En liten ö utanför Georgias kust

Den lilla ön Jekyll Island utanför den amerikanska delstaten Georgias kust hade mot slutet av 1800-talet blivit semesterort för de allra förmögnaste amerikanerna. Ön ägdes av Jekyll Island Club, med ärftligt medlemskap. Och bara den yppersta finanseliten hade tillträde.

Där återfanns medlemmar ur Astor-familjen, societetssläkten som blev rikast i landet på att köpa upp mark på Manhattan långt innan någon annan kunde tänka sig att det skulle finnas bostadshus så långt norrut som i höjd med Central Park.

Där fanns järnvägsmagnaten Vanderbilts ättlingar, där fanns John Pierpont Morgan med son. Och där huserade självklart också oljebaronerna Rockefeller. Det var med andra ord världens rikaste sällskapsklubb.

Men det är inte därför Jekyll Island, som tillsammans med öarna Saint Simon, Little Saint Simon och Sea Island bildar ögruppen Golden Isles, spelar en så stor roll i historien. Viktigare är det möte som hölls på ön 1910 mellan fem bankirer och politiker, ett möte som ledde fram till skapandet av Federal Reserve, den amerikanska centralbanken.

Förslaget lades sedan fram i senator Nelson Aldrichs namn – en av deltagarna på det hemliga mötet, medlem i Jekyll Island Club och svärfar till John D Rockefeller jr.

Prostesterna mot centraliseringen ledde slutligen, 1913, till att Federal Reserve grundades med tolv banker som bas.

Bakgrunden var börskraschen 1907, då det stod klart för en hel del inflytelserika personer att J Pierpont Morgan inte själv kunde lösa så djupa kriser.

Men det var ändå Wall Street som stod i centrum för den nya centralbanken. Mäktigast av de tolv var New York Fed, som 1914 fick sin första chef i Benjamin Strong – ett kvarts årtusende efter grundandet av den svenska Riksbanken.

Benjamin Strong, som då var chef för Bankers Trust, ett stort finansföretag som i ett decennium lyckats dölja att det kontrollerades av J P Morgan, fick ingen lätt start, med världskrig och ett globalt valutahaveri.

Ett knappt sekel senare var det dags för Bernanke att efterträda Alan Greenspan, som då fortfarande sågs som ett orakel. Och efter bara ett par år hade Bernanke lyckats göra Fed långt mäktigare över såväl USA som världen än vad någon kunnat drömma om 1914.

Men det blev ingen lätt start för Bernanke heller. När finanskrisen slog till fick han och finansminister Henry ”Hank” Paulson, den tidigare Goldman Sachs-direktören, i stort sett jobba dygnet runt.

Den 3 oktober 2008 kunde de två till slut kosta på sig en ledig helg. Hank Paulson åkte för sin del till ön Little Saint Simons i ögruppen Golden Isles, en ö han köpt för dyra pengar av en liten del av den förmögenhet han tjänat på Goldman Sachs.

Den 3 oktober hade nämligen kongressen till slut godkänt TARP och president George Bush signerat lagen som frigjorde 700 miljarder dollar för att rädda eller ta över konkursmässiga banker och försäkringsbolag. Samma dag stod det också klart att Wells Fargo skulle snuva Citigroup på subprime-förgiftade finansbolaget Wachovia.

Ett drygt halvår efter Hank Paulsons semesterhelg och godkännandet av TARP valde myndigheterna ut nio stora finansinstitutioner för att hjälpa till med genomförandet av storstädningen i banksektorn. Bland dessa fanns Oaktree Capital Management, då bland annat världens största gamfond med stora investeringar i skuldsatta bolag. Oaktree under ledning av Howard Marks hade just dragit in 11 miljarder till sin skuldfond. En del av de pengarna användes sedan för att ta över en konkursad semesteranläggning på Sea Island. En liten ö belägen mittemellan Little Saint Simons och Jekyll Island.

PS.

Kapitaltillskott

Burma får en skuldavskrivning. Så kan det gå när militären slösat bort pengarna.