Analytiker ser hopp på sikt trots jätteras

Måndagens fall på New York-börsen blev det största sedan 1987 där S&P500-indexet till slut stängde på minus 12 procent. I Sverige är tappet närmare en tredjedel sedan toppnoteringen den 19 februari.

Steve Chiavarone är portföljansvarig på Federated Hermes i New York, där han fokuserar på globala tillgångar. Han beskriver det som händer i världen som historiskt.

– Vi försöker göra något globalt som vi aldrig har gjort förut, att orkestrera en frivillig global nedstängning för att få viruset under kontroll, säger han.

På plussidan är att det inte fanns någon röta i ekonomin till att börja med, med låg inflation och starka företagsresultat. Det innebär att det borde finnas goda chanser till återhämtning när virusskräcken väl har lagt sig. På minussidan finns att vi aldrig gjort något liknande tidigare, så vi vet helt enkelt inte.

– Vi har aldrig testat industrierna på att ha obefintlig eller väldigt låg efterfrågan i två veckor, eller två månader, eller hur länge det nu kan röra sig om, säger han.

Osäkerhet stressar marknaden

Utmaningen för världens regeringar blir att trygga finansieringen för de värst drabbade företagen, så att de överlever krisen, enligt Steve Chiavarone.

– Det är osäkert. Det finns ingen regelbok. Och med den typen av osäkerhet så faller marknaderna, säger han.

Han ger exemplet med en restaurang som nu tvingas stänga.

– Det kan vara ett i grunden lönsamt företag, inte överskuldsatt. Men det är inte gjort för att klara sig helt utan kunder i en månad. Därför är fokus på de ekonomiska maktspelarna. Kan de skapa krispaket så att företagen kan rida igenom stormen?

Måste få ut pengar

Hittills uppmuntras han över de beslut som har fattats världen över, och nämner exempelvis samarbetet mellan den brittiska centralbanken och ekonomiska myndigheter i kungadömet som välfungerande.

– Jag tycker att insatserna världen över generellt har varit bra, men det behöver göras mycket mer, säger Chiavarone.

Det kan handla om att staten helt enkelt skänker pengar till företag, men det kan också röra sig om lågräntelån och att man ser till att timanställda får pengar eller skattelättnader. För USA:s del skulle det kostnadsmässigt totalt kunna röra sig om hisnande 2 000–4 000 miljarder dollar i bryggfinansiering.

– Vi måste inse att vi är i en krissituation. Då måste politiska diskussioner om vilken metod man väljer stå åt sidan. Det viktiga är att få ut de jäkla pengarna. Vi kan bråka senare om det var rätt beslut. Se till att företag får pengar så att det inte behöver bli värre än vad det behöver vara, säger han.

Finns ljusglimtar

För sparare ser Steve Chiavarone också en del ljusglimtar och nämner de färre nya fallen av smittade i Kina och Sydkorea. Nu blickar han mot Italien, för att se om isoleringsåtgärderna där får effekt.

– Det är viktigt att se att det börjar bli en utplaning och senare en minskning av nya fall. I USA tittar vi också på finanspolitiska åtgärder och samarbetet mellan kongressen och presidenten. Vi ser också att Boeing och en del av flygbolagen söker hjälp. Vi får se hur hjälpen till dem kan se ut, säger han.