunnat rita in loungeutrymmen och liknande, säger Catia Johansen Sangberg.

Hon är uthyrningsansvarig för fastighetsbolaget Jernhusen som äger Kungsbrohuset.

Hon ser att 20 kvadratmeter inte är giltigt längre.

– Hyrorna är så höga. Hyresgästerna kan tänka sig tolv kvadratmeter, ja max 15. Man vill inte betala för mer. Jag tror att arbetsgivarna dragit lärdom av att skrivbord ofta står tomma.

Att arbetsgivarna analyserar beläggningsgraden i kontoret, kan Jonas Hurtigh Grabe bekräfta. Han är koncept- och affärsutvecklare samt projektledare för Diligentia Future Lab.

– Det är ju sällan alla är på plats samtidigt. I själva verket är beläggningsgraden aldrig högre än 50 procent. Därmed blir den gamla tumregeln egentligen 40 kvadratmeter, säger Jonas Hurtigh Grabe.

På Diligentia försöker man förutspå hur arbetssätt, behov och trender vad gäller kontorslokaler kommer att utvecklas. Det finns mycket forskning om kontorsarbetsmiljön. Jonas Hurtigh Grabe tolkar den så att det klassiska cellkontoret är en bra lösning, men att det fullt flexibla kontoret utan personlig arbetsplats kan vara minst lika bra.

– Sämst är det att vara bunden vid ett visst skrivbord mitt i ett stort hav, säger han.

Utvecklingen går mot allt mindre kontorsyta.

– I stället lägger man pengarna på ett superläge som kommunicerar det man vill att varumärket ska stå för.

Man kan fråga sig vilka risker som följer av att kontoren krymper. Nyanställningar, fusioner och nyförvärv är en del av vardagen i det privata näringslivet. Plötsligt ska 100 personer samsas i lokaler som passar för 80.

– Den risken finns alltid. Jag jobbar med nyproduktion. Då är det viktigt att tänka rätt från början. Men det är inte lätt att rita in en verksamhet så att den fungerar även på sikt, säger Catia Johansen Sangberg.

Både hon och Jonas Hurtigh Grabe tror att utvecklingen kommer att leda till flexiblare hyresavtal.

– Dagens hyresavtal ligger på tre år eller mer. Men i framtiden kanske vi bostadsbolag ska tillåta tremånadersavtal så att vi kan säga till kunden “den dag ni slår huvudet i taket, så kan vi hitta lösningar”, säger Jonas Hurtigh Grabe.

Kan kontoren fortsätta att krympa?

– Rent teoretiskt är det möjligt, men då kommer andra faktorer som kyla och luft in och begränsar, säger Catia Johansen Sangberg.

Det finns tvingande regler för ventilation på arbetsplatser. I ett alldeles nybyggt hus kan ventilationen forceras.

– Men i äldre byggnader går det inte att bygga till kyla och ventilation utan att det blir väldigt dyrt, säger hon.

Äldre fastigheter har sällan planlösningar som är lämpliga för kontor. Ibland blir de kontor i alla fall. Då brukar det behövas 25 till 35 kvadratmeter per arbetsplats.

Etologen: Både vi och djuren behöver distans

För människor är trängseln inte reglerad. Men det är den för våra tamdjur. En galt får en lika stor box som dagens kontorsråttor.

Att dra paralleller mellan djur och människor är inte orimligt, tycker etologen Lena Lidfors vid lantbruksuniversitetet SLU i Skara.

-?Däggdjuren har en psykologi motsvarande människors. Vi har bara kommit längre i utvecklingen, säger hon.

Djur som tvingas leva för tätt ihop utvecklar aggressiva och stereotypa beteenden. De bits och hackar efter varandra eller går runt i cirklar.

Fjäderfän har sitt regelverk, liksom grisarna. En galt har rätt till 7 kvadratmeter i en ströad box, eller 10 kvadratmeter om han betäcker i boxen. Och där kommer man ruskigt nära det individuella utrymmet på vissa kontor.

Frigående värphöns ska i sin tur inte behöva vistas trängre än nio individer per kvadratmeter om hönsen väger mindre än 2,4 kilo. Väger de mer är begränsningen 7,5 höns.

Djur behöver en individuell distans till varandra på samma sätt som människor.

-?Precis som människor beter sig i en hiss. Vi försöker upprätthålla distansen. När det inte längre går så är det en del som känner sig stressade, säger Lena Lidfors.

Men sådana situationer är oftast snabbt övergående. Villkoren för djuren i livsmedelsindustrin är förstås annorlunda. De är hänvisade till sina boxar jämt och ständigt. Den som arbetar i en trång arbetsmiljö får ta pauser och raster. Dessutom har arbetsdagen ett slut.

Lena Lidfors gör dock reflektionen att såväl djur som människor är individer med olika tolerans för en sådan yttre omständighet som trängsel.

-?Jag kan tänka mig att vissa mår dåligt i ett stort kontorslandskap, medan andra mår bra. Troligen finns det dessutom en stor grupp däremellan, säger etologen Lena Lidfors.

Kollar beteenden

Etologi är läran om djurs medfödda och förvärvade beteenden. Sedan 1970-talet finns det även en vetenskaplig gren som kallas humanetologi som sysslar med grundläggande mänskliga beteenden och hur dessa utvecklats under evolutionen.