Britternas bevisbörda

Advokatfirman Lagerlöf & Leman kan räkna med att få många nyfikna blickar på sig framöver när fusionen med Linklaters & Alliances träder i kraft vid månadsskiftet augusti-september. I vilken mån firman hämtar sig efter det senaste årets många avhopp och den turbulens som har blivit följden återstår att se.

– Det är naturligt att alla inte är med på en så här stor förändring, men visst är det tråkigt att duktiga människor har lämnat oss, säger Lagerlöf & Lemans vd Rolf Johansson.

En hårdhänt men målmedveten omorganisation som syftar till global närvaro har krävt sina offer. Ett antal delägare har lämnat byrån mer eller mindre av fri vilja. 1999 hade byrån 46 delägare. Sedan dess har antalet sjunkit till 35, medan antalet jurister totalt har ökat.

Lagerlöf & Leman har som svensk byrå tillämpat true partnership-modellen. Det har bara funnits en resultatenhet och resultatet har fördelats med ett så kallat lock-step system, vilket innebär att delägarna med viss justering för antal år i yrket har delat vinsten lika.

Vinstdelningsmodellen är ett sätt att undanröja incitament för delägare att ta sig an fall där någon annan på byrån egentligen är bättre skickad. Den sägs leda till både bättre kvalitet, kostnadseffektivitet och jämnare arbetsfördelning.

Ny modell

Modellen för vinstdelning i den nya byrån är annorlunda och har utvecklats till en av de stora stridsfrågorna när byrån övergår till att bli Linklaters Lagerlöf (med tiden kommer sannolikt varumärket Lagerlöf att fasas ut).

Den gemensamma firman har mer än 2 000 jurister och 28 kontor i 16 länder. De 425 delägarna delar resultatet enligt true partnership-modellen men anpassade till nationella fördelningsnycklar som beror på lönsamhet, år i yrket och regionala omkostnader. Det var inte självklart att alla gamla delägare skulle bli det även i den nya organisationen. Att vara anställd istället för att vara partner föll inte alla på läppen.

Kraven per delägare kommer att öka högst markant, eftersom det i första hand är London som dikterar villkoren. Enligt uppgifter till Affärsvärlden handlar det om att varje delägare ska dra in tre gånger så mycket pengar som idag, vilket branschbedömare ser som mer eller mindre omöjligt. Den svenska marknaden är liten och här har klienterna inte lust att betala motsvarande 500 pund i timmen för juridiska råd.

Hos de stora byråerna tenderar kontoren att bli stora på de stora marknaderna och små på de små marknaderna, även om utrensningen i Sverige inte tros bli lika stor som i Tyskland.

Repar sig

Åtskilliga framstående advokater har under årens lopp lämnat den hundra år gamla byrån, tagit med sig klienter och startat konkurrerande verksamhet. Varje gång har byrån repat sig förhållandevis väl och har reparerat skadorna genom att rekrytera nya medarbetare som kan generera nya uppdrag.

Och det finns fördelar med att vara en global spelare, om det är vad klienterna vill ha. Nu är det upp till bevis.