Den perfekta börsstormen?

Förra veckans börsfall på 10,8 procent raderade ut årets uppgång på Stockholmsbörsen. De starka bolagsrapporterna och den spirande återhämtningen i världsekonomin var det ingen som kom ihåg. Inte ens fredagens starka amerikanska jobbsiffror förmådde bita på oron för utvecklingen i eurozonen. Men med lite tur kan vi få en repris av utvecklingen 2006 då börsen under nio dagar i maj föll 15 procent för att sedan sluta året på plus 24 procent.

I förra veckan kritiserade amerikanerna ECB-chefen Jean-Claude Trichet för att inte gripa in och stödköpa euro. Men frågan är om det inte var ett smart drag att först tvinga ut politikerna på banan. Annars hade risken varit stor att interventioner bara kortsiktigt hade lugnat marknaden. Nu återstår att se om de åtgärder som EU:s finansministrar enades om i helgen med syftet att undvika framtida kriser liknande den grekiska får effekt. Nästa steg kan annars bli att ECB börjar köpa statsobligationer i de länder som har störst problem, där även Irland, Portugal och Spanien kvalar in. Det är framför allt Spanien som ger marknaden kalla kårar. Även om statsfinanserna inte är lika usla som de grekiska lider landet av en högbelånad fastighetsmarknad, enorm arbetslöshet och stora låneförfall de närmaste åren. En räddning av Spanien bedöms kräva en fem gånger så stor insats som de grekiska nödlånen.

Förra veckans stora förlorare finns i finanssektorn. Kurserna för Nordea, SEB och Swedbank rasade över 13 procent medan Handelsbanken klarade sig bättre. Reaktionen beror på rädsla för att en ny likviditetskris av den typ som drabbade marknaden hösten 2008 ska blossa upp. De grekiska bankerna har redan fått första hjälpen. I det 110 miljarder euro stora räddningspaketet från EU och IMF ingår 10 miljarder för att stärka de grekiska bankernas balansräkningar. De grekiska bankerna är dessutom viktiga för utvecklingen i hela Balkan. Bland förlorarna i det grekiska dramat finns även franska och tyska banker som har lånat ut stora belopp till Grekland.

Veckan stora fråga är om de samlade aktionerna räcker för att lugna marknaden, stabilisera euron och locka köparna tillbaka till börsen. Vi tror att det i alla finns en chans till att fallet bromsas upp och följs av några dagar med fyndköpsjakt. Men läget är ytterst känsligt. OMX-index stängde i fredags strax under 200-dagars glidande medelvärde, vilket indikerar att börsen kan fortsätta ned om inte trenden bryts de närmaste dagarna.

På lite sikt blir den viktigaste frågan hur de statsfinansiella problemen påverkar tillväxten de kommande åren. För även om svenska bolag har en liten exponering mot Pigs-länderna, enligt SEB går bara 7 procent av exporten dit, så lär vi inte undgå påverkan av ett generellt svagare Europa. Förhoppningen är att den starka utvecklingen på tillväxtmarknaderna med Kina i spetsen kan uppväga minskad försäljning i Europa. På den positiva sidan finns också att det kan dröja lite längre innan centralbankerna börjar höja räntorna igen.