Den ständiga tvåan

Oracle-grundaren Larry Ellison tycks dömd att vara den ständiga tvåan: Microsoft är världens största mjukvaruföretag, Oracle näst störst. Bill Gates är rikast, Larry Ellison näst rikast.

Den karismatiske Ellison är dock inte den som ger upp. Fortfarande utgår han ifrån att den traditionella PC:n så småningom ska bli omodern och ersättas av andra produkter som handdatorer och fler alternativa möjligheter till internetuppkoppling, och därmed utmana ärkerivalen Microsofts dominans.

Hans hemliga vapen för att ligga bättre till än Microsoft när den traditionella

PC:n tappar mark, stavas internetbaserade affärssystem.

En ödets ironi är att Oracle även är nummer två på marknaden för affärssystem efter tyska SAP, enligt analysföretaget IDC. Affärssystemen utgör visserligen bara en fjärdedel av Oracles verksamhet. Men området växer snabbast, och förhoppningarna på förra kvartalets försäljning var följaktligen höga. Förväntningarna var på 75 procents tillväxt inför tredje kvartalet. Men bolaget tvingades i mars att vinstvarna och skruva ned förväntningarna till 50 procent. Då kvartalsrapporten sedan presenterades ett par veckor senare hamnade tillväxten i slutänden på betydligt beskedligare 25 procent.

Den utvecklingen hade knappast Larry Ellison räknat med när han i februari stod på scenen inför ett fullsatt Parisauditorium och skröt om bolagets så kallade e-business suite, internetbaserad programvara som integrerar kundens hantering av till exempel inköp, ekonomi och logistik. Den ekonomiska avmattningen i USA ingav då ingen större oro. Men bara ett par veckor senare tvingades bolaget alltså att krypa till korset.

Även om Oracle är långtifrån ensamt om att ha gjort felaktiga marknadsbedömningar, så fick bolagets trovärdighet en ordentlig törn av den oväntade vinstvarningen.

“Vi blev tagna på sängen”, säger Kjell Duveblad, VD för Oracle i Sverige. “Vi brukar göra många affärer i slutet av kvartalet och flera av dessa blev helt enkelt inte av.”

Nedgång i USA

Förklaringen till den svaga tillväxten var främst att efterfrågan hos kunderna på USA-marknaden – som svarar för drygt 40 procent av bolagets totala försäljning – minskade, och kunderna uppgraderade inte sina gamla system i samma takt som Oracle hade trott. Utslagningen av dotcom-bolag bidrog också. Den svenska rörelsen tappade uppemot 50 miljoner kronor i uteblivna intäkter från internetbolag de nio första månaderna.

Men avmattningen och vinstvarningen till trots, är Oracle fortfarande väldigt lönsamt. De tre första kvartalen gjorde bolaget (som har brutet räkenskapsår) en vinst före skatt på drygt 2,6 miljarder dollar, där det största området databaser inklusive serverkomponenter etc. är mest lönsamt.

Oracle är också optimistiskt vad gäller de svenska utsikterna för innevarande kvartal (det fjärde).

“Vi har inte sett någon avmattning alls i Sverige hittills. Försäljningen har börjat bra”, säger Kjell Duveblad. “Säljarna har årskvoter där alla jobbar för det fjärde kvartalet.”

Den svenska marknaden svarar för cirka en procent av Oracles totala omsättning, och tillväxten i Sverige till och med det tredje kvartalet var drygt 28 procent totalt, vilket var bättre än för koncernen som helhet. För nästa räkenskapsår spår Kjell Duveblad en svensk avmattning till följd av nedgången i USA. Oracles tillväxt i Sverige väntas då bli drygt 15 procent, enligt honom.

Det blir alltså tuffare framöver.

“Realiseringspotentialen är lägre, det vill säga, det är större osäkerhet idag om de upphandlingar som pågår verkligen blir av”, säger Kjell Duveblad. “Effekterna av avmattningen kommer istället att synas i vårt första kvartal”. Kjell Duveblad berättar att koncernledningen i USA just nu sitter och funderar på effekterna för första kvartalet, och hur man ska möta dessa.

Bolaget har dock redan aviserat att det inte blir några nyanställningar, och därtill en allmänt hårdare kostnadskontroll. Några större åtgärdsprogram eller nedskärningar är enligt Kjell Duveblad inte planerade, trots rykten om motsatsen.

Dystert för kollegor

De svenska branschkollegorna har dock en betydligt dystrare situation än Oracle. De senaste rapporterna visade alla röda siffror. IFS gjorde en brakförlust på 239 miljoner kronor i fjol, Intentia en förlust på 137 miljoner kronor, och IBS ett minusresultat på 48 miljoner kronor (rensat för återbäring från SPP).

De svenska affärssystembolagens nackdelar jämfört med en jätte som Oracle är att de är så små. Skalfördelar är oerhört viktiga i branschen, och det är i princip bara de allra största på respektive område som är riktigt lönsamma. Det är dyrt med forskning och utveckling för att ta fram programvara. Men därefter är det licensförsäljningen som bolaget tjänar pengar på, vilket slår direkt på nedersta raden. Bolagen måste därför nå en viss storlek.

Den stora vinnaren hittills i år är den störste av dem alla, tyska SAP, som tillhör det fåtal mjukvarujättar som inte har vinstvarnat. Bolaget presenterade sin rapport för första kvartalet i förra veckan då det tvärtom slog marknadens förväntningar.

Till skillnad från flera av sina branschkollegor var SAP heller inte särskilt pessimistiskt om marknadsutsikterna för resten av året. Det har sin förklaring i att en stor del av försäljningen sker i Europa, jämfört med till exempel Oracle som är mer beroende av USA.

För bolagen, inte minst de svenska, är det amerikanska läget viktigt. Alla vill vara närvarande i USA, som utgör cirka 40 procent av den globala affärssystemmarknaden.

IFS är det bolag som har största exponering mot den amerikanska marknaden, cirka 25 procent, medan IBS och Intentia har betydligt mindre andel av sin försäljning i USA: knappt sju respektive cirka tio procent.

“I USA tog marknaden fart snabbare än Europa efter millennieskiftet. Det gjorde att bolagen ville in där efter att ha tappat försäljning i samband med millennieoron”, säger Mattias Kindstedt, analytiker på Handelsbanken.

Ett annat skäl till USA:s betydelse är att affärssystembolagen gärna vill sälja lösningar till en hel koncern. Införsäljningsmöjligheterna till de flesta storföretag påverkas negativt om man inte har närvaro i USA.

En tredje anledning, enligt Mattias Kindstedt, är marknadsföringsskäl. Det är viktigt att synas inte minst eftersom många analysinstitut, som exempelvis Gartner och Forrester, väger in om ERP-leverantörer har närvaro på den amerikanska marknaden i sina bedömningar. Men han pekar på att för år 2001 är förväntningarna hos ERP-bolagen lågt ställda på den amerikanska marknaden.

Konjunktur orosmoln

Det är också konjunkturavmattningen i USA som är det stora orosmolnet för samtliga aktörer, och det som gör marknaden svårtydd. Det är ytterst osäkert hur kraftig och långvarig avmattningen verkligen blir.

Risken för en recession var dock troligtvis större för en månad sedan än vad den är idag. Den amerikanska centralbankens fyra räntesänkningar i år, varav den senaste i förra veckan, har höjt humöret på börsen vilket i sin tur väntas påverka hushållen positivt.

Om lågkonjunkturen i USA inte blir värre än i dagsläget, så är det osäkert hur stora effekterna verkligen blir på den europeiska ekonomin.

Dessutom ökar den amerikanska räntesänkningen pressen på den europeiska centralbanken ECB att sänka räntan, vilket skulle stimulera den europeiska konjunkturen ytterligare.

På kort sikt behöver en konjunkturavmattning emellertid inte enbart vara av ondo. Det tar tid för kunderna att implementera affärssystem och en svag konjunkturnedgång skulle kunna frigöra resurser för detta. Om konjunkturavmattningen skulle bli långvarig får det däremot negativa effekter på bolagens försäljning.

Än så länge säger sig de svenska bolagen inte har märkt av några konkreta effekter av USA-avmattningen, även om oron finns under ytan. IBS till exempel säger sig vilja undvika stora personalneddragningar i det längsta och ser över verksamheten.

“Vi förlorar mycket pengar i USA och diskuterar hur vi ska dra ned verksamheten ytterligare”, säger Staffan Ahlberg, VD för svenska programvarubolaget IBS. “Vi har redan infört anställningsstopp och kostnadsbesparingar. Men ingenting i våra böcker tyder på att USA-nedgången har nått den europeiska marknaden.” Han medger dock att det tar längre tid än vad bolaget tidigare hade trott att nå sina tillväxt- och finansiella mål, då det hade räknat med en stark tillväxt på USA-marknaden i år, som nu uteblir.

Bengt Nilsson, VD för IFS, är mer optimistisk.

“Vi har sagt att vi ska växa med minst 25 procent och vi ser ingen anledning att ändra på den prognosen. Projekten blir mindre och tar längre tid att sälja in till kunderna. Men jag tror inte att vi kommer att se det alls i siffrorna.”

Björn Algkvist, VD för Intentia säger att bolaget tål en viss avmattning men om det blir sämre, så är det klart att det påverkar Intentia.

Konsolidering väntar

Ytterligare en aspekt som bidrar till att det är svårt att tyda marknaden för affärssystem är att allt fler väntar på en konsolidering.

“Jag tror att vi kommer att få se en stor utslagning i branschen, vilket kommer att gynna de med en stark finansiell situation”, säger Staffan Ahlberg.

Ett exempel på sammanslagning redan i fjol var brittiska Invensys köp av förlusttyngda Baan.Branschen präglas också av att affärssystemlösningarna blir allt mer lika varandra. På samma sätt som PC:n har blivit en stapelvara, riskerar också affärssystemen att bli det. Det resulterar i en prispress på marknaden, vilket lär slå igenom i lägre marginaler hos bolagen.

“Prispressen är väldigt stor nu. Det finns många desperata aktörer som vill sälja sina produkter till varje pris”, säger Staffan Ahlberg. “Det är lite oschysst konkurrens.”

Den svårtydda marknaden och de spruckna förhoppningarna för tredje kvartalet gör att det fjärde kvartalet för Oracle-koncernen som helhet ser ganska osäkert ut. Fortfarande är det databasförsäljningen som är kassakon. Men tillväxtförhoppningarna finns på e-handelssviten, som säljs in som ett sätt att göra kunderna mer effektiva och klara stora kostnadsbesparingar. Larry Ellison gillar till exempel att hävda att Oracle självt har sparat en miljard dollar på att använda sin egen mjukvara.

Fördelen med sviten ska främst vara att systemet integrerar alla komponenter. Alternativet är att kundföretagen köper olika systemkomponenter från diverse leverantörer.

Måste bli mer öppna

Konjunkturavmattningen riskerar dock att bli ett problem för Oracle vad gäller just e-handelssviten. När det som nu råder oro för ekonomisk avmattning är det risk att kundföretagen, istället för att byta ut alla system på en gång, enbart uppgraderar vissa delar. När man investerar i nya system är det alltså viktigt att hitta lösningar som kan kommunicera med redan befintliga system.

Även om Oracle också säljer delarna av e-handelssviten separat, så försvinner därmed något av argumentet om helhetslösning.

“Oracles ERP-system måste bli mer öppna och därmed mer förenliga med andra system, jämfört med vad de är idag”, säger Brian Gammage, analytiker på Gartner Dataquest. “E-handelssviten är bra, men inte särskilt unik jämfört med vad andra mjukvaruföretag gör.”

Även om allt fler hävdar att just e-handelslösningar i framtiden kommer att öka på bekostnad av de gamla affärssystemen – en undersökning från analysföretaget Gartner visar att organisationer minskar sina investeringar på just ERP-system till förmån för investeringar på e-handelslösningar – så måste alltså Oracle göra något mer än en bra produkt för att bli den konkurrensfördel gentemot Microsoft som Larry Ellison hoppas på.