Bästa året någonsin!

Det råder ingen brist på oroshärdar att bekymra sig över så här i inledningen på det nya året. Som vanligt, borde kanske tilläggas. Greklands eventuella uttåg ur EMU, Rysslands ekonomiska kollaps, Kinas finansiella korthus, västvärldens klena återhämtning med påföljande deflationsrisk … ja, det finns gott om elände att älta.

Men det tänker jag inte göra här. I stället tänkte jag fundera över SVT:s utmärkta tv-program Historieätarna, och vilka lärdomar man kan dra av det. I avsnittet om Vasatiden fick programledarna avbryta en måltid då kväljningar förhind­rade fortsatt förtäring. Och när epoken runt år 1900 avhandlades beskrevs hur arbetarklassen levde på undermålig mat med undernäring och sjukdomar som följd.

I dag har de fattigaste svenskarna en levnadsstandard som är mycket bättre än den som till och med de rikaste av våra förfäder åtnjöt för ett antal generationer sedan. Det är visser­ligen ingen nyhet, men kanske något vi borde påminna oss själva om lite oftare. Nyheter tenderar som bekant att handla om elände och olyckor. Men det beror ju till stor del på att ingen nyhetsredaktion vill fylla sitt utrymme genom att rapportera om det förväntade och normala. Det gäller att hitta historier som väcker nyhetskonsumenternas intresse genom att bryta mönstret.

Att negativa händelser väcker mer uppmärksamhet än positiva har förstås en del att göra med att människor av naturen är inställda på att upptäcka hot och faror, men också att negativa händelser är mycket ovanligare än positiva och ofarliga händelser, och därför mer uppseendeväckande. Att negativa händelser ger större eko än positiva är ur det perspektivet bra, men det finns förstås en risk att vår världsbild blir överdrivet negativ och inte avspeglar verkligheten korrekt.

För 2014 var av allt att döma det bästa året någonsin i mänsklighetens historia, allt elände till trots. Och mycket tyder på att 2015 blir ännu bättre. Det är nämligen den normala utvecklingslinjen.

Andelen människor i världen som lever i extrem fattigdom (under 1,25 USD per dag) har halverats sedan 1990. Och den genomsnittliga livslängden har ökat med sex år under samma tid. I Etiopien, det land som kom att bli själva sinnebilden för elände under 1980-talet, har livslängden ökat med 15 år i snitt sedan 1990. En viktig förklaring till att livslängden i världen har ökat så markant är att dödsfall bland barn under fem år var nästan 50 procent högre år 1990 (se till exempel ”Pengarna och livet”, Affärsvärlden nr 48/2014). Och visserligen har jordens befolkning fördubblats de senaste 50 åren, men matproduktionen har faktiskt tredubblats under samma tid, och det har framför allt skett genom högre odlings- och produktions­effektivitet snarare än större landanvändning.

Miljön är ett orosmoment för många, och det ska den vara också, men det kan vara värt att påminna om att växthusgasutsläppen i EU har minskat med 20 procent sedan 1990, samtidigt som ekonomin har vuxit med knappt 50 procent. Amerikanerna har inte varit lika duktiga, men deras utsläpp har ändå minskat med 10 procent de senaste tio åren.

Trafiksäkerhet är ett annat område som firat enorma framgångar. Sedan 2001 har antalet dödsfall i trafiken i EU halverats från 55 000 per år till 26 000. Ja, så där kan man fortsätta.

Man skaw förstås inte förneka eller förminska de problem som mänskligheten står inför, men man behöver inte heller framhålla dem ytter­ligare. Det görs redan i de nyheter vi matas med dagligen. Så sänd våra förfäder som undernärda åt härsken sill och korngröt en tanke nästa gång du retar dig på att mangon eller den färska koriandern är slut på Ica.

Gott nytt år! Det lär det nämligen bli.

Chefsanalytiker för Skandinavien på Royal Bank of Scotland. Medverkar i Affärsvärlden med en krönika var fjärde vecka.

Tänk positivt!

När vi bekymrar oss över tillgången på ekologisk mat, så är det samtidigt ett tecken på att vi har tillräckligt med föda för att överleva. Och när vi grubblar över de utsläpp vi ger upphov till när vi flyger på semester till Thailand eller Västindien, så tränger de tankarna undan insikten att vi beger oss ut på resor som en gång var förbehållna historiska figurer som Columbus, Marco Polo och Magellan.