En orkan gör inget under

– De har jobbat otroligt mycket och det är delvis för att visa min uppskattning som jag åker till Orlando.

Det säger Lennart Evrell, vd vid fuktsaneringsföretaget Munters. Nu i veckan besöker han orkandrabbade Florida, en delstat där skadorna bara från den senaste av fyra virvelstormar beräknas till 70-80 miljarder kronor. Hans katastrofadministratörer, cat teams, på plats får små smulor av de pengarna när de jobbat med att sanera bland annat en flygplatsterminal och ett sjukhus, beställningar som kan uppskattas vara värda 50-80 miljoner kronor.

Men det är för tidigt att säga att den intensiva orkansäsongen i Florida ska ses som en början på en vändning uppåt för Munters. Det tidigare så icke-cykliska bolaget har drabbats av minskad försäljning som råkar sammanfalla med den allmänna konjunkturcykeln. Därmed nära nog halverades vinsten förra året.

Några orsaker till kräftgången:

* Elektronikindustrin har minskat investeringstakten. Det drabbar fuktkontrollverksamheten.

* Vädret har varit bättre än vanligt i två år. Få slagregn, få flodöversvämningar och orkaner Det minskar torkjobben och försäkringsuppdragen, särskilt i Europa.

* Elenergibubblan i USA sprack för två år sedan vilket minskade antalet beställningar på kylare till elturbiner.

* Fågelinfluensan i Asien och ogynnsamma valutakurser har minskat efterfrågan på kylsystem till kycklinghus.

Halvårsrapporten visar att flera av affärsområdena nu har fått fart igen. Betyder det att bolaget har nått botten? Är Munters åter på väg att bli det tillväxtbolag som de nytillkomna storinvesterarna Industrivärden och Latour, med 13 procent vardera av kapitalet, tror.

Återstår en del att göra
Nej. Än återstår en del att göra innan bolaget når de interna målen om en tillväxt på 10 procent och en lika stor rörelsemarginal. För årets första halvår var siffrorna fem, respektive sex procent.

Visst, bolaget noterade en rörelsemarginal på tio procent under ett par goda år 2001 och 2002, men det var också de enda tillfällena under den senaste tioårsperioden som Munters klarade det. Att växa så snabbt med hög lönsamhet är en av de svåraste balansakter en företagsledning kan ägna sig åt. Det gäller särskilt i en bransch som visat sig vara mer konjunkturkänslig än vad ledningen tidigare förmodade.

Hastiga inbromsningar är oundvikliga, vilket medför att bolaget, som skedde häromåret, blir stående med överkapacitet. Dagens lönsamhetsnivåer kan därför mycket väl mer liknas vid ett normaltillstånd, och med det synsättet förlorar Munters sin status som särskilt gynnad aktie. I tabellen här intill räknar vi antagligen fortfarande i överkant när vi förmodar att bolaget redan om två år når en vinstmarginal på nio procent, snittet under de senaste sex åren.

Risken för ras är samtidigt liten. Muntersaktien har handlats kring 180 kronor i ett års tid och företaget har stabila ägare – de tio största är olika institutioner – samt en historia av lönsamhet med goda finanser. Direktavkastningen är i nivå med bästa bankränta, 1,8 procent.

Den som ännu inte har sålt aktien gör bäst i att behålla den. Men köpläge blir det först när försäljningen och orderingången skjuter fart igen. Sådana signaler kan väntas tidigast mot slutet av året. Till dess är det bättre att satsa på andra mellanstora industriföretag. Gunnebo är ett förslag.
_______________________________________

Tillväxten torkade in
Munters, mkr 2003 2004p 2005p 2006p
Försäljning 4 308 4 450 4 700 4 900
Res f skatt 280 300 370 420
p/e-tal – 20 16 14