Grön omställning
Forskarna: ”Sverige kan bli en digital soptipp”

Mörk data, ROT-data eller kall data, tre begrepp som används för data som lagras men som inte skapar värde.
“Tillsammans utgör detta de digitala sopor som fyller igen lagringsutrymme, konsumerar el och ökar växthusgasutsläppen utan att leverera något värde”, säger forskarna Professor Tom Jackson och Professor Ian Hodgkinson vid Universitetet i Loughborough till Affärsvärlden.
Digitala sopor – definitioner enligt forskarna
-
Mörk data är data som samlas in men som bara används en gång eller aldrig används, men ändå förblir lagrad.
-
ROT-data står för Redundant, Obsolete och Trivial – alltså data som är överflödig, föråldrad eller oviktig och som inte längre fyller någon funktion.
-
Kall data är data som sällan används och mestadels ligger oanvänd.
Större utsläpp än flyget
Enligt IEA konsumerade datacenter 1-1,5% av all elektricitet globalt och stod för 1% av de energirelaterade växthusgasutsläppen 2023. Som jämförelse stod flygtrafiken 2023 för 2,5% av de energirelaterade växthusgasutsläppen. Jackson och Hodgkinson menar att andelen har växt sedan dess, datacenter står nu för 2,5-3,7% av utsläppen globalt.
IEAs senaste data för datacenters utsläpp är från 2020. Då stod datacenter och datainfrastruktur för utsläpp av 330 miljoner ton koldioxid globalt.
Olika estimat från forskarna, IBM och IT företaget Iron Mountain tyder på att så mycket som 60–85% av den data som företag lagrar är mörk, kall eller ROT-data.
IT företaget NetApps teknikchef uppskattar att 15–20% av energin i ett datacenter går åt till lagringsfuntioner.
Slår man samman dessa uppskattningar kan man grovt anta att 9–17% av datacenters totala elförbrukning går åt till lagring av data som inte skapar något värde. Samtidigt som den skapar utsläpp på 30–56 miljoner ton koldioxid. Sveriges territoriella utsläpp 2023 uppgick enligt Naturvårdsverket till 44 miljoner ton.
AI och IoT är stora bovar….
Forskarna Jackson och Hodgkinson pekar ut IoT (internet of things) som en stor bov i dramat. Internet of things är ett samlingbegrepp för enheter som är uppkopplade till internet. Det kan vara allt från hushållsapparater som kan fjärrstyras till bilar som samlar in och delar data. Uppkopplade enheter samlar in data automatiskt och mycket av detta sparas. Men enligt IBM så används bara 10% av sensordatan som samlas in.
Generativ AI pekas också ut som en stor bidragande faktor. Användningen av generativ AI skapar stora mängder data som ofta blir kall eller mörk direkt efter att den skapats, enligt forskarna. Även träningsdata för AI-modeller tar upp stora mängder lagringsutrymme.
…men även dina semesterbilder
Företag är de värsta skaparna och samlarna av data. Sektorer som finans, hälsovård och telekom är intensiva datasamlare enligt forskarna.
Men forskarna pekar även på privatpersoners del i problemet, särskilt via den stora mängden foton och videor som lagras.
“Till exempel, i Storbritannien motsvarar bara fem foton per person och dag under ett år över 805 000 ton koldioxid – ungefär lika mycket som utsläppen från 934 000 tur- och returflygningar mellan London och New York”, säger forskarna.
Kostnad för företagen
Det finns även en ekonomisk kostnad för denna icke värdeskapande data.
Kostnaden för elen, datacentret i sig och underhållet av centret är kostnader som i slutänden betalas av kunderna.
För närvarande ligger koldioxidpriset i EU på cirka 74 euro per ton. Med detta pris globalt skulle kostnaden för bara utsläppen landa på 2,2–4,1 mdr euro (24–45 mdr kr) årligen, enligt våra grova antaganden.
En digital soptipp
Tack vare god infrastruktur, högt humankapital, grön el och vårt kallare klimat så pekar forskarna ut Sverige som en mycket attraktiv plats för datacenter. Grön el och mindre kylbehov minskar enligt forskarna de negativa effekterna av digitalt avfall.
“Norden är unikt positionerat och Sverige kan leda utvecklingen inom områden som grön AI-utveckling, cirkulär data ekonomi och digital avfallshantering.”
Men de understryker samtidigt att det rör sig om en mildring, problemet kvarstår.
“Om vi inte ändrar vårt beteende att skapa data så riskerar Sverige att bli hela världens låg-utsläpps digitala soptipp.”
Hur motverkar man det digitala sopberget?
Forskarna ger handfasta råd för hur man bäst tacklar sitt digitala avfall.
“Samla bara in och spara data som har ett tydligt syfte. Automatisera hanteringen av datans livscykel.”
“Använd specialiserade AI modeller istället för stora generella modeller. Främja digital utsläppsminskning, på samma sätt som konsumenter kan vara medvetna om sina flyg- eller bilvanor så kan de göra digitala konsumtionsval för att minska sina utsläpp.”
Forskarna säger också att politiken kan hjälpa till genom att införa policys för digitalt avfall och gröna standards. Även genom att stötta utvecklingen av energieffektiva algoritmer.
Läs mer:
Amazon investerar 20 miljarder dollar i datacenter i Pennsylvania
Nvidia och Deutsche Telekom ska bygga AI-moln för europeiska industrin
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.